Det är framför allt höjningen av energiskatten som kommer slå mot villaägarna.
Enligt organisationen Villaägarnas riksförbund kommer höjningen av energiskatten innebära att uppvärmningskostnaderna stiger med omkring 1 000 kronor per för en vanlig villa.
LÄS ÄVEN: Här är vinnarna och förlorarna i budgeten
Samtidigt konstaterar Villaägarna att pengarna som staten får in på höjd energiskatt från privatpersoner kommer att gå till att finansiera sänkningen av beskattningen av de stora kraftbolagen.
– Villaägarna är mycket kritiska till förslaget eftersom det drabbar boende och barnfamiljer, utan att ha någon positiv inverkan på klimatet. Koldioxidutsläppen påverkas överhuvud taget inte, säger Jakob Eliasson, samhällspolitisk chef på Villaägarna.
LÄS OCKSÅ: Magdalena Andersson "Välfärdsmiljarder kommer att märkas mest"
Varnar för fastighetsskatten
Villaägarna varnar också för att fastighetsskatten nu har blivit en större intäktskälla för staten än innan den togs bort.
2007 låg statens intäkter på 13,5 miljarder. I år beräknas skatten ligga på 14,6 miljarder och ökar till 17,3 miljarder 2020, enligt Villaägarna.
– Småhusen är och förbli en kassako för staten. Taxeringsvärdena bör frysas.
Jakob Eliasson tvivlar också på att regeringens beslut att om ta bort taket för uppskovsbelopp till och med den 30 juni 2020 kommer att öka rörligheten på bostadsmarknaden.
LÄS ÄVEN: Så sparar du pengar på ditt elavtal
– Villaägarna är positiva till förslaget som sådant, men tror inte att det kommer att öka rörligheten nämnvärt, eftersom räntan på uppskovet alltjämt finns kvar.
Räntan på uppskoven motsvarar en bankränta på 3,25 procent, dubbelt så högt jämfört med vad många banker erbjuder som ränta för bolån.
– I de allra flesta fall är det bättre att skatta av vinsten än att göra uppskov, säger Jakob Eliasson.
Billigare att underhålla vitvaror
Villaägarna noterar även den skattereduktion för reparation och underhåll av vitvaror som utförs i bostaden som börjar gälla vid årsskiftet och omfattar hushållsarbete.
– Här gäller samma regler som för övriga RUT-avdrag, vilket innebär högst 50 procent av arbetskostnaden och maximalt 25 000 kronor per person och år, säger Jakob Eliasson.
