Gå direkt till sidans innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Så ändras reglerna om amorteringskravet

Finansinspektionen ändrar sig – igen. Nu blir det nya regler igen kring amorteringskravet.
Foto: Henrik Isaksson/Ibl-Aop / /ALL OVER PRESS
Ännu en gång ändrar sig Finansinspektionen när de nu slutligen presenterar sina föreskrifter.
Foto: Colourbox

Finansinspektionen ändrar sig – igen. Nu blir det nya regler igen kring amorteringskravet.

Den som tecknar ett tilläggslån ska få välja om lånet ska betalas tillbaka på tio år eller bakas in i det ursprungliga lånet.

– De här åtgärderna handlar om att försöka minska risken för kraftiga nedgångar i till exempel konsumtion, som kan slå mot tillväxt och sysselsättning, säger Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen.

Nu får låntagaren och banken göra upp själva om ett tilläggslån ska betalas tillbaka separat på tio år, eller bakas in i det ursprungliga, enligt Finansinspektionens färdigarbetade förslag till regeringen

Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen redogjorde på en pressträff för bakgrunden till amorteringskraven.

– Vi lever i dag en väldigt speciellt makroekonomisk utveckling. Sverige har högkonjunktur. Vi har en tillväxt som är över 4 procent. Vi har globalt sett, inte bara i Sverige, extremt låga räntor. Sverige och några länder har till och med negativa styrräntor, säger Erik Thedéen.

Centralbankerna gör bedömningen att de måste ha låga räntor för att få upp inflationen, vilket skapar mycket stora utmaningar för samhällsekonomin och det uppdrag som Finansinspektionen har, enligt Erik Thedéen.

– Amorteringskravet ska ses i det ljuset.

Sedan 1996, alltså de senaste 20 åren, har huspriserna nästan fyrdubblats och hushållens skulder i förhållande till disponibel inkomst gått upp med från 100 till 170 procent lite drygt i genomsnitt. Ser man bara på dem med bolån så är siffran väsentligt högre.

– Vi har en utveckling på bostadsmarknaden och hushållens skuldsättning som är ganska dramatiskt. Denna utveckling utgör stor risk för samhällsekonomin. De här åtgärderna handlar om att försöka minska risken för kraftiga nedgångar i till exempel konsumtion, som kan slå mot tillväxt och sysselsättning, säger Erik Thedéen.

Finansinspektionens dribblande fram och tillbaka får ett tydligt underbetyg av Claudia Wörmann, boendeekonom på den statligt ägda banken SBAB.

– Mäklarna har varit väldigt oroade av det här, på ett helt annat sätt än jag hade uppfattat det, och både köpare och säljare. Det är väldigt påtagligt, och jag kan tycka att det är väldigt beklagligt att man har handskats med människors privatekonomi på det här sättet, säger hon.

Stormäklaren Erik Olsson är märkbart irriterad.

– Vi har saknat information till våra kunder. Man har ingen tid alls på sig som hushåll att anpassa sig. Det är ju sanslöst egentligen, säger han.

Även intresseorganisationen Villaägarna gör tummen ned åt det ständiga regeländrandet.

– Vi är ju kritiska till hattandet från Finansinspektionen. Varje gång de förklarar att de tänker föreslå en ny uppsättning regler påverkar det marknaden. Det leder till en ryckighet och osäkerhet, och sannolikt har de två gånger nu startat en köpkarusell. De har mött sitt öde på vägen de tog för att undvika det, säger Jakob Eliasson, samhällspolitisk chef på Villaägarna.

Bestämmelsen införs den 1 juni, men har stötts och blötts sedan det först lanserades av Finansinspektionen, FI.

Mjukar upp reglerna

Med mindre än en och en halv månad kvar till kravet ska gälla byter FI fot om så kallade tilläggslån.

Ursprungligen ville FI att den som tecknar ytterligare bostadslån för till exempel ombyggnad eller renovering skulle betala tillbaka lånet i en takt som baserades på hela lånet, till dess att låntagarna hamnat ”på rätt sida” gränsen igen.

Men efter kritik om orimligt höga amorteringstakter ändrade sig FI. Den 2 april sa FI:s generaldirektör Erik Thedéen att det nya lånet i stället ska betalas av på tio år.

– Vi har tagit till oss av kritiken, sa han.

Men för vissa som tecknar tilläggslån innebär det här en kraftig försämring – ett stort tilläggslån kan bli orimligt tufft att beta av på tio år.

Reglerna definitivt spikade

Även om Claudia Wörmann är negativ till FI:s velighet, är hon positiv till att kravet för tilläggslån justeras.

– Det här kan ju leda till att fler faktiskt renoverar, och vi är väl alla intresserade av att ha bra underhållna bostäder, säger hon.

Den 1 juni träder reglerna i kraft.


Så påverkas du:

Om du tar ett nytt lån efter 1 juni:

• Om bostaden är belånad till 70 procent eller mer måste du amortera 2 procent av hela lånebeloppet årligen.

• Om bostaden är belånad 5070 procent måste du amortera 1 procent.

• När lånet är nere på 50 procent belåningsgrad finns det inte längre några krav från finansinspektionen att amortera.


Om du redan har ett lån:

• Om du tar ett tilläggslån för att till exempel renovera måste du betala av det lånet på 10 år. Eller betala ner tilläggslånet enligt de vanliga reglerna för amorteringskravet.

n Från 1 juni får du bara göra ny värdering av bostaden vart femte år  om det inte gjorts betydande förändringar.