Så skyddar du dig digitalt – 6 knep för att minska riskerna på nätet

Det har blivit mycket enklare att betala räkningar och shoppa online. Med mobilt bank-ID och en modern telefon kan du betala räkningar genom att plåta av dem, du kan skicka pengar till vänner och familjemedlemmar med Swish och du kan shoppa online med betalkort eller Paypal, knutet till din e-postadress. 

Och det senaste: Du kan shoppa för 200 kronor bara genom att lägga betalkortet på en läsare.

Enkelt, men varje gång du använder alla dessa tjänster utsätter du dig också för en säkerhetsrisk. 

Här är de 12 vanligaste felen vi gör och hur vi kan skydda oss mot skurkar och bedragare.

Fel 1: Lita inte på mejl och Facebookvänner

Problemet: Varje dag får vi mejl med både löften och hot. Vi har vunnit en ny telefon, kanske 30 000 kronor eller något annat trevligt. Eller så kunde inte räkningen betalas till Netflix och du måste agera snabbt för att fortsätta titta. Erbjudanden kommer med mejl eller i  Messenger från vänner på Facebook.

I mejlet kan finnas en länk som du uppmanas klicka på. Gör det inte. Även om det ser ut som Netflix, eller vilket företag man nu utger sig för att vara, hemsida så vill de ha dina kontouppgifter.

Alla dessa hot eller löften leder bara till att du förlorar kontrollen över ditt kontokort eller betalkort.

Så synar du bluffen: Förr kunde man avfärda bluffar väldigt snabbt. De var skrivna på usel svenska. Men numera är bluffarna bättre och svårare att genomskåda. De kan även lägga in företagets logotyper för att kännas mer trovärdiga.

Bästa knepet är att kolla avsändaren på mejlet. Är det från Netflix ska det också komma från företagets domän. Är du osäker på om du betalat räkningen, kolla med dina transaktioner. Är du fortfarande osäker så kontakta företaget själv. Då vet du att du pratar med rätt personer. 

LÄS MER: Surfa säkert 2018: Så skyddar du dig mot virus i datorn 

Fel 2: Lita inte på internet

Internet är en fantastisk plats med mycket bra att hämta. Men ladda inte ner saker du inte sökt på. 

Det händer då och då att du under slösurfandet erbjuds att se pay-per-view-filmer gratis, eller att du kan ladda hem något bra program som ger dig tillgång till 10 000 tv-kanaler gratis, bara för att ta två exempel. Du får helt enkelt ett erbjudande som låter för bra för att vara sant.

Så synar du bluffen: Gå inte i fällan och ladda ner program, filmer eller andra filer. Det kan vara virus som är svåra att bli av med.

Fel 3: Lita inte på att mejlet kommer från din bank

Varken Skatteverket eller bankerna skickar ut mejl där du ska uppge dina kontouppgifter direkt till dem. Det förekom tidigare bluffmakare som påstod att de gjort fel och att du skulle få pengar tillbaka, bara du loggade in och uppgav dina kontouppgifter.

Så synar du bluffen: Är du osäker ska du ringa banken eller myndigheten och fråga om de har mejlat dig. Skaffa myndighetspost, så som exempelvis Kivra. Det är så Skatteverket hör av sig.

LÄS MER: Så skyddar du dig digitalt – 6 knep för att minska riskerna på nätet 

Fel 4: Lita aldrig på bifogade filer

Det kommer ett mejl från en bekant. I mejlet finns en bifogad fil som heter "I love you".

Många undrade vad detta var och laddade ner filen och aktiverade den. Men nej, ingenting hände. Eller? 

Vad som hände var att en datormask aktiverades, ett litet program som gick in i kontaktboken och skickade vidare mejlet till de 50 första vännerna i boken. Sedan "I love you" skickades runt år 2000 och infekterade miljontals datorer har mycket hänt. Attackerna mot datorerna har blivit mer avancerade och skapat värre problem. 

Så synar du bluffen: Får du ett konstigt mejl från någon du känner på nätet så mejla och fråga om hon eller han skickat filen. Öppna den aldrig om du inte är 100 procentigt säker att den är äkta.

LÄS MER: Så ska du göra om du förlorat din id-handling  

Fel 4: Lita inte på den vänliga rösten i telefonen

Någon ringer från banken och berättar om ett problem. Sedan frågar personen om du vill logga in på ditt konto. Alternativet är att personen ber dig om dina bankuppgifter.

Så synar du bluffen: Be om namnet på personen och säg att du ska ringa upp. Ring inte på det nummer du får av "bankpersonen", utan ring till kundtjänst, ett telefonnummer du hittar på bankens hemsida. 

Banktjänstemän frågar aldrig efter dina kontouppgifter och de är alltid strikt professionella i att de aldrig fuskar med säkerheten.

Fel 5: Lita inte på att ditt lösenord är hemligt

Var försiktig med dina lösenord. De får inte vara för enkla och du bör byta dem regelbundet. 2011 skedde ett intrång hos Sony Playstation och en mängd lösenord avslöjades. Det visade sig att bara 30 av 128 000 lösenord var tillräckligt starka.

Så gör du: Tänk på att säkerheten är lika hög som obekvämligheten. Ett bra lösenord är på 9–14 tecken, innehåller små och stora bokstäver, siffror och specialtecken. Du ska heller inte ha samma lösenord för jobbrelaterade inloggningar som privata. 

Ett tips Internetstiftelsen berättar om är att komma på en mening som betyder något för dig, men inte för andra. Byt sedan ut vissa bokstäver och gör andra till versaler.

Spara inte lösenorden okrypterade på datorn eller telefonen. Det är lika osmart som att skriva en post-it-lapp med din pinkod och sätta den på betalkortet. Tänk på att det finns hjälpprogram och appar som kan spara dina lösenord åt dig.

Vill du testa ditt lösenord finns sajten The Password Meter som berättar om du gjort ett bra jobb.

LÄS MER: Läsplatta eller surfplatta – vilken ska jag välja? 

Fel 6: Lita inte på din brevlåda

Id-kapning är det vanligaste bedrägeribrottet i Sverige. Metoden är enkel. Bedragaren skaffar en legitimation i ditt namn för att kunna ta lån eller kreditkort. Id-kapningen görs i flera led som du kan upptäcka.

1. Omotiverade kreditupplysningar. Bedragaren vill veta om det är lönt att stjäla någons identitet. Därför genomförs ett antal kreditupplysningar för att kolla att du inte har betalningsanmärkningar.

2. Adressändring. Bedragaren ändrar din adress, men ser till att du får din post i lådan. Samtidigt tar hon eller han lån i ditt namn, handlar varor på nätet mot faktura och pressar ekonomin i botten. När alla resurser tömts ut ändras adressen tillbaka. Lagom till att inkassokraven börjar strömma in.

Så synar du bluffen: Det finns en rad knep att sätta stopp för id-kaparen innan något händer. Det viktiga är att vara försiktig. 

■ Skriv inte på Facebook att du är bortrest. 

■ Sätt lås på brevlådan eller be en granne ta hand om posten så att inte skurkarna kan komma över känslig post med personnummer och inloggningsuppgifter.

■ Ha koll på kontoutdrag och kopior av kreditupplysningar. På Skatteverket kan du stoppa adressändring, alltså ändring av folkbokföringsadressen, och bara tillåta de som görs med hjälp av e-legitimation. Länk här. Du kan även göra det svårt att göra en tillfällig adressändring här. 

LÄS MER: Det här är Bank-ID – svar på de vanligaste frågorna 

Skaffa även en digital brevlåda dit myndigheter som Skatteverket kan skicka din viktiga post. Vill du vara extra försiktig så erbjuder Min UC, Upplysningscentralen, att bevaka ditt konto och larma om bedragare försöker lura dig. UC är störst och ägs av storbankerna Nordea, SEB, Handelsbanken, Swedbank, samt även Danske Bank och Länsförsäkringar Bank. Det finns andra kreditupplysningsföretag som erbjuder service som Creditsafe och Bisnode, med flera.

LÄS MER: Smarta knepet – för att slippa id-kapning