Smyghöjningarna av skatten i vårbudgeten

Bensin och dieselskatten är den enskilt största skattehöjningen sett till antalet svenska plånböcker som drabbas.

Här har Skattebetalarnas förening tillsammans med Statistiska centralbyrån (SCB) tagit fram statistik för hur hårt bränsleskatten slår mot olika delar av landet.

För många innebär skattehöjningarna senaste åren flera tusen kronor extra i årliga utgifter.

Men biltrafiken har stor inverkan på miljön – är det inte rimligt att det också ska få kosta?

– Nej, Sveriges bilister betalar redan med råge de samhällskostnader som de orsakar i form av exempelvis vägslitage och utsläpp, genom att betala dubbelt upp i skatt per kilometer, enligt Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI). Dessutom saknar många hushåll realistiska alternativ till bilen. Inte bara arbetspendling utan skolhämtningar, storhandlingar och fritidsaktiviteter är i många fall inte möjliga att genomföra utan bilen, säger Sofia Linder.

Skattebetalarna förening lyfter fram sex dolda skattehöjningar i Magdalena Anderssons budget.

1. Bensinskatten: Miljoner drabbas

Vid årsskiftet höjdes bensinskatten med 24 öre per liter och motsvarande dieselskatt med 21 öre. Detta är en konsekvens av att regeringen från och med i år infört en ny indexmodell för uppräkningen av skatten på drivmedel. I korthet går modellen ut på att skatten årligen per automatik och utan riksdagsbeslut höjs enligt inflationen plus två procentenheter som ska spegla ekonomins reala inkomstökning.

– Just nu mildras effekten av den höjda bensinskatten av att råvarupriset är lågt, men om det börjar ticka uppåt kommer den bli ännu mer kännbar för hushållen, säger Sofia Linder.

Om råvarupriset stiger ökar också momsen som även utgår på energi- och koldioxidskatten. I dag utgörs två tredjedelar av priset som konsumenten betalar vid bensinpumpen av ren skatt.

– Den årliga uppräkningen av bensinskatten medför att Sverige raskt är på väg mot att få värdens högsta bensinskatt och att den per automatik höjs med nära 50 procent på bara tio år, säger Sofia Linder.

Enligt Skattebetalarnas förening, som gjort uträkningar tillsammans med Statistiska centralbyrån (SCB) kommer en miljon hushåll att påverkas av en skattehöjning på bensinen med minst 400 kronor.

Sedan 2014 har skatten på den årliga kostnaden för bensinen för dessa hushåll ökat med minst 1 800 kronor, enligt Skattebetalarna.

I Jämtlands och Jönköpings län används bilen mest sett till antalet bilhushåll, medan Stockholm procentuellt sett är minst bilberoende i landet.

• De fem mest bilberoende kommunerna i Sverige.

Listan visar hur av kommunens hushåll använder bilen mer än 2 000 mil årligen, enligt Skattebetalarnas och SCB:s uträkningar:

1. Lekeberg i Örebro: 49 procent.

2. Krokom i Jämtland: 49 procent.

3. Färgelanda i Västra Götaland: 48 procent.

4. Munkedal i Västra Götaland: 48 procent.

5. Essunga i Västra Götaland: 48 procent.

• De fem minst bilberoende kommunerna i Sverige.

Storstadskommunerna ligger inte oväntat i botten sett till antalet hushåll där bilen rullar mer än 2 000 mil per år:

Solna: 17 procent.

Sundbyberg: 19 procent.

Stockholm: 19 procent.

Malmö: 23 procent.

Göteborg: 24 procent.

Enligt Skattebetalarna betalar dessa hushåll 2018 minst 2 250 kronor mer för sina årliga bensinköp jämfört med 2014 och har sammantaget betalat minst 5 900 kronor mer i skatt 2015-2018. Fram till 2020 handlar det om minst 12 200 kronor.

Man påtalar också att drygt vart femte bilhushåll kör mer än 2 500 mil årligen, 15 procent kör mer än 3000 mil om året och drabbas därmed ännu hårdare.

2. Brytpunkterna för statliga inkomstskatten: 80 000 berörs

Uppräkningen av brytpunkterna, som styr när statlig inkomstskatt ska betalas, har de senaste åren skett i långsammare takt än normalt, och så även nästa år.

Det innebär att 80 000 fler svenskar ska betala statlig skatt 2018 än vid normal uppräkning. Alla som nästa år tjänar 38 200 kronor eller mer får betala 20 procent i statlig inkomstskatt på inkomster över gränsen, i stället för enbart kommunal skatt.

De som tjänar över 55 100 kronor i månaden får betala ytterligare fem procentenheter i så kallad värnskatt. Omkring 27 000 fler löntagare kommer att behöva betala värnskatt nästa år.

– Det är väldigt många personer och yrkesgrupper som lönemässigt ligger vid den första brytpunkten (37 700 kronor i år) och som därmed drabbas, exempelvis betalar varannan polis och drygt var tredje barnmorska i dag statlig inkomstskatt. Den långsammare uppräkningen bidrar till att allt fler får behålla mindre än hälften av de sist intjänade kronorna, säger Sofia Linder.

3. Avtrappning av jobbskatteavdraget på månadsinkomster över 50 000 kronor

Det är inget man tydligt ser i lönekuvertet, men jämför man sitt jobbskatteavdrag i årets deklaration med den för 2015 kommer man att se en betydande skillnad. För många handlar det om ett par tusen upp till som mest 26 400 kronor i höjd skatt.

– Att höja skatterna genom att ändra på brytpunkterna och trappa av jobbskatteavdraget är dolda skattehöjningar som många inte förstår men som känns i plånboken, och det är problematiskt säger Sofia Linder.

4. Årlig uppräkning på kemikalieskatten – dyrare teknikprylar

Ännu inte beslutat men ligger som förslag för 2019 och innebär en ny form av indexering som drabbar både företag och privatpersoner.

I korthet går det ut på att vissa kemikalier – som ofta används för tillverkning av datorer och elektronik – beläggs med en extra skatt.

– Men i slutänden får konsumenten betala högre pris i butiken för den nya skatt, säger Sofia Linder, chefekonom på Skattebetarnas förening.

5. Flygskatten – slår mot konsumenter och flygplatser

Ska införas i höst och kommer att slå hårt mot Sveriges runt 30 privata flygplatser från Kristianstad i söder till Pajala i norr.

– Det här har varit en överlevnadsfråga för oss. Vi har det knapert som det är och en flygskatt kommer att förvärra läget för många av de här små flygplatserna, har Peter Larsson, vd för Svenska regionala flygplatser AB, tidigare sagt till Dina Pengar.

Dyrare flygverksamhet ger dyrare biljetter och kan komma slå undan de tre benen regionala flygplatser är beroende av:

• Det regionala flyget (SAS, Bra och Nextjet) kommer att tvingas se över om passagerartappet motiverar att fortsätta främst de små flyglinjerna.

• Lågprisbolagen kommer att lämna vissa flygplatser, som Ryanair gjorde med Rygge i Oslo och med följden att hela flygplatsen stängde.

• Charteroperatörerna kommer att se över sina kostnader för att flyga från mindre flygplatser som Västerås eller Halmstad, och stället koncentrera verksamheten till Göteborg eller Stockholm.

– Gävles och Oskarshamns flygplatser har redan stängt. Trenden med små flygplatser som försvinner förstärks när flygskatten införs, säger Peter Larsson.

6. Förmånsbeskattning av privata sjukvårdsförsäkringar

Alla som har en privat sjukvårdsförsäkring som jobbet betalar blir förmånsbeskattade från och med juli 2018. Detta berör hundratusentals svenskar.

I dag har 650 000 personer privat sjukvårdsförsäkring, ungefär sju av tio får den betald av sin arbetsgivare. Hittills har det här varit skattefritt.

Men från och med 1 juli 2018 ska det förmånsbeskattas enligt förslaget som läggs fram i regeringens höstbudget.