Äldre som bor kvar i alldeles för stora bostäder är ett växande problem. Många vill flytta men säger sig inte ha råd och reavinstskatten pekas ut som tung orsak.
Det framgår av den kommande rapporten ”Flyttskatterna – Låser in seniorer och stänger ute yngre” som gjorts av SPF Seniorerna och Skattebetalarnas förening.
Dina Pengar har tagit del av undersökningen som baseras på 4 350 medlemssvar från båda organisationerna. Bland de 3 700 som äger sin bostad framgår bland annat:
• Sex av tio seniorhushåll i villa och ett av tio i bostadsrätt har bott längre än 30 år i bostaden, vilket motsvarar 344 000 hushåll totalt i Sverige varav 315 000 bor i villa.
• Drygt sex av tio seniora hushåll i villa och tre av tio i bostadsrätt bor större än de behöver, vilket motsvarar cirka 420 000 av landets seniorhushåll varav 336 000 i villa.
• Sex av tio seniorhushåll upplever att flyttskatterna utgör ett hinder för flytt, vilket motsvarar cirka 487 000 hushåll varav en majoritet i villor.
• Vart femte seniorhushåll, cirka 170 000, har helt eller delvis avstått från att flytta de senaste fem åren på grund av flyttskatterna. Det motsvarar 34 000 uteblivna flyttar årligen.
LÄS MER: ”Många bor kvar för att de inte har råd att flytta”
– Det är en väldigt stor andel äldre som upplever flyttskatten som ett hinder för att byta bostad. Samtidigt har vi enorma problem på bostadsmarknaden vilket får konsekvenser för såväl enskilda som svensk ekonomi och tillväxt. En stor förklaring till bostadsbristen är den tröga rörligheten på marknaden, säger Sofia Linder, chefekonom på Skattebetalarna.
Skattebetalarna: Flyttskatten slår mot alla
Enligt Boverket är det brist på bostäder i 243 av Sveriges 290 kommuner.
Samtidigt visar ny statistik från SCB att andelen småhusägare som är 65 år och äldre har ökat kraftigt senaste 20 åren – från 23,1 procent 1998 till 31,5 procent 2017.
Av Sveriges drygt två miljoner äldre bor sju av tio i bostäder de själva äger: runt en miljon i villor och 440 000 i bostadsrätt.
LÄS MER: ”Den omöjliga kalkylen är förödande för äldre”, skriver Frida Bratt
– Flyttskatterna slår brett över alla åldersgrupper. De äldre hushållen har dock blivit en betydande och ofrivillig bromskloss för hela bostadsmarknaden. Skulle man få i gång rörligheten bland äldre innebär det en rejäl skjuts för de viktiga flyttkedjorna, säger Sofia Linder.

Som det ser ut i dag bor många äldre kvar allt längre i sina gamla villor från vilka barnen för länge sedan flyttat ut.
Räkneexempel: Så dyrt blir det att flytta
Reavinstskatten och mäklarkostnader vid försäljning av en privatägd bostad kan bli betydande och påverka beslut om att flytta eller bo kvar.
Exempel 1: Flytt från villa till bostadsrätt
• För ett hushåll som bott 20–50 år i en villa med rikets genomsnittliga försäljningspris (cirka tre miljoner kronor) uppgår skattekostnaden vid försäljning till mellan 476 000 och 622 000 kronor.
• Adderas mäklararvode ökar den totala flyttkostnaden till mellan 535 000 och 681 000 kronor.
• Så mycket förlorar alltså hushållet på att flytta till en bostadsrätt till samma pris. Efter skatt och mäklararvode räcker kvarvarande kapital till en bostadsrätt på cirka 60 kvadratmeter.
Exempel 2: Flytt från bostadsrätt till bostadsrätt
• Vid en flytt från en stor bostadsrätt med rikets genomsnittliga kvadratmeterpris (100 kvm och ett försäljningspris på fyra miljoner kronor) uppgår skattekostnaden, om man ägt bostaden i 20–50 år, till mellan 733 000 och 851 000 kronor.
• Den totala flyttkostnaden landar på mellan 813 000 och 931 000 kronor när mäklararvodet adderas.
• För ett äldre hushåll i bostadsrätt som köper ett mindre boende innebär en flytt att hushållet i praktiken skattar bort minst ett helt rum, eller cirka 20 kvadratmeter.
Källa: Beräkningar från Skattebetalarna och SPF Seniorerna
Orsakerna är ekonomiska som blir extra kännbara vid flytt från villa till bostadsrätt – sedan mitten av 90-talet har småhuspriserna fyrdubblats medan priserna för bostadsrätter åttadubblats. Det blir dyrt både att sälja och att köpa en ny bostad.
FRÅGA: Överkompenseras inte reavinstskatten av de stora vinsterna man gör vid försäljningen?
– På papperet kan det se ut som att man gör en väldigt stor vinst, men när man ser vad det kostar att köpa en ny bostad urholkas det uppbyggda boendekapitalet. Man upptäcker att det blir ett mindre boende till högre boendekostnad och väljer då att bo kvar. Det här är ett problem som slår lika över hela landet, säger Sofia Linder.
– Man hör ofta att det inte är synd om de äldre för de är de som gjort de stora bostadsvinsterna. Men dels har deras reavinst till viss del blåsts upp av inflation och de behöver ett nytt boende. Alternativen är väldigt dyra på dagens bostadsmarknad.
FRÅGA: Finns det inte en risk för ökad bostadsspekulation om reavinstskatten sänks eller skrotas?
– Vi förespråkar inte att den ska avskaffas. Däremot skulle det vara önskvärt att som i många länder ha regler för lägre eller ingen beskattning om man ägt och bott i bostaden ett visst antal år. Förändringen skulle vara snabbt genomförd och bör göras parallellt med en översyn av hela problematiken på bostadsmarknaden. Vi måste börja använda våra befintliga bostäder bättre, säger Sofia Linder.
Sverige nästan ensamt om evig flyttskatt
• Bland OECD-länderna är det endast i Portugal och Sverige som vinster vid försäljning av privatbostäder beskattas oavsett hur länge man bott i dem.
• I några länder beskattas vinster på bostäder om innehavstiden varit kort, ett par tre år, men Sverige sticker ut vid en internationell jämförelse med en evig skatt på 22 procent.
Källa: Skattebetalarna och SPF Seniorerna
SPF Seniorerna märker hur allt fler av deras medlemmar bor kvar i bostäder som både är opraktiska och onödigt stora.
SPF Seniorerna: Ta större hänsyn till inflationen
– Många upplever det som ett stort steg ekonomiskt att flytta och sälja huset, men upptäcker sen att det kan innebära högre kostnader trots att man flyttar till en mindre bostad, säger Eva Eriksson, ordförande för SPF Seniorerna.

– Man bör ta större hänsyn till inflationen när man ser till reavinstskatten eftersom effekten blir störst för de som bott en längre tid i sitt hem.
På äldre dagar kan en tillgänglig och anpassad bostad bidra positivt till hälsa, livskvalitet, självständighet och minskad risk för sjukdom och isolering, menar SPF Seniorerna.
– Man kan spara stora summor på äldreomsorgsutgifter om seniorer kan flytta till bostäder där det finns hiss, breda dörrar och rum utan trösklar. I många villor är badrummet dessutom på ovanvåningen, säger Eva Eriksson och konstaterar:
– För äldre personer är självständighet bra. Man ska kunna ta sig in och ut ur sin bostad. Detta kan i sin tur minska behovet av vård och omsorg.
Fotnot: Undersökningen baseras på 4 350 svar från medlemmar över 65 år hos SPF Seniorerna och Skattebetalarnas förening. 3 700 av de svarande äger sina bostäder.