Männen som misstänks för inblandning i terrordåden.
Männen som misstänks för inblandning i terrordåden. Foto: hln.be

IS tar på sig skulden – via hemliga chattar

Jihadistgruppen Islamiska staten (IS) tar på sig skulden för dåden i Bryssel – även denna gång via hemliga propagandakanaler och krypterade chattar.

När världens mest fruktade terrorgrupp vill ta på sig ansvaret för blodiga självmordsdåd – hur gör den då? För internationellt terrorstämplade jihadisterna Islamiska staten (IS) har svaret blivit hemliga krypterade chattar och sedan stora nätverk av ivrigt påhejande anhängare världen om. Så även efter dagens attacker i belgiska huvudstaden Bryssel där tiotals människor mist livet och dödstalet fortfarande stiger.

”Islamiska statens krigare genomförde en serie bombdåd med bombbälten och sprängmedel på tisdagen, riktat mot en flyktplats och en centralt belägen tunnelbanestation mitt i belgiska huvudstaden Bryssel”, inleds meddelandet som först spreds av IS informationstjänst Amaq.

Meddelandet påpekar specifikt att Belgien är ”ett land som deltar i den internationella koalitionen mot Islamiska staten”, ett möjligt motiv. Den nämner däremot ingenting om den senaste tidens antiterrorinsatser i Belgien, inklusive gripandet av utpekade Paristerroristen Salah Abdelsalam, något många bedömare spekulerat i.

Journalisten Rukmini Callimachi finns bland dem som spritt skärmdumpar som visar hur meddelandet sprids i hemliga krypterade chattgrupper.

Att IS tar på sig ansvaret för attacker via Amaq har hänt förut. Amaq, som ibland beskrivs som IS egen ”nyhetsbyrå”, tillhör den internationellt terrorstämplade gruppen – den är alltså mer än bara anhängare. Vissa bedömare har samtidigt påpekat att meddelandet i sig inte innehåller så mycket okänd information. Ytterligare uttalanden kan därför vara att vänta.

Amaq fungerar som ett nätverk, som via krypterade chatt-appar som Telegram sprider sina uppgifter till andra IS-anhängare. De anhängarna sprider sedan i sin tur uppgifterna vidare inom IS-lojala grupper, och sedan ut på ”vanliga” internet.

I takt med att Twitter stänger ner allt fler IS-lojala konton och myndigheter trappar upp jakten på IS-anhängare så flyttar deras diskussioner i allt större grad över till den här typen av krypterade appar. Uppmaningar om att flytta allt mer av kommunikationen från ”öppna” nätet har blivit allt vanligare bland jihadister, och har även följt attackerna i Bryssel.

Det är de här tekniska utmaningarna som i höstas gav upphov till nyheten att ”IS har en hjälpdesk för terrorister med bemanning dygnet runt”. Beskrivningen är något hårdragen mot återspeglar samtidigt att IS-anhängare samarbetar allt närmare för att med tekniska lösningar skydda sin kommunikation från nyfikna ögon.

Med det sagt så finns det bland vissa också en oro för att säkerhetstjänster och andra kan komma att använda terrorism som slagträ i en bredare debatt kring kryptering. De flesta som använder kryptering är varken terrorister eller andra brottslingar och vid attackerna i Paris i november användes helt vanliga telefoner, enligt Ars Technica. Att krypteringsteknologi i allt större utsträckning används för att sprida IS-budskap betyder inte att själva terrordåden nödvändigtvis skulle kunna förhindras bara för att man får fler verktyg att knäcka krypteringen, menar kritiker.