Alla drabbas av hög inflation. Men ju högre inflation, desto större är skillnaderna mellan olika hushåll. Det säger förste vice riksbankschef Anna Breman under onsdagsmorgonens besök hos Falkenbergs Näringslivsdagar.
Hon lyfter att en typisk barnfamilj möter en inflation på nästan 17 procent i dagsläget att jämföra med genomsnittet som är ca 12 procent, mätt som KPI.
– Det är jättetufft, säger hon.
Studenterna och singelhushållet har det inte heller lätt – deras inflation låg i december på 12,1 procent. De som har drabbats minst är pensionärspar som bor i hyresrätt.
– Bor det här pensionärsparet i en eluppvärmd villa som har lite lån kvar så ser situationen annorlunda ut, säger Anna Breman.
Stram penningpolitik framgent
För att komma till bukt med det här säger Breman att Riksbankens penningpolitik behöver vara stram.
– Penningpolitiken behöver vara tydligt åtstramande en betydande period framöver för att inflationen inte bara ska sjunka utan också vara kvar på en låg och stabil nivå.
Målet med den förda penningpolitiken att försöka hindra att inflationen biter sig fast på hög nivå och enligt Breman kommer Riskbanken behöva höja styrräntan mer framöver.
– I närtid är det fokus på räntehöjningar. Vi har sagt mest troligt med 25 eller 50 punkter, sen kan det bli ytterligare höjningar eller så kan vi välja att avvakta. Det beror på en samlad bedömning av svensk ekonomi.
Enligt Breman beror inflationen främst av två orsaker: Pandemin och Rysslands invasion av Ukraina.
Däremot är de prisökningar som spridit sig till alla priskategorier påverkas av inhemska faktorer.
– Vi måste förhindra att inflationen biter sig fast på hög nivå och orsakar en pris- och lönespiral.