Sveriges folkmängd ökar i en rasande takt och den här utvecklingen innebär väsentligt ökade kostnader att hantera.
Det slår Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) fast i ”Ekonomirapporten” som presenterade på tisdagen.
– Från och med 2018 förväntar vi oss att behovet av välfärd ökar betydligt snabbare än skatteintäkterna, konstaterar Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL.
I rapporten slår SKL larm om att det krävs en rad åtgärder för täppa till gapet mellan kostnader och intäkter, som riskerar att skena mot 59 miljarder år 2021.
Den snabba befolkningstillväxten till följd av det stora flyktingmottagandet i fjol och ett barnafödande som närmar sig historiskt höga nivåer sätter stor press på kommunerna och landstingen.
LÄS MER: Bakslaget för Magdalena Andersson – pensionärernas kryphål kvar
Knappast skattesänkningar
Den främsta orsaken till att samhällsekonomin kan kantra är att vi blir allt fler unga och äldre i Sverige – alltså de grupperna som kostar mest och där skatteintäkterna är små.
– Det är en utveckling som vi från regeringen också sett och pekat på, jag gjorde det själv i Almedalen i somras. Vi går in i en period då vi blir fler barn och äldre, säger Magdalena Andersson (S).
Finansministern vill inte prata om skattehöjningar som en lösning, men knappast heller sänkningar.
– Jag ser framför mig att vi behöver höja statsbidragen med ytterligare 20 miljarder nästa mandatperiod för att kunna klara den här utvecklingen. Och då måste man prioritera välfärdens verksamheter framför skattesänkningar, säger Magdalena Andersson och betonar att goda statsfinanser gör att man har råd att öka resurserna till välfärden.
LÄS MER: Här är höstbudgetens vinnare och förlorare
”Pigga ska få jobba vidare”
Höjd pensionsålder diskuteras redan i Pensionsgruppen (där de flesta av partierna ingår) och kan enligt finansministern vara ett viktigt steg mot balans i ekonomin.
Flera intresseorganisationer, som SPF Seniorerna och PRO, förespråkar en höjd pensionsålder.
– Tittar man på de som börjar jobba vid 30 bör det finnas möjligheter att arbeta längre än till 65. Sen får man inte glömma att många av de som jobbat från 20 är slitna när de närmar sig pensionsåldern, säger Magdalena Andersson.
Hon menar att det måste till en attitydförändring kring äldre på arbetsmarknaden.
– De som är pigga högt upp i åldrarna ska få möjlighet att jobba längre, säger finansministern.
SKL:S PROGNOS
Kostnaderna för kommuner och landsting väntas 2020 ha ökat med drygt 250 miljarder kronor jämfört med 2015. Bakom ökningen står demografiska förändringar, befolkningen växer kraftigt och antalet äldre och barn i skolåldern ökar snabbt.
Det mesta täcks av ökade skatteintäkter till följd av att fler jobbar, avgifter och statsbidrag.
Enligt SKL:s beräkningar återstår 47 miljarder kronor, som måste täckas med skattehöjningar eller annan finansiering. Det motsvarar en skattehöjning på 2:10 kronor per intjänad hundralapp.
2016 ligger den genomsnittliga kommunalskatten på 32,10 kronor per intjänad hundralapp.
Källa: Sveriges Kommuner och Landsting
