När du eller ditt barn tittar i skärmen tar det tid från något annat. Att snabbt kolla när tåget går, eller ta reda på en fråga direkt är oftast inga problem.
Men när tiden med mobilen, läsplattan eller vid datorn går från minuter till timmar kan det vara ett problem. Speciellt om man bara slösurfar.
– Det finns inga långsiktiga studier på skärmtid. Den stora massan har bara haft smarta telefoner i tio år nu, säger Katarina Gospic, hjärnforskare och läkare.
När det inte finns någon omfattande forskning att vila sig mot är forskarna försiktiga. Men när det gäller barns skärmtid finns det rekommendationer från barnläkare. Barn under två ska inte ha någon skärmtid alls, mellan 2 och 3 år ska den vara begränsad och i åldrarna 3 till 7 år bör den vara högst 1–2 timmar om dagen, med innehåll och där en vuxen är med.
– Den största faran är vad skärmen tar tid från. När man är liten utvecklas hjärnan fort. Den är grundprogrammerad för närhet och kärlek, säger Katarina Gospic.
Ett barns hjärna utvecklas alltså snabbt under de första åren - något som experten betonar.
– Ett barn behöver den fria leken för att upptäcka och undersöka världen. Hitta en nyckelpiga, uppslukas av den, och lära sig förstå världen, säger Katarina Gospic.
Finns det bra och dålig skärmtid?
Katarina Gospic förklarar att konsumtion av digital information är som att äta: Det finns både tomma och näringsriktiga kalorier:
– Man ska använda tekniken och ha en avsikt med vad man gör. Med passiv skärmtid blir vi dummare och tappar IQ. Men det är viktigt att poängtera att det finns bra saker också.
Det är en komplicerad process för barn att lära sig läsa. Tecken ska tolkas och sättas ihop till ord. Orden ska ljudas och sättas ihop till meningar. Och man ska komma ihåg det man läst.
– Det finns appar för barn där de lär sig saker flera gånger snabbare än på andra sätt.
LÄS MER: Ny forskning: Mindre skärmtid – smartare barn
Vilket ansvar har föräldrar?
Föräldrarnas skärmtid har uppmärksammats på senare tid. Återigen är frågan vilken aktivitet som måste strykas när en förälder kollar i mobilen.
I SVT:s humorserie ”Svenska Nyheter” gav programledaren Jesper Rönndahl den 1 mars 2019 rådet till barn att sätta lås på föräldrarnas telefoner, ett så kallat föräldralås.
Vill man inte byta pinkod på föräldrarnas telefoner rekommenderar Jesper Rönndahl att skriva ut och tejpa fast lappen ”föräldralås” över deras mobiler.
– Jag är för föräldralås, säger hjärnforskaren Katarina Gospic och skrattar till.
Så lång är skärmtiden bland unga
På 70-talet tittade förskolebarn cirka en och en halv timme på tv varje dag. Tiden minskade fram till början av 1990-talet, sedan kom internet.
När Statistiska centralbyrån gjorde sin stora undersökning hösten 2017 kom de fram till att många unga lade ner ett stort antal timmar om dagen i skärmtid, vilket då räknas både tv och dator, läsplatta och smart telefon.
I åldrarna 12-15 år hade 46 procent av barnen en skärmtid på tre timmar eller mer på vardagar och mer än nio timmar per lördag och söndag.
I åldrarna 16-18-åringar var andelen 68 procent. Det är en fördubbling jämfört med åren 2009–2010. Flickor har lite större andel skärmtid framför pojkar.
Detta gör unga under skärmtiden
Så vad gör ungdomar under deras skärmtid? Jo, det har SCB tagit reda på.
Var fjärde pojke, eller 24 procent, spelar dator- och tv-spel minst tre timmar per vardag. Motsvarande siffra för flickor är 4 procent.
När det gäller rent tv-tittande är siffran följande 14 procent av barn och unga tittar på tv, filmer och klipp minst tre timmar per vardag. Det är fler flickor som tittar passivt, 21 procent, mot 7 procent för pojkar.
De flesta barn motionerar också
SCB slår fast att trots att skärmtiden är hög så motionerar många barn och unga regelbundet. 86 procent gör minst en gång i veckan. Det är dock inte tillräckligt och siffrorna på antalet överviktiga barn ökar i Sverige och globalt. I dag är var femte flicka och var fjärde pojke överviktig enligt en studie från världshälsoorganisationen WHO och som Svenska Dagbladet rapporterat om.
Det är vanligare bland de äldre unga och de yngre. Med motion räknas de som är organiserade i en förening eller motionerar regelbundet med kompisar och går på gym eller spelar fotboll. Det räcker inte att bli andfådd lite då och då. Idrottslektioner i skolan räknas inte.
