Sverige på väg mot lågkonjunktur

Följ senaste nytt i Expressen TV.
Foto: Fredrik Persson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Foto: Magnus Hallgren/DN/TT / TT NYHETSBYRÅN
Foto: Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN

Rekordhöga energipriser, en galopperande inflation och stigande räntor får svenskarna att hålla hårdare i plånboken.

Därför går Sverige in i en lågkonjunktur nästa år, skriver Konjunkturinstitutet i sin senaste prognosuppdatering.

– Vi ser en svagare utveckling framför oss, säger Ylva Hedén Westerdahl, chef för Konjunkturinstitutets prognosavdelning, vid en presskonferens på onsdagsmorgonen.

Gasbristen i Europa ser ut att leda till rekordhöga energipriser i vinter, och inflationen kommer närma sig 10 procent. Det kommer sätta spår i de svenska hushållens plånböcker.

– Terminspriserna för el har stigit och ligger på avsevärt högre nivåer än förra året. Det här är en indikator för att elpriserna kommer att stiga och bli dubbelt så höga i vinter, säger Ylva Hedén Westerdahl.

Ylva Hedén Westerdahl är Konjunkturinstitutets prognoschef.

Därtill pressas hushållen av en redan hög inflation, stigande räntor och fallande tillgångspriser, och kommer därför dra ner på konsumtionen i höst och vinter. Det bidrar till att den svenska ekonomin kommer att röra sig in i en lågkonjunktur nästa år.

– Inflationen är ett sorgebarn. Den överraskade uppåt, igen, säger Ylva Hedén Westerdahl.

Det här är en lågkonjunktur

■ En konjunktur är det rådande ekonomiska tillståndet i en ekonomi. Konjunkturläget bestäms av nivån på ekonomisk aktivitet i förhållande till en trend eller jämviktsnivå.

■ En lågkonjunktur kännetecknas av bland annat stigande arbetslöshet, minskad sysselsättning och dämpad produktionstillväxt samtidigt som hushållen blir försiktigare och minskar på sin konsumtion.

■ Det finns olika grader av hur djup en lågkonjunktur är och den kan vara olika länge.

■ Vi befann i en lågkonjunktur under pandemiåren 2020 och 2021, och dessförinnan efter finanskrisen 2008-2015 samt i princip hela 90-talet.

Källor: Swedbank, Ekonomifakta, Konjunkturinstitutet 

Finansminister Mikael Damberg (S) menar att KI:s senaste prognos överensstämmer med vad han själv sagt tidigare.

– Vi går mot tuffare tider och det blir ett mer ansträngt läge, säger han till TT.

För att undvika att läget förvärras ytterligare trycker Damberg på att finanspolitiken inte får bli för utsvävande framöver.

– Det vilar ett ansvar på de politiska partierna nu att inte driva upp räntorna och inflationen ytterligare, säger han.

Finansminister Mikael Damberg (S) menar att finanspolitiken måste fokusera på att rå om de sämst ställda pensionärerna och grupper som inte har några andra alternativ.
Foto: MAGNUS ANDERSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN

Fler räntehöjningar att vänta

Fler åtgärder väntas nu från Riksbanken, tror Konjunkturinstitutet. Men det gäller att göra det med måtta.

– Den här ekonomiska utvecklingen som vi ser – en lågkonjunktur framför oss, en hög inflation, och stigande inflationsförväntningar – gör att Riksbanken ställs inför en svår avvägning. Hur snabbt ska man höja räntan för att få ner inflationen, men samtidigt inte höja så snabbt att man knäcker den ekonomiska utvecklingen? säger Ylva Hedén Westerdahl.

Riksbanken väntas fortsätta med räntehöjningarna för att få bukt med inflationen och de höga inflationsförväntningarna. Vid årets slut tros styrräntan, som just nu ligger på 0,75 procent, att ha höjts till 2 procent.

Men därefter lugnar det ner sig något, tror Konjunkturinstitutet. Inflationen väntas falla tillbaka under 2023, och Riksbanken låter då styrräntan ligga orörd.

Ekonomen: ”Håll hårdare i pengarna”

– Vi får helt enkelt hålla hårdare i våra pengar, planera bättre och budgetera för ökande priser, säger Shoka Åhrman, sparekonom på SPP.

”Vi får hålla i våra pengar och strukturerar upp vår ekonomi på ett sätt vi inte är vana vid”, säger Shoka Åhrman.
Foto: Fredrik Strömberg

För bolåneinnehavare kan det vara en god idé att se över sitt amorteringskrav, och om det inte finns möjlighet att amortera mindre under en period. Barnfamiljer i behov av nya overaller och regnkläder inför hösten och vintern kan leta efter billigare ytterkläder secondhand, eller kanske byta med vänner.

– Man kan också se över om man verkligen behöver använda två bilar varje dag, eller om man kan minska spontaninköpen genom att bli bättre på att planera mathandlingen. Just livsmedlet har blivit en stor utgift för många, säger Shoka Åhrman.

Försök pruta ner dina bolån hos banken. Lyckas inte det kan du försöka förhandla till dig rabatt på bil- och hemförsäkring, eller be om att få ditt bankkort kostnadsfritt i några år.

– Kan man inte öka sin inkomst behöver man se över hur man kan få ner utgifterna, säger Shoka Åhrman.

Ekonomen Klas Eklund reder ut hur inflation uppstår och hur den kan förändras.