Riksbanken står nu inför en mycket svår balansakt, menar Konjunktursinstitutet, KI, i sin senaste rapport.
I den ena vågskålen står valet om hur mycket av penningpolitiken som ska stramas åt för att stävja den eskalerande inflationen – i den andra hur man ska undvika att lågkonjunkturen blir allt för djup.
Oaktat vilket faller ”den svenska ekonomin i år tillbaka i en lågkonjunktur och arbetslösheten förblir relativt hög även nästa år”, enligt rapporten.
Det finns flera utlösande faktorer bakom det nu ansträngda läget för svensk ekonomi. Enligt KI har en ”perfekt storm med skenande inflation i världen” skapats av den expansiva ekonomiska politiken under pandemin i kombination med omfattande störningar i globala värdekedjor och nu senast Rysslands anfallskrig mot Ukraina.
KI: ”Optimism i näringslivet”
Den svenska konjunkturuppgången bröts abrupt under årets första kvartal då en bnp-minskning om 0,8 procent syntes. Ännu har nedgången inte synts på arbetsmarknaden, som enligt KI har fortsatt ökande sysselsättning och en minskande arbetslöshet – där det också rapporteras om brist på arbetskraft i flera branscher.
”Optimismen är fortfarande utbredd i näringslivet”, skriver KI.
Konjunkturinstitutet spår en BNP-tillväxt på 1,9 procent i år och 1,2 procent nästa år, jämfört med 5,1 procent år 2021. Det innebär att myndigheten sänker sin prognos från 3,3 respektive 2,1 procent.
