Stefan Ingves om sista räntehöjningen och framtidsplanerna

Så motiverar Stefan Ingves dagens räntehöjning.
Stefan Ingves.
Foto: ALEXANDER MAHMOUD/DN/TT / DN TT NYHETSBYRÅN

Efter 17 år som riksbankschef lämnade Stefan Ingves i dag ett räntebesked för sista gången. 

En ny höjning och han vet att kritiken kommer. 

Samtidigt väntar ett nytt liv, men först efter ett halvårs karantän. 

– Då ska jag städa förrådet, säger 69-åringen. 

Experterna hade rätt, och beskedet var väntat för de flesta. I årets sista räntebesked tidigare i dag blev det en trippelhöjning. 

Styrräntan går från 1,75 till 2,5 procent.

Det innebär att vi i Sverige nu får den högsta räntan sedan slutet av 2008. 

Riksbankschef Stefan Ingves har de senaste månaderna fått vänja sig vid att lämna de ekonomiskt dystra beskeden, till skillnad mot tiden med noll- och minusränta. 

Men det var ändå inte vilken arbetsdag som helst för Ingves, när 69-åringen i morse lämnade räntebeskedet så var det för sista gången. 

Vid årsskiftet slutar Stefan Ingves som riksbankschef efter 17 år på posten, men känslan inför dagens pressträff var densamma som vanligt. 

– Varje sådant här penningpolitiskt besked kräver sitt av förberedelser, och då måste man fokusera på det. Det är väl snarare efteråt när det är dags att tänka på annat som det kommer. Men inte i dag. Då hade jag bara en känsla av att fokusera på det man har tänkt säga och träna på det så att det förhoppningsvis når ut till så många som möjligt. 

Är du nöjd med hur det blev i dag?

– I den bemärkelsen att jag har gjort den här typen av presskonferenser många, många gånger. Det är klart att det är lättare att göra det när det närmar sig hundrade gången jämfört med första gången. 

”Då såg inte världen ut på det sättet”

Stefan Ingves menar att det har varit än viktigare att nå ut på rätt sätt den här hösten då beskeden om höjd ränta duggat tätt. 

– I och med att det är besvärliga tider så är det viktigt att berätta vad som sker, varför och argumentera för det vi gör på ett sådant sätt att så många som möjligt överhuvudtaget kan acceptera det och förstå vad som händer. 

– När man gör de här sakerna under många år, som jag har haft förmånen att göra, då hettar det till ibland. Det kan vara global finanskris, det kan vara kris i Baltikum, det kan vara pandemin. Eller som nu en period av alldeles för hög inflation. Då är det viktigt att efter bästa förmåga klara av att kommunicera det som sker till en bred allmänhet. 

I början av året, hade du kunnat föreställa dig att dina sista månader som riksbankschef skulle bli så här?

– För ett halvår sedan började man förstå vartåt det här lutade, men inte för ett år sedan. Då såg inte världen ut på det sättet så som vi bedömde den då.  

– Att inflationen stiger väldigt snabbt och på höga nivåer, det är något helt nytt. Men det är lite samma sak som hur prognostiserar man krig i Ukraina och vad gör man av det i en ekonomisk mening? I en öppen ekonomi händer det saker runtomkring och som får man hantera dem så gott man kan. 

Finns det något du ångrar den senaste tiden?

– Beslutsfattande handlar om att fatta beslut när man inte har absolut kunskap om hur framtiden blir. Och då får man nöja sig med att säga att om jag går tillbaka och tänker efter vad visste vi då så var det rimligt att komma fram till det beslutet som fattades. Sedan blev världen annorlunda och då får man leva med det. Man kan inte göra något annat, det går inte att fördjupa sig i att om det hade varit på något annat sätt. 

– Jag tror inte att det här är olikt det många möter som idrottare, om du missar den där straffen vad gör du åt det? Spelet måste fortsätta ändå. 

”I sakens natur att jag får kritik”

Du har fått utstå en hel del kritik och synpunkter om att Riksbanken borde ha agerat tidigare. Vad säger du om det?

– Det ligger i sakens natur att jag får kritik i eftersom jag arbetar med frågor som berör väldigt många människor. Då kommer det alltid finnas de som tycker att det fanns en annan lösning som är mycket bättre. Samtidigt är det mänskligt att söka efter alternativa lösningar särskilt i ett ekonomiskt skeende där det börjar kosta någonting för väldigt många människor. 

– Det följer ämbetet som jag och mina kolleger har, när man har både rätten men också skyldigheten att fatta beslut. 

Tar du del av kritiken du får?

– Jag läser kolossalt mycket av det som sägs och skrivs, det handlar om att följa penningpolitik i vid mening och då får man läsa både det ena och det andra men det är inget bekymmer med det, vi som jobbar med de här frågorna på Riksbanken vi skapar oss en bild av hur det ser ut och var världen är på väg i ekonomisk mening. Men det är inget som säger att det finns andra bilder och synpunkter, och de behöver man lyssna på och fundera kring. 

Händer det att folk kommer fram och vill prata ekonomi när du går på stan?

– Det händer men det är inte så de kommer springande emot mig om jag går och handlar i den lokala affären. Men visst inträffar det att folk frågar ”fast eller rörligt?” men då brukar jag vänligt svara att det får de klura på själva.

”Då ska jag städa förrådet”

Under torsdagskvällen fortsatte det med ytterligare medieaktiviteter och i morgon väntar mer. Men vad som händer efter nyår är oklart. 

– Jag har sex månaders karantän och den perioden är det meningen, och korrekt, att då ska jag inte syssla med något som har med Riksbankens verksamhet att göra, eller ens påminner om det. 

– Då ska jag sortera papper och städa förrådet, det finns en del annat mycket basic som har fått stå tillbaka.

Chefsanalytikern: ”Tror Riksbanken sänker 2024”

Susanne Spector, chefsanalytiker på Nordea: ”Tror Riksbanken sänker 2024”.