Det ser fortsatt kämpigt ut för hushållen.
Än så länge har takten på prisökningarna legat högre än vad experter har räknat med.
Riksbankens inflationsmål har sen 1993 varit att hålla inflationen stabil på runt två procent. I februari var inflationstakten mätt i KPI 12 procent. I mars sjönk samma siffra till 10,6 – och den väntas ligga kvar på samma nivå när den nya statistiken presenteras i dag.
I april uppgick inflationstakten till 10,5 procent enligt måttet KPI.
– Inflationstakten kommer in lägre än väntat. Det är positivt, säger Shoka Åhrman, sparekonom och strateg SPP.
Den påverkades främst av räntekostnader för egnahem och bostadsrätter, enligt färsk statistik från SCB.
Inflationstakten enligt KPIF, som till skillnad från KPI inte påverkas av ändrade räntesatser på hushållens bolån, var 7,6 procent i april. Det är en nedgång jämfört med mars då motsvarande siffra var 8,0 procent.
Den underliggande inflationen – det vill säga KPIF-inflationen rensat för energipriser – föll till 8,4 procent i april.
Matpriserna sjunker
Det finns redan ljus i tunneln.
Priserna på livsmedel och alkoholfria drycker sjunker för första gången sedan hösten 2021. De blev 1,2 procent billigare i april jämfört med mars i år.
– Senaste gången priserna på livsmedel och alkoholfria drycker gick ner var i november 2021. Därefter gick priserna upp med över 25 procent innan det nu kom en vändning nedåt, säger Carl Mårtensson, prisstatistiker på SCB, i ett uttalande.
Matvarorna som minskade mest i pris
Prisförändring sedan mars 2023 mätt i procent
Gurka -31,3
Blomkål -17,2
Sillkonserver -14,5
Färska bär -14,4
Paprika -13,9
Purjolök -13,7
Vindruvor -12,7
Gravad/rök lax -9,4
Tomater -8,6
Sallad -6,5
Källa: SCB
Matvarorna som ökade mest i pris
Prisförändring sedan mars 2023, mätt i procent
Salladskål 8,3
Gul lök 5,1
Honungsmelon 3,5
Nötkött 2,7
Griskött 2,6
Ägg 2,5
Päron 2,4
Färsk lax 2,3
Wienerbröd 2,3
Torskfilé 2,1
Källa: SCB
De fallande livsmedelspriserna kan delvis förklaras med att varorna som sjunkit i pris är säsongsbaserade, men också vara ett tecken på att kärnproblematiken som legat bakom börjar ebba ut, säger Shoka Åhman.
– Det kan vara effekten av en allmän global stram penningpolitik, att energipriserna inte är lika höga och att gödselpriserna dämpats.
Fler räntehöjningar
Både Swedbank och Danske bank spår att Riksbanken kommer att höja styrräntan ytterligare två gånger – till 4 procent, rapporterar TT. Det skulle innebära fortsatt stigande boräntor vilket i sin tur kan pressa bostadspriserna ytterligare.
Frida Bratt, sparekonom Nordnet, tycker att man som bolånetagare ska vara beredd på minst en höjning till.
”Trots att det äntligen går åt rätt håll, så är inflationen onekligen fortfarande hög. Det är svårt att se att den här siffran ska ändra Riksbankens utstakade väg de kommande månaderna”, skriver hon i en kommentar till Expressen.
Shoka Åhrman, SPP, tror att höjningen i juni kan bli Riksbankens sista – vilket inte nödvändigtvis innebär en direkt lättnad för hushållen.
– Även när man slutar höja kommer räntenivån allmänt vara högre. Många hushåll har haft bundna bolån som faller ut nu.
Det påverkade främst månadsförändringen
Månadsförändring mätt i procent
Böcker 38,9
Paketresor 9,4
Transporttjänster 6,3
Räntekostnader, bostadsrätt 5,8
Räntekostnader, egnahem 5,0
Hyreslägenhet: Hyra 0,9
El -3,7
Livsmedel -1,3
Källa: SCB
”Ketchupeffekt”
Ekonomerna tror på en ”ketchupeffekt” fram mot slutet av året, skriver TT.
– Riksbanken sänker då räntan från februari 2024 och vid varje möte under resten av året, säger Andreas Wallström.
Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, räknar också med att inflationen ger med sig i slutet av året – och att Riksbanken börjar sänka styrräntan 2024, rapporterar TT.
– När inflationen sjunker under inflationsmålet på 2 procent 2024 bör Riksbanken börja sänka räntan, för att få upp inflationen. Då hänger boräntorna med nedåt, säger han till nyhetsbyrån.
Så mäts inflationen
Statistiska centralbyrån beräknar inflationen varje månad enligt måtten KPI (konsumentprisindex) och KPIF (konsumentprisindex med fast ränta).
SCB skiftade från och med februari fokus till KPI när inflationssiffrorna publiceras, eftersom det har ett större publikt intresse.
KPI visar prisutvecklingen för alla produkter och tjänster som hushållen konsumerar. Rent konkret gör SCB ett urval av varor och tjänster, som de sen viktar. Det rör sig om tolv huvudgrupper – som livsmedel, boende, transport och restauranger och logi – med ett 90-tal undergrupper.
Det är samma sak som KPIF, förutom att effekten av förändrade bolåneräntor räknas bort. KPIF är det inflationsmått som Riksbanken tittar på utifrån sitt inflationsmål på 2,0 procent och syftar till att ta bort effekten av förändrade räntesatser.
Inflationen i USA sjönk till 4,9 procent i april från 5,0 procent i mars – trots att snittprognoser bland analytiker spått en oförändrad sådan.
