Det råder tuffa tider för de svenska hushållen just nu. Drivmedelspriset ligger fortsatt högt, elen blir dyrare igen och vi tampas med den högsta inflationen på över 30 år. Löneökningarna hänger inte med och vi har mindre pengar att röra oss med.
Som grädden på moset har börsen har nått nya bottennivåer gång på gång under våren, och många hushåll har fått se sina sparpengar minska. Men experterna står fast: det är fortfarande en bra idé att spara i aktier och fonder. Och det gör vi. En del av oss, i alla fall.
Sparfällan att se upp för
Sex av tio sparande svenskar sparar i fonder, den vanligaste sparformen i Sverige, enligt en ny undersökning från hypoteksbolaget Borgo. Fyra av tio sparar också pengar på så kallade nollräntekonton – ett helt vanligt sparkonto där du inte får någon ränta alls på dina sparade pengar. För var sjätte svensk är det räntelösa kontot den vanligaste sparformen. Det kan bli dyrt i längden, menar Åsa Fagerlund, sparansvarig hos Borgo.
– Det kan kännas som en trygg och säker sparform, men det är en sparfälla eftersom du missar ränteeffekten och det tar längre tid att nå ditt sparmål, säger hon i en kommentar.
Ränteeffekten
Ränta på ränta-effekten innebär att du får avkastning på ditt sparade belopp plus intjänad ränta – och på det sättet växer pengarna exponentiellt. Det brukar ofta kallas snöbollseffekt och gör att även små belopp på sikt kan växa till stora summor.
Föreställ dig att du sätter in 10 000 kronor på ett sparkonto 1 januari och att det är 1 procent ränta på sparkontot. Räntan räknas årsvis, så när året är slut har du 10 100 kronor på ditt sparkonto. Du har kvar pengarna på sparkontot under hela år två också, och räntan är fortfarande 1 procent. Men år två tjänar du ju 1 procents ränta på hela summan på ditt sparkonto, alltså 10 100 kronor. Så i slutet av år två kommer du att ha 10 201 kronor på ditt sparkonto. Gör du på samma sätt under år tre kommer du i slutet av det året att ha 10 303 kronor på kontot.
Uträkning:
År 1: 10 000 x 1,01 = 10 100
År 2: 10 100 x 1,01 = 10 201
År 3: 10 201 x 1,01 = 10 303
Källa: Avanza
Det räntelösa sparkontot är den näst vanligaste sparformen för kvinnor. För en av fem kvinnor är nollräntekontot faktiskt den huvudsakliga sparformen, enligt rapporten.
Läget ser annorlunda ut på herrsidan. Till skillnad från kvinnornas räntelösa sparkonto är männens näst vanligaste sparform, efter fondsparande, aktier. Hela 43 procent av de manliga spararna lägger sina sparpengar på aktier, och ungefär en av fyra män har aktiesparande som sin primära sparform.
– Vi ser skillnader i vilka risker som olika grupper är benägna att ta i sitt sparande. Aktiesparande är en sparform som kan ge hög avkastning, men kan också innebära förluster med tanke på marknadsläget.
– Vi rekommenderar alla att först säkra sin buffert genom en trygg sparform som ger ränta, innan man ger sig ut på äventyr i sitt sparande, säger Åsa Fagerlund.
Männen sparar mer än kvinnorna
Männen sparar dessutom mer än kvinnorna. Männens sparsumma snittar på 3 300 kronor per månad – 700 kronor mer än kvinnornas snittsparande på 2 600 kronor. Ändå är det kvinnorna som sparar mest till barn och andra närstående. Var fjärde kvinna sparar till någon annan, jämfört med var åttonde man.
Männen sparar mer till bostadsköp, och kvinnorna till semester. Båda könen sparar ungefär lika mycket till pensionen, som är det vanligaste sparändamålet. För det näst vanligaste, bufferten, skiljer sig könsfördelningen åt igen. 54 procent av kvinnorna och 45 procent av männen säger sig spara till denna ack så viktiga pengapott.
– Sparbufferten är din trygghet i oroliga tider. Bästa tipset är att börja i tid och att välja en sparform som ger ränta. Om din huvudbank inte kan erbjuda det bör du överväga ett andra alternativ. Genom att ha ett separat buffertsparande ökar dessutom möjligheten till att du låter pengarna växa i fred, säger Åsa Fagerlund.
