Carl Fridh Kleberg
Den amerikanska valrörelsen är inne på absolut sista spurten och den kandidat som USA väljer till ny president kommer att kunna se tillbaka på en ovanligt skruvad, för att inte säga bisarr, kampanj.
Men förutom presidentkandidaterna är det även en annan spelare som hamnat i rampljuset: Rysslands president Vladimir Putin.
Ryska hackare anklagas för att försöka påverka eller sabotera det amerikanska valet och i det iskalla världspolitiska läget fruktar många bedömare en ny och mer förödande attack.
Världen bevittnar en sorts styrkemätning mellan USA och Ryssland. Det är svårt att veta vad som egentligen är sant, säger Sergej Pavlovitj, en vitrysk ex-hackare som tills för häromåret satt fängslad i Minsk för att ha stulit och sålt kreditkortsdata i en internationell jättehärva.
Pavlovitj säger sig fortfarande vara efterlyst i USA eftersom hans fängelsetid i Vitryssland inte räknas i det fallet.
Han vill inte spekulera i om ryska hackare ligger bakom attackerna mot USA-valet, men visst finns kompetensen här i Moskva där han nu befinner sig.
– Självklart finns den. Nästan alla topphackare är från Ryssland, framför allt nordliga områden som Komi eller Tjeljabinsk. Jag tror, nej, jag vet att det beror på att det där finns så många unga människor med mycket goda kunskaper i matte och datorer och mycket tid över.
Hittills har det mest rört sig om läckt e-post. Men uppgifter om misstänkta försök att "skanna" röstlängder i ett antal delstater väcker oro för en direkt attack mot valsystemet i USA.
Myndigheter tonar ned den risken och har sagt att det tekniskt vore svårt. Men bara misstanken om fusk kan vara farlig nog. Särskilt när Donald Trump gång på gång säger att valet är "riggat":
– Det finns en beskrivning, en mycket farlig sådan, som de här attackerna av hackare och den ryska regeringen har skapat, säger Alina Poljakova, expert vid amerikanska tankesmedjan Atlantic Council.
– De har sått ett frö av tvivel om våra demokratiska institutioner som jag tror i sig kan vara farligare än att ändra själva valutgången.
Under hela valkampanjen har Trumps varma ord om Putin väckt kontrovers. För att inte tala om Trumps utrikespolitiska vision om ett USA som involverar sig mindre i världspolitiken – musik i Kremls öron. Hillary Clinton ses tvärtom som en tuffare, konfrontativ kraft mot Putins Ryssland.
Riktigt explosivt blev läget efter de första anklagelserna i somras om att ryska hackare angripit Clintons kampanj i syfte att läcka känsliga mejl som kan skada hennes kampanj. Trump har själv uppmanat Ryssland att hacka Clintons e-post, även om han då avsåg andra mejl.
Snart efter e-posthacket började pinsamma detaljer läcka ut, vilket fick demokraten Debbie Wasserman Schultz att avgå som ordförande för demokraternas centralorgan, DNC. Och Clinton-kampanjen har inte uttryckligen förnekat att innehållet är äkta.
I USA råder få tvivel om vad som har hänt. Särskilt sedan USA:s underrättelsetjänster sagt sig vara säkra på att Ryssland styrt hackerattackerna och USA har, om än i mycket vaga ordalag, varnat för någon form av svar. Ryssland å sin sida avfärdar all inblandning och anklagar amerikanerna för att använda Ryssland som slagträ i en smutsig valdebatt.
– Tror någon på fullaste allvar att Ryssland på något sätt kan påverka amerikanska folkets val? USA är trots allt ingen bananrepublik utan en stormakt, sa Vladimir Putin i ett tal förra veckan.
Det är svårt att avgöra vem som har gett order om hackerattackerna, men få tror något annat än att det ryska styret drar rejält på smilbanden.
– Jag tror inte att Putin har gett order om att hacka USA. Men det gläder honom säkert att skörda det kaos som uppstår i "fiendens" läger i detta hybridkrig, säger Andrej Kolesnikov, expert vid internationella tankesmedjan Carnegies Moskvakontor.
Det är inte heller bara amerikanska politiker som kan hackas. Det sprids nu även mejl som sägs tillhöra Kremltoppen Vladislav Surkov. Mejlen pekar på nära kommunikation mellan Kreml och rebeller i Ukraina, något de allra flesta redan sett som givet. De ukrainska hackarna som har tagit på sig ansvaret säger dock att de agerat på eget bevåg utan uppdrag från sin regering eller från USA.
Med bara dagar kvar till valet lägger nu myndigheter i USA pannan i djupa veck. Även om det inte blir någon cyberattack så har tilliten på systemet enligt bedömare skadats, farligt nog i sig.
– Jag tror inte att avsikten är att få Trump vald, säger Alina Poljakova, expert vid amerikanska tankesmedjan Atlantic Council.
– Jag tror inte att det går i USA, systemet är för komplicerat och landet är för stort. Men vad det har gjort är att ge bränsle till en bild som redan fanns i ryska medier och Trumps kampanj att fri demokrati inte finns.