Ernstbergers nya drag – efter friande domen

Det var i dag på förmiddagen som Svea hovrätt meddelade den friande domen.

De tidigare Allraprofilerna Alexander Ernstberger, Johan Bergsgård och David Persson Rothman misstänktes för grovt skattebrott och grovt bokföringsbrott och en fjärde person för medhjälp till grovt skattebrott.

Åtalen gällde ett optionsavtal från oktober 2012 där Ernstberger och David Persson Rotman anklagades för att ha gett Bergsgård en förtäckt inkomst på 8,2 miljoner kronor. Brottmålet har varit fristående från den stora processen kring det tidigare pensionsbolaget Allra där de misstänkta fick långa fängelsestraff som de nu avtjänar.

I ”optionsmålet” slog tingsrätten fast i februari 2021 att de misstänkta skulle frias. Domen var enhällig och ett bakslag för Ekobrottsmyndighetens två åklagare Carl Asterius och Johan Bäckström.

”Sammantaget finner tingsrätten att åklagaren inte styrkt att det omstridda optionsavtalet var en efterhandskonstruktion som syftade till att undvika inkomstskatt”, skrev Stockholms tingsrätt.

Svea hovrätt är inne på samma linje i den friande domen:

” När det gäller frågan om det funnits ett optionsavtal 2010 med det innehåll som avtalet slutligen fick när det dokumenterades 2012 anser hovrätten, precis som tingsrätten, att åklagarna inte har styrkt att optionsavtalet från 2010 var en efterhandskonstruktion, men att det av utredningen framgår att optionsavtalet i väsentliga delar varit föremål för bearbetning under 2012”.

– Vi har nu två tingsrättsdomar och en hovrättsdom som sagt att det inte finns någon brottsplan. Det här tydliggör att den fällande hovrättsdomen ska resas. Vi kommer att begära resning för dagens dom åskådliggör riktigheten av att hovrättens första dom är fel, säger Carl-Johan Malmberg, juridiskt ombud och offentlig försvarare för Alexander Ernstberger.

Allraprofilen Ernstberger ska begära resning

Malmberg anser att dagens friande dom öppnar för en resning i det stora Allra–målet där Alexander Ernstberger dömdes till sex års fängelse.

– Det finns ingen brottsplan. En avgörande del i frågan om det finns en brottsplan som har tagits upp av hovrätten i första målet var att Johan Bergsgård ingick i brottsplanen och fick betalt för att ingå i brottsplanen genom att skapa en falsk option och på så sätt avlöna honom för att sälja aktier som han inte hade rätt till, säger Carl–Johan Malmberg.

Malmberg hävdar att hovrätten brast i sitt arbete vid prövningen av det stora målet.

– I första hovrättsdomen förde man ingen bevisning om optionen var giltig eller inte. Det bara skrev hovrätten. Men i det här målet har åklagaren fört bevisning om att den är ogiltig, men inte lyckats styrka det påståendet.

När en resningsansökan kan vara aktuell är oklart. Endast en ytterst liten andel av alla ansökningar om resning som kommer in till Högsta domstolen beviljas.