Burma är det nya favoritlandet för internationella textil- och konfektionsföretag. Landet har bland världens lägsta arbetarlöner – och klädjätten H&M var bland de första som ”upptäckte” den tidigare så slutna militärdiktaturen Burma när den började öppna sig för omvärlden för ett par år sedan.
Samtidigt som H&M:s vinster ökade med tio procent i juli och ägarfamiljen Persson befäster sin ställning som en av Sveriges rikaste framförs i en ny bok anklagelser om missförhållanden hos företagets leverantörer i Burma.
Godkänd lägsta åldersgräns för arbete i Myanmar är 14 år, både enligt ILO-konventionen och nationell lagstiftning.
– Under nästan två år har minderåriga flickor arbetat upp till 14 timmar om dagen i fabriker som H&M anlitar i Burma. Förhållandena bryter mot den burmesiska lagen och klassas enligt internationella konventioner som en av de värsta formerna av barnarbete, säger journalisten Tobias Andersson Åkerblom.
Han är tillsammans med Moa Kärnstrand författare till reportageboken ”Modeslavar” som ges ut av Leopard förlag.
– Godkänd lägsta åldersgräns för arbete i Myanmar är 14 år, både enligt ILO-konventionen och nationell lagstiftning. Att 14–18-åringar arbetar handlar därför inte om barnarbete utifrån ett internationellt arbetsrättsligt perspektiv enligt ILO, säger Katarina Gustafsson, presskontakt hos H&M.
Författarna har granskat svenska klädföretag i Asien. De har träffat arbetare, företagare och fackliga representanter i Kambodja, Bangladesh, Burma och andra länder.
De har besökt H&M:s leverantörer i Burma och talat med 15-åriga flickor som arbetar vid symaskinerna till tio på kvällen, betydligt längre än vad den burmesiska lagen tillåter för arbetare i den åldern.
Vi försökte protestera en söndag i somras, för att vi hade varit tvungna att jobba till klockan tio varenda kväll den veckan.
Flera flickor i åldrarna 15-16 år berättar för författarna att de fick jobb med hjälp av förfalskade id-kort. Detta för att fabrikerna behöver folk som kan jobba 13-14 timmar om dagen, inte bara de lagstadgade åtta timmarna för vuxna eller de fyra timmar som är tillåtet för yngre arbetare.
– Vi försökte protestera en söndag i somras, för att vi hade varit tvungna att jobba till klockan tio varenda kväll den veckan, säger Maw Maw, 17, i boken.
Hon är anställd hos Myanmar Century Liaoyuan Knitted Wear, en av H&M:s leverantörer i Burma. Ibland kommer kontrollanter för att undersöka hur gamla arbetarna är och hur länge de jobbar.
– När fabriken vet om att det kommer kontrollanter ger de oss som är under 18 år två dagar ledigt, säger hennes arbetskamrat Zu Zu, 15, till författarna.
En annan flicka i fabriken är Myat, 17, som arbetat sedan hon var elva år. Hon säger i boken att det finns åtminstone fyra flickor under 15 år vid hennes produktionsband i fabriken.
Hon tjänar motsvarande 1 100 kronor i månaden efter all övertid. Minimilönen är 600 kronor.
– Burma är den nya frontlinjen för klädindustrin som flyttar vidare till allt billigare länder. Där finns en stor ung befolkning som vill ha arbete. När H&M kom dit för två år sedan fanns det väldigt lite arbetslagstiftning och kontroller och ingen minimilön, nu har lagarna skärpts, säger medförfattaren Moa Kärnstrand.
Efter att vi visat H&M vår granskning gjorde företaget en egen kontroll. De fann att anställda hade fått jobb på falska id-kort och att övertiden var omfattande.
Hon förklarar att författarna har tillbringat mycket tid med arbetare i de olika länderna.
– Det är inte alltid arbetarnas röster hörs. Många är mycket tacksamma över att överhuvudtaget ha arbete. Men ordinarie löner går sällan att leva på, därför måste de arbeta övertid, säger Moa Kärnstrand.
– Vår granskning visar att H&M:s leverantörer anställer mycket unga som har väldigt långa arbetsdagar, något som fabrikerna döljer. Det strider mot Burmas lagar och internationella konventioner och mot H&M:s egna regler.
– Efter att vi visat H&M vår granskning gjorde företaget en egen kontroll. De fann att anställda hade fått jobb på falska id-kort och att övertiden var omfattande, säger hon.
Författarna pekar på problem i de två fabrikerna Myanmar Century Liaoyuan Knitted Wear och Myanmar Wedge Garment.
H&M bekräftar de problem författarna visar på. Koncernen har stoppat nybeställningar i de två fabriker som pekas ut i boken och kräver fabrikerna ska utarbeta en ”åtgärdsplan” för att minska den stora övertiden.
– Det är viktigt för oss att våra produkter tillverkas under goda arbetsvillkor och med hänsyn till säkerhet, hälsa och miljö. Vi kontollerar att våra leverantörer följer de krav vi ställer i vår strikta uppförandekod genom tusentals kontroller och arbetarintervjuer varje år. Att ungdomar arbetar övertid på ett sätt som bryter mot uppsatta regler är helt oacceptabelt för H&M, säger Katarina Gustafsson på H&M:s presstjänst.
Det är bra att H&M nu reagerar, men mycket förvånande att det sker först efter alarm från tredje part.
– Eftersom det framkommit att två leverantörer i Myanmar som producerar åt H&M har haft problem med övertid och bristande id-handlingar har vi, i enlighet med våra rutiner, krävt att en åtgärdsplan sätts upp samt stoppat nybeställningar från dessa leverantörer. Vår personal i Myanmar följer upp och stöttar på plats hos de aktuella leverantörerna, säger hon.
Alice Blondel, kanslichef på organisationen Swedewatch som granskar svenska företags ansvarstagande i låglöneländer, säger i boken att H&M borde ha kunnat upptäcka risken för barnarbete och falska id-handlingar tidigare under sin egen riskanalys.
– Det är bra att H&M nu reagerar, men mycket förvånande att det sker först efter alarm från tredje part, säger hon i boken.
H&M säger att problemen i fabrikerna upptäcktes i en av H&M:s egna granskningar – samt att företaget driver ett projekt i Burma tillsammans med fackliga och andra organisationer för att se till att åldersgruppen 14-18 arbetar enligt gällande lagar
– Problemen hos de aktuella leverantörerna upptäcktes i samband med av våra granskningar. Vi välkomnar alltid att externa parter tar kontakt med oss. Därför arbetar vi nära lokala aktörer som fackförbund och organisationer, säger Katarina Gustafsson på H&M.
Författarna till ”Modeslavar” påpekar att det är vanligt med extrem övertid i klädindustrin i låglöneländer – men att andra storföretag följer delvis en annan strategi än H&M.
Nudie har tagit ett initiativ för att höja arbetarnas löner. De sticker ut bland andra företag och visar hur man på ett konkret sätt kan ta frågan i egna händer.
De skriver att H&M:s konkurrent amerikanska Gap, som gick in i Burma ungefär samtidigt, valde att vara öppen med problemen.
”Gap … släppte i augusti 2014 en rapport som berättar hur de hittat bland annat barnarbete i de fabriker de planerade att börja köpa av. Gap berättar också om en utbredd problematik med att fastställa arbetarnas ålder”, heter det i boken.
Men Gap nämns också i en kritisk rapport från människorättsgruppen Human Right Watch (HRW) som 2015 kritiserar internationella klädföretags leverantörer i Kambodja för brott mot arbetsrätten. I rapporten nämns också leverantörer till Marks and Spencer, Joe Fresh och H&M.
Författarna till ”Modeslavar” lyfter fram det svenska jeansföretaget Nudie som på eget initiativ höjer de låga lönerna. Nudie lägger på en extra bonus på den del av arbetet på en fabrik i Indien som avser leveranser till Nudie.
– Nudie har tagit ett initiativ för att höja arbetarnas löner. De sticker ut bland andra företag och visar hur man på ett konkret sätt kan ta frågan i egna händer. Många andra företag säger att landets regering måste höja minimilönen, en lång och tidskrävande process, säger Tobias Andersson Åkerblom.
Lagar för barns arbete i Burma
Det är tillåtet för barn från 14 år att arbeta.
Åldersgruppen 14-16 får arbeta fyra timmar per dag med läkarintyg på att de klarar av det.
Åldersgruppen 16-18 får arbeta som vuxna: åtta timmar om dagen och maximalt tolv timmars övertid på en vecka.
”Om de jobbar mer än lagen tillåter för deras åldersgrupp, då är det barnarbete”, säger Piyamal Pichaiwongse, chef för FN:s arbetslivsorgan ILO:s lokalkontor i Burma.
Källa: ”Modeslavar”, utgiven på Leopard förlag.
Anklagelser om barnarbete och andra missförhållanden hos H&M:s leverantörer i Asien har framförts i medier flera gånger genom åren. Också människorättsgrupper och fackliga organisationer har ofta kritiserat internationella företags agerande i låglöneländer.
... vi satsar på hållbarhet och jobbar för att bli mer transparenta.
I dag har H&M en sträng egen uppförandekod och ett omfattande hållbarhetsåtagande som slår fast att barnarbete är oacceptabelt och att alla lagar och regler för anställda under 18 år ska följas.
Samtidigt som H&M ger arbete till 10 000-tals arbetare i Asien bidrar de låga lönerna i dessa länder naturligtvis till företagets stora vinster. H&M expanderar över hela världen, både på e-handelsmarknaden och med nya butiker i till exempel Kina som enligt företaget är mycket lönsamma. Vd Karl-Johan Persson är medveten om att det i dag ställs höga krav på hållbarhet, både vad gäller miljö och arbetsförhållanden.
– Det är en viktig del för kunden i sitt val. Men vi satsar på hållbarhet och jobbar för att bli mer transparenta, sade han till TT när H&M:s senaste kvartalsresultat, sju miljarder kronor i vinst före skatt, offentliggjordes i juni.
Sedan dess har företaget noterat en försäljningsökning på tio procent i juli, ett resultat som överträffar marknadens förväntningar.
Bakom H&M:s framgångssaga ligger ägarfamiljen Persson som blir rikligt belönad för sina insatser. Stefan Persson, bolagets styrelseordförande, är med sin förmögenhet på 237 miljarder kronor näst rikast i Sverige, enligt Veckans Affärers lista över landets miljardärer. Familjens sammanlagda förmögenhet är 305 miljarder kronor, enligt samma lista.
