”Jag var ett vrak och mitt självförtroende bortblåst”

Jacob de Geer grundade framgångsbolaget iZettle 2010, en betalningslösning där mobilen används som kortterminal avsedd att förenkla småföretagares liv och vardag. Åtta år senare köptes bolaget av amerikanska jätten PayPal för nästan 20 miljarder kronor.

Dessförinnan hade han hunnit prova lyckan med ett antal andra idéer och företag, som han berättar om i sitt sommarprat.

”Min familj hade knappt sett mig på tre år”

Han var den första anställda på marknadsföringsföretaget Tradedoubler som vid börsnoteringen värderades till två miljarder. Men lanseringen av nästa företag, filmtjänsten Ameibo, slutade inte lika lyckligt, och en utarbetad och ångestfylld Jacob de Geer funderade på att lägga bolagsbyggandet på hyllan.

– Nu var jag helt slut. Min familj hade knappt sett mig på tre år. Jag var ett vrak och självförtroendet som jag haft efter den tidigare bolagssuccén var som bortblåst. Jag började fantisera om vad alla vänner och bekanta skulle tycka nu när bolaget gick åt helvete. Jag lovade mig själv och min fru, dyrt och heligt, att jag aldrig skulle starta ett bolag igen. 

– Min mamma, som uppenbarligen såg att både familjen och jag tog stryk av entreprenörslivet, föreslog en dag att jag berodde diskutera framtiden med ett stabilt bollplank. Hon satte ihop mig med Magnus Nilsson, som jag aldrig tidigare hade träffat. 

Något stopp på bolagsstartandet blev det dock inte. Det var nämligen tillsammans med just Magnus Nilsson som Jacob de Geer startade miljardsuccén iZettle.

Äktenskapet med Nicole de Geer (tidigare Kreuger) tog slut 2016.

Kronprinsessan kom på bröllopet

FöregåendeNästa

Stäng fullskärmsläge

I juni i år gifte Jacob de Geer om sig, med entreprenören Faye Flensburg (grundare till underklädsmärket Lace Laboratory). Bröllopet ägde rum på ön Marstrand i juni, och bland besökarna fanns bland andra paret Sofia och Christian Wallenstam, modebloggaren Sofi Fahrman och kändisfrisören Antonio Axu – men också kronprinsessan Viktoria och prins Daniel. Även Jacob de Geers föräldrar, bankmannen Carl de Geer och läraren Christina de Geer, närvarade vid festligheterna. 

I dag syns Jacob de Geer bland annat i tv-rutan på SVT:s program ”Draknästet”, där han investerar i andra startups.

Skulle bli bankman

Att bli bankman som sin far och sin förfader Louis de Geer, som även brukar kallas ”den svenska industrins fader”, var den ursprungliga planen för Jacob de Geer, som bor på familjegodset Stora Wäsby slott utanför Upplands Väsby.

FöregåendeNästa

Stäng fullskärmsläge

Men riktigt så blev det inte. I sitt sommarprat berättar superentreprenören om vägen till framgången – som varit allt annat än enkel.

– Jag tillhör dem som konsekvent har misslyckats under mina bolagsbyggarresor. Så många idéer och bolag som har gått åt skogen, och så många beslut jag tagit på vägen som har visat sig varit helt fel. Men ändå, när jag ser tillbaka på mina senaste 25 år, så konstaterar jag att det är just misstagen som på krokiga vägar ledde mig rätt i mitt företagande, säger Jacob de Geer.

Och allt började, på sätt och vis, en sommar i New York.

Gjorde praktik i New York

Som en del av sina ekonomistudier vid Handelshögskolan i Stockholm befann sig Jacob de Geer i finansmeckat New York sommaren 1997. Han hade knipit en av få, åtråvärda praktikplatser på storbanken Bear Sterns, och skulle precis göra sin första dag.

De Geers amerikanske chef gav svensken i uppdrag att identifiera de tusen största skandinaviska valutaköparna i USA, och till sin hjälp fick han en telefon och en orimligt tjock bunt telefonlistor. Jobbet skulle ta flera månader.

– Jag kunde räkna med olidligt mycket arbete, sena nätter, lite sömn och mycket snabbmat, berättar Jacob de Geer att chefen sagt.

Men när de Geer visades till sitt lilla skrivbordsbås fanns där även en dator. En idé kläcktes.

Fattade intresse för internetfenomenet

Internet var ett relativt nytt fenomen och sökmotorn Google var ännu inte född. Men föregångaren Alta Vista kunde trolla fram svar på både det ena och det andra – till exempel hur mycket kaffe det fanns kvar i bryggaren i lärarnas fikarum på Cambridge University, eller vilka de största skandinaviska valutaköparna i USA var.

– Jag hade fattat grunderna och Internets möjligheter, trots att jag var ekonom och inte någon särskild tekniknörd.

– Jag började helt enkelt för skojs skull att skriva in en sökning. Efter några sekunder kom resultatet upp, och längst upp fanns en länk till ett dokument som i princip hette ”De 10 000 största skandinaviska valutaköparna i USA”. Bingo, säger Jacob de Geer.

Framtidsplanerna ändrade kurs

Han skrev ut sina fynd, och när han fått ihop ett antal hundra sidor spatserade han tillbaka till chefens kontor, där han bara en stund tidigare blivit tilldelad uppdraget.

– Jag gick triumferande fram till chefens skrivbord och släppte ner bunten papper så att familjefotona hoppade till, och förklarade att jag nu var klar med uppgiften. Men jag hade tagit mig friheten att lägga till 9 000 bolag i listan utöver det han hade bett om.

De Geer möttes av förvåning. Han skulle ju jobba med den där uppgiften i tre månader. De Geer berättade om internet och Alta Vista för sin chef, men möttes av måttligt – för att inte säga svalt – intresse.

– Sen skyndade han sig därifrån, och jag stod kvar. Förvånad, fascinerad och fullständigt desillusionerad. Utanför pågick den nya industriella revolutionen, men inne på banken stod tiden stilla och allt skulle vara som det alltid hade varit. Min tidigare dröm om en framtida bankkarriär blev snabbt väldigt suddig, och framtiden kändes högst oklar.

Fotnot: ”Sommar i P1” släpps som podd 07.00 i dag fredag och sänds i P1 kl. 13.00.