Omkring 290 000 pensionärer får i dag bostadstillägg.
Det är skattefritt och kan som mest vara 5 560 kronor i månaden enligt 2018 års nivå. Snittbeloppet som betalas ut är 2 500 kronor i månaden. Hur mycket man får beror på ens boendekostnad, inkomster och eventuella tillgångar.
Man måste själv ansöka om tillägget. Många gör inte det, trots att de kan ha rätt till det. I början av året bedömde Pensionsmyndigheten att det var cirka 100 000 personer som riskerade att gå miste om bostadstillägg.
Missuppfattningar
En vanlig missuppfattning är att man tror att man inte har rätt till bostadstillägg eftersom man fått avslag tidigare i livet när omständigheterna var annorlunda – man kanske har fått lägre inkomster, högre boendekostnad eller blivit ensamstående.
– Det absolut vanligaste är att man får rätt till bostadstillägg när man börjar leva ensam, till exempel om en av makarna flyttar till ett äldreboende. Då är det verkligen aktuellt att kontrollera om man kan ha rätt till bostadstillägg, har Linda Nygren på Pensionsmyndigheten tidigare sagt.
En annan missuppfattning är att man tror att man är diskvalificerad från att söka på grund av att man äger sin bostad eller har andra tillgångar.
Beräkna själv
För att ha rätt till bostadstillägget måste man ha fyllt 65 år och ta ut hela sin allmänna pension. Det går bra att söka oavsett hur man bor och även om man har tillgångar.
En tumregel som Pensionsmyndigheten använder är att ensamstående med en inkomst under 15 000 kronor i månaden bör kolla upp om de har rätt till bostadstillägg. För dem som bor ihop gäller andra belopp.
På Pensionsmyndighetens sajt kan man själv göra en preliminär beräkning. Där finns också olika beräkningsexempel. Det går också bra att ringa myndigheten för att få hjälp att räkna.
Är du orolig för din ekonomi när du blir pensionär?
Peter Friman, 59 år, psykoterapeut Årsta:
– Ja det är väl klart man är det. Man har ju inte någon vidare koll på alla olika fonder som man haft, så jag vet inte exakt hur det är med pensionen. Det räcker ju inte bara med det röda kuvertet utan jag har ju massa andra fonder som ligger och skvalpar.
Kerstin Brännwall, 75 år, pensionär (före detta administratör) Södermalm:
– Det är samma för mig. Är man två har man ju dubbelt men om jag skulle bli ensam så kan jag inte bo kvar där jag bor nu. Nu tänker man ju på att en kopp kaffe på ett fik kostar 34 kronor. Man får jag tänka på precis allting man handlar.
Berit Bergman, 74 år, pensionär (fd handläggare) , Trosa:
– Inte just nu. Om jag blir ensam, då blir jag orolig. Pengarna ska räcka och om hyran är på tio tusen kronor i månaden och det är vad man får ut i pension så är det kört. Det känns väldigt oroligt. Det är en besvikelse för man tycker att man har jobbat hårt och ändå räcker det inte.
Exempel – så mycket kan du få
På sin sajt har Pensionsmyndigheten exempel på hur mycket ensamstående respektive sammanboende kan få i bostadstillägg.
Ensamstående
Sven Svensson är ensamstående och bor i en hyreslägenhet med en hyra på 6 500 kronor per månad.
Svens inkomster före skatt är allmän pension på 8 500 kronor per månad och 1 500 kronor per månad i tjänstepension. Hans inkomst av kapital året innan var 3 000 kronor och hans tillgångar var 265 000 kronor.
Hans bostadstillägg blir 3 214 kronor i månaden.
Par
Sven och Anna Svensson bor i en hyreslägenhet med en hyra på 6 500 kronor i månaden.
Deras inkomster före skatt är 8 500 kronor respektive 8 000 kronor per månad i allmän pension och 1 500 kronor respektive 1 100 kronor per månad i tjänstepension.
Deras inkomst av kapital året innan var 3 000 kronor respektive 4 500 kronor och deras sammanlagda tillgångar var 330 000 kronor.
De får 872 kronor var i bostadstillägg.
