Enligt den ansökan om att få arrangera vinter-OS i Stockholm/Åre 2026 som Sveriges olympiska kommitté, SOK, formulerat ska man klara arrangemangen med en driftbudget på 13,6 miljarder kronor.
Svenska skattebetalarna ska inte behöva betala ett öre garanterar man. Budgeten bygger på att två tredjedelar av kostnaderna täcks av bidrag från IOK, och resten ska sponsorer stå för.
Däremot ingår inte kostnader för säkerhet i budgeten. Ett OS är ett tänkbart mål för till exempel terrorattacker och måste bevakas därefter.
Kan kosta sju miljarder att bevaka
Vid OS i Vancouver 2010 uppgavs kostnader för yttre säkerhet till över åtta miljarder kronor. I Turin 2006 tio miljarder.
– Inget vet exakt vad säkerheten i Stockholm/Åre kommer att kosta, men beräknat på uppgifter tidigare vinter-OS är sju miljarder kronor en rimlig uppskattning. Och staten, det vill säga vi skattebetalare, kommer att få ta den notan, säger Christer Wohlin, sponsringsexpert och bland annat tidigare förbundsdirektör i svenska basketbollförbundet.
Han är kritisk till den svenska ansökan.
– Det kommer att sluta med förlust, hävdar Wohlin och fortsätter:
– För det första finns ingen namngiven som garanterar budgeten. I Italien är den Milano och fyra regioner som står bakom.
Vid Nationella operativa avdelningen, Noa, hos polisen uppger sektionschefen Per Engström angående säkerheten vid ett svensk OS:
– Det finns inget kostnadsunderlag. Men det har funnits jämförelser med Kanada. Polisen är en del i det här systemet, men arrangören kommer också hyra in vaktbolag. Det är massa olika säkerhetsdelar, staket som ska sättas upp och så där. Rent polisiära delar kommer det inte innebära större påfrestningar än till exempel Åre-VM eller skid-VM i Falun. Det blir egentligen samma sak, bara att det nu kommer hållas samtidigt.
Inga avtal skrivna innan Sverige utsetts
SOK räknar med att näringslivet ska sponsra OS-tävlingarna med miljardbelopp. Men på en fråga från regeringskansliet i mars i år, vilket framgår av ett mejl Expressen tagit del av, erkände SOK att inga sponsringsavtal existerar än.
”Enligt Internationella Olympiska Kommitténs bestämmelser äger vi inte rätt att avtala med någon part om att bli partner eller sponsor till ett vinter-OS & Paralympics 2026 i Sverige förrän vi har blivit utsedda till arrangör, därför finns det inga sådana avtal klara,” svarade SOK.
Flera näringslivstoppar har ställt sig bakom den svenska OS-ansökan. Stefan Persson, H&M, Henrik Henriksson, Scania och Jacob Wallenberg, Investor, är några tunga namn som har skrivit på uppropet till stöd för Stockholm/Åre som publicerades av Stockholms Handelskammare.
Även Cristina Stenbeck, Kinnevik, Daniel Ek, Spotify och Börje Ekholm, Ericsson, har skrivit på vilket rimligen betyder att de är beredda att gå in med pengar.
Men även om SOK lyckas dra in tre-fyra miljarder av sponsorerna finns många ihåligheter i den budget SOK presenterar i sin ansökan. Den betraktas mer eller mindre som en glädjekalkyl.
Det menar Tommy D Andersson, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg. Under våren granskade han siffrorna för Expressens räkning. Detta utifrån hur den redogörs för i Stockholms stads rapport ”Utredning beträffande Stockholms möjligheter att arrangera vinter-OS och Paralympics 2026”.
”Tror inte det finns en chans”
Ekonomprofessorn anser att siffrorna inte känns trovärdiga:
– Det finns data från 1960 fram till 2010 som visar att man ingen gång har hållit kostnadsbudgeten i ett OS. Och den här gången ska man göra det billigare än tidigare spel. Jag tror inte att det finns en chans. Man kan alltid trixa med redovisningen.
Senaste vinter-OS, 2018 i Pyeonchang, kostade enligt uppgift totalt 100 miljarder. Vladimir Putins stora propagandanummer Sotji-OS ska ha kostat enorma 320 miljarder.
Men där byggdes nya anläggningar och ny infrastruktur. I Stockholm och Åre ska han använda sådant som redan finns. Så kan man hålla nere kostnaderna till drygt 13 miljarder kronor, menar SOK. Den svenska OS-kampanjen hade dock räknat fel på en hel miljard på intäkter, vilket avslöjades nyligen.
Amerikanske ekonomiprofessorn Andrew Zimbalist, som forskat om kostnaderna kring olympiska spel, säger till Expressen att SOK:s budget på 13,6 miljarder låter mycket ”låg”.
– Jag har aldrig hört en budget i närheten av det tidigare. För mig hänger det inte alls ihop, säger Zimbalist och fortsätter:
– Sett över de senaste tio åren har antalet ansökningsstäder varit färre. Många städer har försvunnit så fort de tittat närmare på detaljerna och upptäckt att det inte är intressant. IOK är väldigt sofistikerade i hur de hanterar sina publika relationer och de spelar spel för att få publiken att köpa upplägget.
SOK: Vi ska ge överskott
Richard Brisius, ansvarig för kampanjen för Sveriges OS-ansökan, kommenterade i Expressen angående kritiken mot budgetupplägget:
– Vi har en fantastiskt bra och väl tilltagen budget för att genomföra ett superspel i Sverige. Vår ambition är ett positivt resultat såsom alla 10 OS och Paralympics gjort sedan Sydney-OS. Vi ska inte vara det första på 25 år som går minus. Vi ska vara ett spel som gör ett överskott, och överskottet ska gå till idrottsrörelsen i Sverige.
Under kongressen i Lausanne försvarade SOK-ordföranden Mats Årjes den svenska budgeten.
– Vi har en struktur som vi byggt upp tillsammans med IOK. Utifrån den strukturen är vi mer än självsäkra. Vi har en balanserad budget och vi har fler ekonomiska garantier och försäkringar än något annat OS tidigare haft, säger Årjes.
Statsminister Stefan Löfven sa så här:
– Regeringen gör sin del och näringslivet gör sitt för att se till att vi, utifrån IOK:s nya normer, levererar. Det kommer vi att göra. Jag är säker på att detta kommer bli ett framgångsrikt vinter-OS.
