Här dödas tusentals kvinnor av män – men historisk lag väcker konservativ kritik

En rysk lagändring hyllas som ett historiskt framsteg i kampen mot kvinnomisshandel. Men konservativa krafter mobiliserar mot ändringen och hävdar att förbudet ”skadar” familjer.

I kategorierna Världshälsa ochVärldspolitik

När en rysk domstol i början på året dömde 53-årige Oleg Belov till livstids fängelse satte det punkt för en chockerande mordrättegång som satt fingret på en öm tå i det ryska samhället: kvinnomisshandel.

Rätten fann Belov skyldig till mordet på gravida hustrun Julia Belova, 32, deras sex barn och Belovs mor. 

Våld i nära relationer i Ryssland

Tillförlitlig rysk statistik om våld i nära relationer finns i princip inte, och siffror måste därför läsas med försiktighet. Men inrikesdepartementet bedömde 2008 att våld förekommer i vart fjärde hem och att 14 000 kvinnor, knappt 40 om dagen, årligen dödas av ”sina män eller andra släktingar”. Två av tre mord bedömdes då ske i hemmet.

De siffrorna presenterades först 1995 och tros i dag vara något lägre. Organisationen ANNA grundades 1993 som Rysslands första stödtelefon för misshandlade kvinnor. ANNA uppskattar i dag att minst 9 000 kvinnor dödas årligen om man inräknar dödsfall orsakade av skador.

I Sverige dödades 13 kvinnor per år av en man i en nära relation mellan 2008-2013, enligt Socialstyrelsen. Ryssland har med cirka 144 miljoner människor en nästan 15 gånger större befolkning än Sveriges 9,7, men har flera hundra gånger fler kvinnor som dödas i nära relationer.

Enligt ANNA:s statistik från 2014 hade 72 procent av kvinnorna som ringt aldrig sökt hjälp hos polisen, och fyra av dem som försökt var missnöjda med polisens respons.

Visa merDölj

Han erkände först brottet men tog senare tillbaka erkännandet som han hävdade framtvingats under tortyr, men domstolen gick på åklagarens linje.

”De juridiska verktygen har varit svaga samtidigt som många sett våld i hemmet som ”en privatsak” och inget brott.”

Under rättegången förklarade sig Belov med att frun klippt en ”dum” frisyr på deras son, ”som en papegoja”. Han ska under det följande bråket ha slagit henne varpå hon försökte kontakta grannar genom att banka på deras dörrar.

– Jag kände ilska och insåg att jag fick döda henne eller förlora barnen, sade Oleg Belov under rättegången och tillade att han sedan dödat barnen för att de skulle ”leva tillsammans igen” i himlen.

Enligt Belov hotade frun under misshandeln med att ringa polisen. Men kanske hade morden kunnat undvikas om bara polisen ingripit någon av alla de gånger hon anmält hans upptrappade våld och hot. I stället lade enligt utredare polisen anmälningarna på hyllan.

”Den brottsliga oaktsamheten hos polisen har låtit Belov begå det grymma brottet”, sade utredarna i ett uttalande.

I början av året dömdes 53-årige Oleg Belov, höger, till livstids fängelse för mordet på sin gravida hustru Julia Belova, 32, vänster. Våld i hemmen är mycket vanligt i Ryssland och varje år dödas tusentals kvinnor av män i deras närhet.

Fallet är knappast unikt även om det är mycket ont om pålitlig statistik. Inrikesdepartementet upprepade 2008 en chockerande siffra, först rapporterad 1995, om att 14 000 kvinnor i Ryssland dödas varje år av sina män eller ”andra släktingar”. Ryska kvinnorättsgrupper vi talat med uppskattar snarare dagens dödstal till minst 9 000, även det hårresande högt. Siffran avser då kvinnor som dör av misshandel direkt, eller av skador de får på grund av den.

”Vi behöver fortfarande fler steg men det är verkligen ett historiskt genombrott.”

De juridiska verktygen har varit svaga samtidigt som många sett våld i hemmet som ”en privatsak” och inget brott. Men det hoppas aktivister förändras efter att parlamentets underhus duman nyligen godkände lagändringar som gör det straffbart att slå familjemedlemmar och gör det möjligt för en åklagare att ta upp saken.

President Vladimir Putin undertecknade för två veckor sedan lagen. Hur den kommer att tillämpas är inte säkert, men det finns en tydlig optimism.

– Vi behöver fortfarande fler steg men det är verkligen ett historiskt genombrott, säger Marina Pisklakova-Parker, en ledande rysk kvinnorättskämpe som 1993 grundade Rysslands första hjälplinje för misshandlade kvinnor och organisationen ANNA.

– I fråga om våld i hemmet är det ett väldigt viktigt steg i att bygga upp större mekanismer.

20-åriga Polina Nemirovskaya från Moskva var bara en tonåring när en, betydligt äldre, vän till familjen söp ner henne och pressade henne till att ha sex, har hon berättat för nyhetsbyrån AP. Hon är en av kvinnorna som delat med sig av sin historia under hashtaggen #Iamnotscaredtospeak. Foto: Francesca Ebel/AP

En del bedömare framhåller att Rysslands höga alkoholkonsumtion förvärrar kvinnomisshandel. Pisklakova-Parker säger sig dock inte tro att våld mot kvinnor i Ryssland har en specifik orsak. Hon säger att stereotyper om kön påverkar, men att mäns våld mot kvinnor förekommer i alla samhällen.

Kvinnorättsorganisationer pekar på attityder i samhället håller på att ändras, men att det finns lång väg kvar.

”Vi har ett väldigt stort behov av stöd till kvinnorättsgrupper. Vi behöver ändra allmänhetens inställning till könsroller och våld.”

Tidigare i juli delade hundratals ryska och ukrainska kvinnor under hashtaggen "Jag är inte rädd för att tala ut" med sig av beskrivningar av sexuellt våld. Det efter att ett inlägg av en ukrainsk journalist fick viral spridning.

"Vi har ett väldigt stort behov av stöd till kvinnorättsgrupper. Vi behöver ändra allmänhetens inställning till könsroller och våld", säger Systercentret, en rysk organisation som arbetar med stöd till offer för sexuellt våld, i ett mejl.

Men trots de omfattande problemen med våld i hemmet som drabbar Ryssland så har en del konservativa krafter motsatt sig lagen, bland annat eftersom den också gäller barnaga. Det handlar bland annat om politiker, präster och "familjegrupper".

”Mizulina framhåller att lagen är ogrundad och uppmuntrar orättmätiga anmälningar.”

En kommission inom ortodoxa kyrkan säger att ett förbud mot "en rimlig och kärleksfull användning av fysisk bestraffning" är fel och att det "diskriminerar" mot ryska familjevärderingar.

Kyrkokommissionen har samtidigt betonat att det bara gäller våld som enligt dess mening "inte fysiskt skadar barn". Inga andra delar av kyrkan motsätter sig heller lagen.

Den ukrainska journalisten Nastya Melnysjenko, 31, har genom en Facebookpost fått hundratals kvinnor i Ukraina och Ryssland att under hashtaggen #Iamnotscaredtospeak berätta om sina upplevelser av våld och trakasserier. Foto: Sergei Chuzavkov/AP

En annan kritiker är Elena Mizulina, ordförande för dumans utskott för familje-, kvinno- och barnfrågor. Hon har tidigare blivit känd för sitt stöd för vad som internationellt kallats Rysslands lag emot "gaypropaganda". Mizulina framhåller att lagen är ogrundad och uppmuntrar orättmätiga anmälningar.

"Det här kommer att skada familjerelationer på ett sätt som inte kan repareras", säger hon i en text publicerad på hennes hemsida.

”Det är sorgligt att vi har en del av vårt samhälle som ser våld som en tradition.”

Elena Mizulina föreslår till duman att våld i hemmet inte ska ses som en kriminell handling utan snarare som en mindre ”förseelse”.

Hon menar att det är ”absurt” att det ska gå att få två års fängelse för ”en örfil”.

Elena Mizulina, ordförande för dumans utskott för familje-, kvinno- och barnfrågor.

Kritikerna har lovat kämpa för att få den ändrad på nytt. Marina Pisklakova-Parker från ANNA är van vid att interagera med de här grupperna och säger sig "naturligtvis" inte hålla med dem.

– Det är sorgligt att vi har en del av vårt samhälle som ser våld som en tradition, säger hon.