Det som sker i svensk ekonomi nu får konsekvenser på flera områden: Reallönerna minskar i stället för att öka, värdet på bostäder går ner och aktiesparandet blir skakigare. Detta samtidigt som priset på el, mat och drivmedel har rusat.
Att Riksbanken drar i nödbromsen är nödvändigt även om det kommer att kännas. Det menar Jens Magnusson, chefsekonom på SEB.
– Även om det är surt nu så får man nog vara nöjd med att det har varit en relativ god löneutveckling under ett par år, reallönerna har stigit, värdet på bostäder lika så. De som har haft ett aktiesparande har haft bra avkastning. Nu kommer vi in i ett läge som är lite sämre där reallönen inte längre ökar, med fallande bostadspriser och skakigare på aktiemarknaden, säger han i Expressen TV.
Jens Magnusson säger i Expressen tv att Riksbanken är sena på bollen, och att de med dagens besked vill ta initiativ och visa att de menar allvar.
– Inte minst vill de sända en signal till arbetsmarknadens parter som ska sätta sig och förhandla om löner nu framöver att de verkligen tänker få ner inflationen på målet kring 2 procent, säger Magnusson.
”Utgå från att bolåneräntan ökar med 1 procentenhet”
Den nya räntan kommer enligt Jens Magnusson att innebära lite högre marknadsräntor, och en lite starkare krona och börsen kan tänkas gå ner.
– Sedan kommer de med rörligt bostadslån att få högre ränta. Det är för tidigt att säga att om det kommer att bli med en hel procentenhet men en tydlig ökning kommer att ske.
Hur länge hushållen kommer behöva snåla är svårt att säga menar Jens Magnusson, men i alla fall ett år.
– Det beror så klart hur den enskildes ekonomi ser ut, men alla måste nog ställa in sig på att det är ett år som är kärvare. De prisökningar vi ser uppgår ungefär till en månadslön så nästa år ska man klara 12 månader på 11 månadslöner.
Låt oxfilé bli fläskfilé, fläskfilé bli falukorv och falukorven bli pölsa
Sparekonom Nicklas Andersson på Avanza tycker att dagens räntebesked är korrekt. Även om det kommer att få konsekvenser för hushållen och för företagen. Han har flera tips på hur man ska klara ”vargavintern”.
– Beta av dyra krediter fort om man kan, konkurrensutsätta sitt bolån, jämka sitt bolån så man får ränteavdraget varje månad i stället för en gång per år.
– Gör det till en sport. Gå in i Excel, skriv upp vad du har för kostnader. Man har ofta många sällan-köp eller mindre köp som man kan dra ner på. Man kanske inte köper den där nya cykeln som man annars hade gjort. Låt oxfilé bli fläskfilé, fläskfilé bli falukorv och falukorven bli pölsa.
Finansinspektionen gick på tisdagen ut och rådde hushåll som får det svårt att klara amorteringen och räntorna att kontakta sin bank, för att under en period få slippa amortera. Det är inte en lösning som Nicklas Andersson tror på för majoriteten av bolånekunderna.
– Har du en belåningsgrad på över 50 procent så är det min bild att det inte är lätt att få amorteringslättnader. Har man ekonomiska resurser så är det mitt absoluta råd att fortsätta amortera, på sikt är det ju varje tusenlapp som slipper ränta.
Spara tusenlappar
Dock menar han att det finns tusenlappar att spara på bolånen genom att konkurrensutsätta dem och ställa banker mot varandra.
– Jag tror det kommer att bli svårt för banker att hålla kvar sina kunder om man ligger för högt.
På sikt handlar det om att skapa en buffert säger han. Har man möjlighet så finns det pengar att spara genom att sänka innetemperaturen någon grad och ta på sig en kofta, ställ bilen, äta mindre ute, konsumera mindre.
– På sikt skapa en buffert. Nu pratar man mycket om att priserna kommer att stiga, vi är inte där riktigt än. Har man en bunden tremånadersränta ta då de här månaderna och försök skapa en buffert.
– Under höst och vintern kommer det vara tufft, men redan under nästa år kan det bli bättre.
Premium
Premium
Premium