Så mycket dyrare kan ditt bolån bli 2022

Låg ränta på bolån, stigande bostadspriser, billig mat och börskalas. De senaste åren har varit ett nöje för många svenskars privatekonomi – men nu är det slut.

De svarta rubrikerna tornar upp sig.

Även om man ska ha i åtanke att den svenska ekonomin står stark går det inte blunda för att det är sämre tider. Vi översköljs av nyheter om att allt från tomater och kaffe till byggmaterial blir dyrare, samtidigt som drivmedelspriset inte tycks ha något tak, börsnedgången inte tycks ha något golv och miljoner svenskar har fått tampas med chockhöga elräkningar.

Men den största skillnaden för gemene man är ändå bolånet.

När räntorna stiger påverkar det vår största utgift.

Riksbankschefen Stefan Ingves har snackat om en bolåneränta på tre-fyra procent om två år. För ett hushåll med ett bolån på 2,5 miljoner skulle det innebära räntekostnader på 75 000–100 000 kronor per år (exklusive ränteavdraget).

Men många har högre lån än så. För de som har lån på fem miljoner innebär en ränta på tre-fyra procent 150 000–200 000 kronor i räntekostnader per år, jämfört med cirka 75 000 i dag (vid en ränta på 1,5 procent).

Bolånen kan alltså bli cirka 6 000–10 000 kronor dyrare i månaden för en barnfamilj i en storstad, om man inte räknar med ränteavdraget eller hur mycket amorteringarna minskar storleken på bolånet.

Nu har visserligen två tredjedelar av svenskarna valt att binda sina bolån, enligt SCB, och påverkas därmed inte av årets höjningar. Men då räntorna väntas fortsätta stiga i flera år kommer även de med bundna lån förr eller senare känna av räntesmällen.

Vi visste att denna tid skulle komma. Vi visste att festen inte skulle vara för evigt. Ekonomerna har påpekat detta i flera år: se till att ta höjd för stigande räntor.

Men känns det ändå inte lite som en chock?

– Mycket är en psykologisk effekt. De flesta blir rädda. Dels för att de aldrig har varit med om stigande räntor tidigare, dels för att mycket annat känns osäkert, säger SBAB:s boendeekonom Claudia Wörmann.

Lägg där till:

Vart femte år eller vid omfattande renoveringar kan man omvärdera sin bostad och därmed ha chans att sänka sin belåningsgrad och sina amorteringar. Men med sjunkande bostadspriser minskar denna möjlighet.

Risken för dubbelsmäll för bostadsrättsägare. Expressen har tidigare rapporterat att svenska bostadsrättsföreningar kan behöva höja medlemmarnas avgifter när deras egna lånekostnader stiger. I Aftonbladet säger Hans Arén, vd på finanskonsultbolaget Finopti, att en sådan avgiftshöjning kan landa på uppåt 40 procent.

Det låter nattsvart.

Eller?

Enligt Claudia Wörmann kan de flesta faktiskt pusta ut när de väl börjar räkna.

– De inser att de har höjd i sin ekonomi. Men den första reaktionen är att man nästan får lite panik, säger hon.

Så: börja räkna. Gör upp en budget med inkomster och utgifter och se över vilka utgifter du eventuellt kan kapa. Kanske måste du dra ner på exempelvis restaurangbesök, shopping och strömningstjänster för att parera för högre mat- och boendekostnader.

Se också till att förhandla med banken för att få bästa möjliga ränta. Där kan det finnas tusenlappar att spara. 

Andra tips är att jämföra olika elavtal för att hitta billigast möjliga, ställa bilen om och när du kan, skriva inköpslistor och laga mat från grunden för att sänka matkostnaderna. 

Låter det jobbigt och tidskrävande? Ja kanske, men det är din egen ekonomi som gynnas av det.