Tidigare i veckan meddelades det att den anrika schweiziska banken Credit Suisse skulle låna en summa som motsvarar närmare 570 miljarder kronor av landets centralbank. Likviditetsstödet kommer efter att Credit Suisse aktie rasade med nästan 24 procent under onsdagen som en reaktion på att man hittat ”betydande svagheter” i sin finansiella rapportering. Reaktionen från Schweiz kommer efter bankrusningar i USA som gjort att tre amerikanska banker gått omkull.
Den stora internationella osäkerheten om bankerna oroar också Johan Torgeby, som är vd på SEB.
– Det här en en ganska tuff påminnelse om vilka risker som finns i systemet, under en exceptionellt osäker tid där ingen riktigt vet var det här året landar. Det är alltid en otroligt obehaglig situation, säger han i en intervju med Dagens industri.
Instabilitet på de internationella bankerna har också direktpåverkat Sverige på så sätt att stockholmsbörsen har fallit i flera dagar i rad.
Detta har hänt
10 mars: Den amerikanska nischbanken Silicon Valley Bank, där svenska pensionsjätten Alecta är storägare, kollapsar. Ytterligare två amerikanska nischbanker, Silvergate och Signature Bank, kraschar. Det sker inom loppet av en dryg vecka.
13 mars: Den amerikanska nischbanken First Republics marknadsvärde rasar i terminshandeln inför måndagens handel, skriver TT. Samtidigt säger USA:s president Joe Biden att amerikaner kan känna sig trygga med landets banksystem.
15 mars: Den schweiziska storbanken Credit Suisse rasar ordentligt och turbulensen gör marknaden orolig. Bland annat rasar Stockholmsbörsen med 3,8 procent – den sämsta dagen på över ett år.
16 mars: IMF uppmanar svenska myndigheter att hålla ett extra öga på bankerna och bolånen. I IMF:s slutsatser går att läsa att svenska banker har gott om kapital, men pekar på att den stora exponeringen gentemot fastighetsmarknaden är en svaghet. Framförallt är det utlåningen till den kommersiella fastighetssektorn som oroar IMF.
IMF varnar myndigheter för svenska banker
Johan Torgeby säger att den nu bottagna negativa styrräntan, och användandet av låga räntor och tillgångsköp, har satt Sverige i ett osäkert läge. Han har länge varnat Riksbanken för att höja styrräntan för snabbt, då han menar att den svenska ekonomin mer än någonsin förut är beroende av räntor.
– Det har varit förvånande hur bra samhället har klarat det fram till nu. Det finns en klar risk att det blir djupare recession, med högre arbetslöshet, än vad som hade varit nödvändigt om de inte gjort vad de hade gjort historiskt, säger Johan Torgeby.
Tidigare i veckan uppmanade den internationella valutafonden, IMF, svenska myndigheter att hålla ett extra öga på bankerna och bolånen. I IMF:s slutsatser går att läsa att svenska banker har gott om kapital, men pekar på att den stora exponeringen gentemot fastighetsmarknaden är en tydlig svaghet. Framförallt är det utlåningen till den kommersiella fastighetssektorn som oroar IMF.
Begreppet bankfrossa
Begreppet bankfrossa används för att beskriva ett banksystem som uppfattas visa tecken på ”sjukdom” och som skapar en oro för att ”smittan” ska sprida sig till fler banker och sätta hela systemet i gungning. Detta får bankers aktier att falla, vilket ökat instabiliteten i systemet.
Den pågående bankfrossan innebär att de svenska bankerna påverkas av det som händer utomlands. Med fallet av tre banker i USA, och nedgångar på flera börser runtom i Europa, påverkas också den svenska börsen och de svenska storbankerna. Detta eftersom svenska företag har investerat i amerikanska banker, och när de faller eller minskar i värde försämras också värdet på de svenska företagen.
