Pensionsgruppens nästa förslag riktar sig mot garantipensionärerna, den grupp som fallit under gränsen för EU:s fattigdomsnorm.
Förslagen, som avslöjades av Dagens Nyheter på måndagen, går ut på att garantipensionen höjs liksom taket för bostadstillägget samtidigt som det ska bli lönsammare för äldre att jobba vidare eller ta ett seniorjobb efter man gått i pension.
– Det är bra att alla med lägst pensioner som får det bättre. Nackdelen är att 100 000-tals pensionärer som jobbat i 40 år och kanske har tusen kronor mer i månaden än garantipensionärer med fullt bostadstillägg inte innefattas här, säger Anna Eriksson, sakkunnig på SPF Seniorerna.
Uträkningar som gjorts av SPF Seniorerna visar hur inkomstsituationen kommer att bli – om förslagen från Pensionsgruppen blir verklighet.
Siffran som sticker ut är att garantipensionären lyfter mer än snittpensionären och betydligt mer än den kvinnliga snittpensionären 2019.
Så kan garantipensionärer få mer i pension än snittpensionärer
Typfall 1: Garantipensionär
Pension efter skatt 2018: 7 140 kronor.
Bostadstillägg 2018: 5 560 kronor.
Total inkomst netto 2018: 12 700 kronor
Pension efter skatt 2019: 7 930 kronor.
Bostadstillägg 2019: 6 200 kronor.
Total inkomst netto 2019: 14 130 kronor.
Typfall 2: Kvinnlig snittpensionär utan bostadstillägg
Pension efter skatt 2018: 11 880 kronor.
Pension efter skatt 2019: 12 060 kronor.
Typfall 3: Kvinnlig snittpensionär med bostadstillägg
Pension efter satt 2018: 11 880 kronor.
Bostadstillägg: 2 260 kronor.
Total inkomst netto 2018: 14 140 kronor.
Pension efter skatt 2019: 12 060 kronor.
Bostadstillägg: 2 880 kronor.
Total inkomst netto 2019: 14 140 14 940 kronor.
Typfall 4: Snittpensionär
Pension efter skatt 2018: 13 750 kronor.
Pension efter skatt 2019: 13 970 kronor.
Förklaringar till siffrorna:
• Snittpensionären hamnar oftast på fel sida gränsen för bostadstillägg inkomstmässigt.
• Alla typfallen ovan är födda 1942, jobbat heltid i 40 år och gått i pension vid 65.
• Beräkningarna gäller allmän pension och tjänstepension.
Uträkningarna har gjorts av SPF Seniorerna och är preliminära eftersom utredningen ännu inte presenterats och bygger förslagen blir verklighet och införs fullt ut 2019.
LÄS OCKSÅ: Pensionen höjs kraftigt för en stor grupp äldre
Här är det tre åtgärderna
Förslagen som väntas komma från Pensionsgruppen inom kort går ut på främst tre åtgärder:
1. Garantipensionstillägg: Garantipensionen höjs från 8 076 kronor med ett tillägg på som mest 1 000 kronor i månaden före skatt. En svensk snittpensionär har 13 500 kronor att röra sig med efter skatt. Garantipensionären har med bostadstillägg runt 12 000 kronor.
2. Höjt tak för bostadstillägget: Högsta bostadstillägget höjs från 5 560 kronor till runt 6.200 kronor, enligt DN. Sen höjs taket för högsta hyran som tillägget beräknas på via en trappa upp till 7 000 i månaden. Tillägget läggs på mellan 70–100 procent beroende boendekostnaden. Den som har en hyra på 7 000 kronor i månaden ska som mest kunna få ungefär 6 200 kronor i skattefritt bostadstillägg
3. Garantipensionärer kan tjäna in högre pension: I dag lönar det sig sällan för en garantipensionär att ta ett jobb, eftersom lönen som tillkommer suddas ut av att garantipensionen ryker enligt ”krona mot krona”-principen. Med det nya förslaget ska det bli möjligt att höja pensionsinkomsten utan att garantipensionen sänks.
LÄS OCKSÅ: Pensionsbrevet görs om – alla sparare påverkas
”Respektavståndet försvinner”
Anna Eriksson på SPF Seniorerna applåderar förslagen men ser brister i helheten.
– Vi brukar prata om att det ska finnas ett respektavstånd mellan de som jobbat och de som inte gjort det. Med de här höjningarna riskerar det avståndet att försvinna, säger Anna Eriksson.
Att bostadstillägget höjs välkomnas också, men man vänder sig mot att man ”straffas” för att man varit sparsam eller för att man har ett torp på landet.
– Man måste göra om den nuvarande förmögenhetsgränsen så att de som sparat pengar på banken eller som har en liten sommarstuga också kan få bostadstillägg, säger Anna Eriksson.
I dag är 15 procent av pensionärerna berättigade till bostadstillägg, men miljoner svenskar som jobbat i 40 års tid ligger farligt nära fattigdomsgränsen.
– Det visar att det finns stora fel i systemet och det borde politikerna åtgärda. Förtroendet för systemet urholkas när man märker att det inte lönar sig att jobba, säger Anna Eriksson.
Fotnot: SPF Seniorerna uttalar sig artikeln med reservation för att man inte har sett hela grundskyddsutredningen än.