Det finns en grupp i samhället som tycks ha hamnat i skymundan i valspurten: de kvinnliga pensionärerna.
För två decennier sedan grundades pensionen på de 15 bästa åren i yrkeslivet. Då kunde en kvinna vara hemma med barnen utan att det påverkade pensionen allt för mycket.
Kvinnorna blev nya systemets förlorare
Men när pensionssystemet gjordes om för 20 år sedan och pensionen i stället skulle räknas på inkomsten över hela livet blev kvinnorna de stora förlorarna.
Göran Persson, S, spådde tidigt att pensionssystemet skulle resultera i ramaskri när fler måste arbeta längre för att ha råd att leva.
– Jag är säker på att det vi gjort inte kommer att vara populärt om 20 år när de som går i pension ser vad vi gjort, sa Persson redan 2005.
Att vara utanför arbetsmarknaden för att ta hand om barn och familj blev i och med det ändrade pensionssystemet en riktigt dålig ekonomisk investering som inte gick att få ogjord.
En halv miljon kvinnor får garantipension
I Sverige finns det i dag 523 000 kvinnor som helt eller delvis lever på garantipensionen, som är på strax över 8 000 kronor per månad.
220 000 av kvinnorna som får garantipension är födda före 1937.
Mer har kvinnorna inte arbetat ihop till under sin livstid.
Kvinnor som lever helt eller delvis av garantipension är i dag fyra gånger så många som männen, enligt Pensionsmyndighetens siffror. Männen är bara 140 000 till antalet.
Statsminister Stefan Löfven säger i Socialdemokraternas valfilm inför riksdagsvalet nu i september att "alla som har slitit ett helt yrkesliv ska få en pension man kan leva på", i linje med vallöftet att den som får en pension på mellan 11 och 14 000 kronor ska få höjd pension.
Moderaterna nämner inte pensionärerna i sin valfilm.
Det gör inte Sverigedemokraterna heller.
Socialdemokraterna och Alliansen är nu i bråk om pensionerna. S vill höja pensionen med upp till 600 kronor i månaden, något som Allianspartiernas företrädare i pensionsgruppen varit emot.
Bara i helgen som gick hann Alliansen, via Liberalerna, först kritisera S-förslaget om höjda pensioner. Men bara timmar senare gick Moderaterna ut och sa att förslaget kan vara intressant.
Sparekonomen kritisk: Förslagen hjälper inte
S, M och SD är de tre partier som är störst i opinionsundersökningarna inför valet.
Men när Expressen frågar vad partierna vill göra för de fattigaste pensionärerna låter svaren ändå i stort sett identiska: sänkt eller slopad pensionärsskatt och höjd garantipension.
Sparekonomen Johanna Kull på Avanza är kritisk till de politiska partiernas förslag:
– Hälften av kvinnorna som pensionerades i fjol blev fattigpensionärer. Då hjälper det inte att justera pensionärsskatten. Det behövs högre grundpensioner och att det ska löna sig att ha arbetat ett helt yrkesliv, även om man haft ett låglöneyrke, säger hon.
Hon menar att de stora förslagen hittills helt har uteblivit för alla de kvinnor som varit hemma när det saknades möjligheter till barnomsorg.
Inte heller den nya pensionsöverenskommelsen från december kommer lösa problemet, tror hon.
– Politikerna gillar att prata om hur viktiga pensionärerna är och de tävlar om att ta bort den så kallade pensionärsskatten. Men det här ger ganska marginell effekt.
Pensionärerna känner sig bortglömda.
Märta, 87: "Att komma hit är en avlastning"
Vi besöker Berga äldreboende i Solna, strax norr om Stockholm. Boendet är populärt och det är kö för att få bo här, men hyran är hög för en pensionär.
Det är en av de första svalare dagarna efter sommarens extremvärme.
– Det märks att det är svalare nu för det är fullt runt bordet, säger hantverkspedagogen Eloise Cotellessa till de sju pensionärer som samlats här.
I dag, precis som alla andra tisdagar, börjar de med att lösa korsord tillsammans.
Sandformation på tre bokstäver? Villatyp, sju bokstäver? Ett vanligt danskt mansnamn? Snabbt råder enighet om att korsordet är svårt, nästan för svårt.
För Märta Lindström Bagge, 87, är tisdagarna viktiga. Hennes man har alzheimer och hon själv sitter i rullstol. På dagverksamheten får hon träffa andra och göra saker tillsammans.
– Att komma hit är verkligen en avlastning för mig. Det här är mitt andrum, säger hon.
Märta tog i flera år hand om barnen, innan hon 1967 gick tillbaka till arbetet som sjuksköterska på barnakuten på Sachsska sjukhuset i Stockholm.
Hon gjorde några inhopp på akuten i början, som när det var personalbrist 1959 och hon tog med bebisen till jobbet så att hon kunde amma i pauserna.
"Bedrövligt dålig lön"
I dag är hon besviken på de politiska partierna. Hon hör ingen större skillnad på deras förslag och tycker därför att det är bättre om de samarbetar. Hon vet inte exakt vad de olika partierna har för vallöften.
Märta får 15 000 kronor i månaden i pension, före skatt. Det är tur att de är två hemma, hennes man har högre pension och de har andra besparingar också.
– Jag klarar mig för att min man också har pension. Det är bedrövligt hur dålig lön som sjuksköterskorna har haft, ända sedan jag började 1954.
Pensionen täcker bara hyran för Rigmor, 96
Mitt emot vid bordet sitter Rigmor Norell, 96. Hon har nyligen flyttat till äldreboendet som ligger i samma hus, men hon fortsätter att besöka dagverksamheten, precis som hon gjort i mer än tre år.
Trivs du i nya boendet?
– Nej det gör jag väl inte. Jag trivs inte med att bli gammal, och det blir jag ju var jag än är någonstans, säger hon.
Pensionen hon får efter skatt motsvarar hyran på äldreboendet, 10 000 kronor i månaden.
Rigmor klarar sig ändå genom att sälja lite aktier i Astra Zeneca, som hon ägt sedan slutet av 50-talet.
100 000 kvinnor har rätt till extra pengar
Fler kvinnliga pensionärer skulle enkelt kunna få mer i plånboken, utan att veta om det.
Upp emot 100 000 kvinnor har, förutom pensionen, rätt till antingen bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd.
Men staten vet inte vilka de är.
Förra året krävde regeringen att Pensionsmyndigheten skulle hitta de pensionärer som lever på mindre än de har rätt till.
Men Pensionsmyndigheten fick ta hand om en helt annan sorts kris.
Profitörer utnyttjade hål i pensionssystemet
Politikerna hade utlovat ett robust pensionssystem. Men i stället fick Sveriges pensionärer ett system fullt av hål som kunde utnyttjas av misstänkta profitörer.
Pensionsmyndigheten har de senaste åren haft fullt upp med att granska PPM-bolag som Allra, Solidar och Falcon Funds.
Skandalerna dubbade tätt med uppgifter att bolagens företrädare köpt lyxvillor och helikoptrar på pensionärernas bekostnad.
Och i december kom sex riksdagspartier överens om att införa förändringar av PPM-systemet för att minska profitörernas chanser att sko sig på pensionärerna.
• Grundskyddet, som består av garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd ska höjas. Åldern från när man kan ta ut garantipension höjs till 66 år.
• Premiepensionen görs om genom att staten tar ett större ansvar för att stänga ute oseriösa aktörer.
• Pensionsåldern höjs med ett år, i första steget med ett år.
De politiska partiernas förslag inför valet ser vid första anblick väldigt lika ut. Det handlar om höjd garantipension eller sänkt pensionärsskatt.
Märta: "De borde få lära sig svenska"
Men på Berga äldreboende i Solna är det inga glada miner när politikerna förs på tal.
Den viktigaste frågan för Märta Lindström Bagge är sjukvården. Och för egen del att de som tar hand om henne och andra äldre ska kunna svenska.
– De borde absolut få lära sig svenska, i alla fall de enklaste orden, säger Märta Lindström Bagge.
De är överens om att det är svårt att skilja partiernas förslag från varandra. Det ena låter som det andra.
– Politikerna bryr sig inte om pensionärer. Vi är bara till besvär, säger Rigmor Norell.
Gunvor, 98: "Det är inte roligt att vara ensam"
Gunvor Franzén, 98, berättar att hon bott ensam sedan hennes man dog i slutet av 90-talet. Hon har barn och barnbarn och en pension på 16 000 kronor i månaden.
– Det är inte roligt att vara ensam, säger hon.
Under hela tiden sitter hantverkspedagogen Eloise Cotellessa med vid bordet.
Hon, som träffar gruppen varje vecka, önskar att politikerna såg att pensionärerna behöver känna sig delaktiga:
– De är viktigt att de får komma någonstans och träffa andra. Man måste skapa utrymmen för personer i olika åldrar. Politikerna borde satsa mer på det, säger hon.
LÄS MER OM VALFRÅGORNA:
INTEGRATION: Kvinnorna som lever isolerade i sina hem
SKOLA: Elevernas verklighet: Brinnande gardiner och kiss i papperskorgen
LAG & ORDNING: Rånade, bestulna och lurade – polisen hinner inte utreda
