1 340 kilometer gräns: Här lever de sina liv – två steg från Putins Ryssland

Finländsk balansgång mellan EU och grannen i öst: ”Vi har en lång gräns och därför måste vi vara vänner”

I kategorin Världspolitik

Vladimir Putin reser i dag till Finland för ett besök som på svensk mark varit minst sagt osannolikt. Medan Sverige kan kosta på sig en hård hållning tvingas Finland till en svår balansakt – man vill komma överens med sin stora granne men måste också förhålla sig till risken för det värsta.

– Om någonting händer, var är det då striden kommer att utkämpas? Jo, i Finland. Det är det vi är rädda för, säger Ari Seppänen som har levt sitt liv vid den ryska gränsen.

”Vi har en lång gräns – och därför måste vi vara vänner”, säger Ari Seppänen, 43, som jobbar på en camping i finländska nationalparken Oulanka precis intill gränsen mot Ryssland. Foto: Lena Björkestedt

Har du en granne som du egentligen vill vara kompis med men som samtidigt kan vara himla svår? En granne som kan vara riktigt trevlig om man bara kommer överens, men som du också är rädd för att hamna i bråk med och som dessutom fått resten av kvarteret emot sig?

Grattis. I så fall är du inte bara en potentiell kandidat den dag någon gräver upp det gamla tv-formatet Grannfejden. Du kan kanske också ana hur Finland känner inför sin stora och mäktiga granne i öst. En granne som i dag hälsar på i form av ryske president Vladimir Putins besök på finländske presidenten Sauli Niinistös sommarresidens Gullranda, Kultaranta på finska.

”Finlands östligaste punkt är en liten ö i sjön Virmajärvi där en blåvit och en grönröd pelare står mitt emot varandra. Inte mer än ett par stora kliv skiljer dem åt.”

– Vår president har klokt nog sagt att vi har en lång gräns och därför måste vi vara vänner, säger 43-årige Ari Seppänen som jobbar på campingen i det finländska naturparken Oulanka, knappt två mil längs med floden från Ryssland.

– Och för det mesta vill jag vara vän med Ryssland, men ibland undrar man.

 

Finlands östligaste punkt är en liten ö i sjön Virmajärvi där en blåvit och en grönröd pelare står mitt emot varandra. Inte mer än ett par stora kliv skiljer dem åt. Emellan dem löper gränsen, ett 1 340 kilometer långt band genom ödslig skog, över sjöar och sten.

Ari är uppvuxen nära gränsen och säger sig aldrig ha tänkt så mycket på hur det påverkar honom. För honom kastar Ryssland inte samma skugga som det kanske gör för de äldre som upplevt krig. Samtidigt händer det att han och vännerna pratar om den nationella grannsämjan.

Här, på en liten ö i finländska Virmajärvisjön, står pålarna som markerar gränsen­ mellan Finland och Ryssland vid Finlands ostligaste punkt. Den rödgröna pålen står på den ryska sidan och den blåvita på den finländska sidan. Foto: Wikipedia

Å ena sida finns det oro för att hårda ord någon gång skulle kunna övergå i öppen konflikt, även om det i dag är avlägset. Å andra sidan vill man komma överens med sin granne som man delar mycket med. Och det iskalla förhållandet mellan EU och Ryssland är en smärtsam historia för många finländare nära gränsen. Ari säger sig till exempel vara skeptisk till de internationella sanktionerna mot Ryssland.

Putin bjöds in av Finlands president

Vladimir Putins arbetsbesök i Finland kommer efter en inbjudan från president Sauli Niinistö. Niinistö bjöd in Putin när han själv nyligen hälsade på i Moskva i mars.

Putins Finlandsbesök är det andra han gör i EU i år, det första var en resa till Grekland i maj. Besök i EU-länder är politiskt känsliga särskilt på grund av rysslands Krim-annektering våren 2014. Den ledde till EU-sanktioner mot Ryssland och utlöste en utrikespolitisk köldknäpp.

De två presidenterna ska diskutera relationerna mellan Finland och Ryssland, liksom aktuella politiska frågor som Ukraina och läget i Mellanöstern.

Mötet kommer i ett relativt känsligt läge, bara en vecka före Nato håller möte i Warszawa.

Visa merDölj

– Vi har lidit riktigt mycket på grund av EU-sanktionerna. Ryssland är helt enkelt en viktig affärsvän för oss.

 

”Finländare handlar inte där, inte för att de inte har råd men det riktar sig bara inte till dem.”

 

Men sanktionerna är samtidigt inte tagna ur luften. De har följt Rysslands involvering i Ukrainakriget och särskilt annekteringen av Krimhalvön. Att ta över Krim och sedan låta införliva det i Ryssland var ett drag som chockade resten av Europa och som i skarpa ordalag har fördömts av bland annat EU och USA.

Finland har varit tydligt med att man står bakom EU:s kritik mot Ryssland, inklusive sanktionerna. Men landet hamnar också lite i kläm mellan rollen som del i EU och behovet av att komma överens med Ryssland som trots allt är en stor och mäktig granne.

 

Ann-Christine Lampela har bott 35 år i Kemijärvi, några mil från gränsen mot Ryssland. Nu jobbar hon som turistsekreterare där, för Kemijärvi stad. Hon ser hellre mer samarbete med Sverige och Norge, men samtidigt känner hon sig inte särskilt orolig över närheten till Ryssland.

– Vi är grannar och det går inte att glömma bort, så det är helt enkelt bäst att vara vänner med dem, säger hon.

Staden Villmanstrand, Lappeenranta på finska, ligger bara tre mil från ryska gränsen i södra Karelen. Området vänder sig ekonomiskt mot Ryssland både i fråga om turism och i fråga om handel. I bättre tider ploppade det upp butik efter butik med smink, kläder och lyxvaror riktade helt mot den ryska publiken som kom från andra sidan gränsen.

– Finländare handlar inte där, inte för att de inte har råd men det riktar sig bara inte till dem. Men på grund av krisen så har en del av de här butikerna stängt, säger Ekaterina Novikova som är expert på rysk ekonomi vid Lappeenrantas tekniska universitet (LUT).

Rysslands president Vladmir Putin reser i dag till Finland för ett besök, efter att ha blivit inbjuden av den finländske presidenten. Foto: Dmitri Lovetsky/AP

– Jag känner till en person som investerade kraftigt i att öppna lyxbutiker och i dag är bankrutt för att antalet ryska turister minskade så mycket.

Ekaterina Novikova pekar på flera sätt som det ekonomiska utbytet lidit under sanktionerna. Särskilt svårt har livsmedelsproduktionen drabbats. De två länderna har en lång och komplicerad historia, inte minst sedan vinterkriget. Men med tiden har båda sidor lärt sig mycket om att samarbeta. Med en lång gräns kommer också behovet av dialog både i bra och i dåliga tider, säger hon.

 

Förut brukade folk i Villmanstrand skämta att man gjorde klokt i att åka och handla senast torsdag om man ville ha en chans att slippa plågas i långa köer. På helgen strömmade nämligen ryssarna till och då var det klippt.

– Det problemet finns inte direkt i dag, om man säger så, säger hon.

”Vi har en naturlig arbetsrelation med ryssar både på stadsnivå och personligt.”

De ryska shoppingresorna har varit ett viktigt tillskott i ekonomin men varannan rysk turist har försvunnit, enligt lokala myndigheter. Under 2013 räknade staden officiellt två miljoner ryska besök, i fjol var den siffran bara en miljon. Det är framför allt den försvagade rubeln som ligger bakom raset.

”Vi har en naturlig arbetsrelation med ryssar både på stadsnivå och personligt. Ryska medier, som vi träffar mycket, undrar alltid vad vi tänker om ryssar”, skriver borgmästaren Kimmo Jarva i ett mejl.

”Det är vardag att interagera med ryssar här, de är som vilka som helst.”

Man får utgå ifrån ens geografiska lott och sedan vara pragmatisk, lyder resonemanget. Just ordet ”pragmatiskt” återkommer kanske oftare än något annat när man diskuterar relationen till Ryssland med finländska tjänstemän och experter. Ryssland är en stor och ibland besvärlig granne men man måste ändå förhålla sig till att den finns där. Lösningen har blivit vad man ser som en nykter och realistisk politik.

Ann-Christine Lampela jobbar med turism i Kemijärvi, som ligger några mil från gränsen. Hon känner ingen oro över att ha Ryssland runt knuten: ”Jag känner mig ganska säker. Det är viktigt att vi tillhör EU”. Foto: Lena Björkestedt

I jämförelse så kan svenska politiker och debattörer lättare lägga an en tuff ton mot Ryssland – hårda ord är en billig lyx som inte kostar särskilt mycket när man ändå inte lever bredvid Ryssland. Sverige har mer än en gång kunnat skatta sig lyckligt över att ha Finland som buffert gentemot Ryssland, vinterkriget inte minst.

– Att Finland har en gemensam gräns med Ryssland leder till att vi har en ganska krävande bilateral agenda med Ryssland. Oavsett om vi vill eller inte vill så måste vi kunna diskutera. Vi har en nödvändig gemensam agenda med Ryssland hela tiden, säger Teija Tiilikainen som är direktör för Utrikespolitiska institutet i Finland (FIIA).

”Det svenska förhållningssättet tycker jag har varit en aning mer ideologiskt och saknar just den här pragmatiska agendan.”

Finland engagerar sig i EU och respekterar EU:s politik gentemot Ryssland, men ser sig samtidigt som tvunget att kunna föra samtal med sin östliga granne och det på ett annat sätt än vad Sverige behöver göra, säger hon.

– Det svenska förhållningssättet tycker jag har varit en aning mer ideologiskt och saknar just den här pragmatiska agendan. Sverige har råd med en mer ideologisk attityd.

 

Sverige och Finland samarbetar nära om säkerhetspolitik, inte minst om att närma sig militäralliansen Nato. Men det finns också en spricka mellan de två länderna. Det har blivit tydligt inte minst i samband med Putins stundande besök. Vid en konferens i Finland i juni sade svenska politiker att ett liknande besök vore otänkbart i Sverige.

En av dem som uttalade sig var svenska riksdagsledamoten Karin Enström (M), Sveriges förra försvarsminister och Moderaternas utrikespolitiska talesperson. Inför Putins besök håller hon med om att det är annorlunda för Finland och Norge som har gränser mot Ryssland.

Kitkajoki-floden ringlar sig fram genom Oulanka nationalpark i Finland, alldeles intill den ryska gränsen. Människorna som bor här har tvingats vänja sig vid att leva med Ryssland runt knuten. Foto: All over press

Men ett besök av en rysk president har en ”signaleffekt” och kan i förlängningen vara ett steg på vägen in i den europeiska värmen för Kreml, anser Enström. Det trots att kriget i Ukraina ännu rasar och hon hade inte sett med blida ögon på en Putinpåhälsning i Sverige.

– Det skulle jag vara mycket kritisk till i den situation vi har nu. Med tanke på att vi inte ser några förändringar i fråga om den illegala annekteringen av Krim och det man gör i östra Ukraina, säger hon.

”När vi pratar om en gemensam syn på Väst så finns det inga skillnader alls. Både Sverige och Finland är delar av den fientligt inställda enhet som är Väst.”

– Att ha någon form av dialog är bra även om man inte tycker samma sak och även om man är kritisk, just för att föra fram kritik. Men att från svensk sida bjuda in på den nivån ser jag inte hur det skulle kunna ske i det här läget.

 

Statsminister Stefan Löfven (S) sade i onsdags till Expressen att Putins besök är helt och hållet Finlands sak, och att han har förtroende för hur Finland sköter detta.

Frågan är då vad man tänker från rysk sida. Historiskt och geografiskt är Finland närmare, säger Andrej Kolesnikov som är forskare vid tankesmedjan Carnegies avdelning i Moskva. En del har till och med sin datja, alltså sitt lantställe där. Men det betyder inte att Finland har en särställning när det kommer till skarp utrikespolitik.

– När vi pratar om en gemensam syn på Väst så finns det inga skillnader alls. Både Sverige och Finland är delar av den fientligt inställda enhet som är Väst. Och jag tror inte att de flesta ryssar ens vet huruvida Sverige, eller Finland, är med i Nato, säger Kolesnikov.

”Att Finland har en gemensam gräns med Ryssland leder till att vi har en ganska krävande bilateral agenda med Ryssland”, säger Teija Tiilikainen, direktör för Utrikespolitiska institutet i Finland (FIIA).

Det är ingen hemlighet att Ryssland motsätter sig Natos tillväxt, särskilt nära ryska gränser. Ryssland har varnat Sverige och Finland för ”påföljder” om man ansluter sig. Men det ses utifrån som ett hot, vilket enligt experter bara ökar viljan att närma sig Nato.

Så tänker dock inte alla. Ari Seppänen som jobbar på campingen vid gränsen är skeptisk till ett finländskt Natomedlemskap. Han säger sig inte lugnas av tanken på att vara del av militäralliansen där han själv sitter så nära Ryssland, bara utifall att något skulle hända. Vilket man aldrig kan utesluta helt, även om man inte väntar sig det.

– Om någonting händer, var är det då striden kommer att utkämpas? Jo, i Finland. Det är det vi är rädda för – det är det jag är rädd för.

Finland balanserar mellan behovet av att markera sitt ogillande och samtidigt bevara vad man ser som nödvändig dialog. Hur väl landet klarar den balansgången får man kanske en fingervisning om när Vladimir Putin i dag träffar Sauli Niinistö på somriga Gullranda.