När Kungen tar sig en titt i bokföringen för de olika verksamheterna så ser det bättre ut för 2019 än året innan. Det fortsätter dock att gå lite tungt Slottsstaten vars verksamhet handlar om att vårda och underhålla de kungliga slotten, lösöret och visningsverksamheten kopplat till slotten. Men det går åt rätt håll och för 2019 redovisas ett litet, litet överskott på 125 000 kronor, vilket ska jämföras med ett minus på 5,8 miljoner kronor för 2018.
Det framgår av Slottsstatens årsredovisning för 2019.
– Intäkterna går upp med ungefär 15 miljoner. Förklaringen till det är att vi har haft mycket besökare på slotten. Året innan var en varm sommar som slog negativt på besöken, fram för allt för de mindre slotten, säger Jan Lindman, hovets ekonomichef.
125 000 kronor låter lite som överskott?
– Ja, övertid är det viktigt med ett överskott för att kunna återinvestera och underhålla. På sikt bör det vara ett större överskott än vad vi har i dag, men vi befinner oss just nu i en investeringsperiod, säger Jan Lindman.
En utställning om och med textilkonstnären Märta Måås–Fjetterströms verk på Stockholms slott har också dragit folk ända sedan i höstas.
Det i särklass största besöksmålet är Stockholms slott följt av Drottningholms slott.

Från årsredovisningen:
Besöken vid de kungliga slotten ökat med 6 procent (-5).
Entré och visningsintäkterna upp med 9 procent till 91,1 miljoner kronor. (83,4). Här finns bland annat konserter, utställningar på olika teman och guidade visningar.
Försäljningsintäkterna i slottsbodar och caféer 18,3 miljoner, jämfört med 14,9 för 2018.
Personalkostnaderna har också ökat. Årsredovisningen avslöjar att dessa kostnader gått upp med 4,3 miljoner till 122,4 miljoner kronor. Ökningen förklaras till en del med den hårdare satsningen när det gäller utvecklingen av den ”publika verksamheten”, men även beroende på att lönerna ökat.

Försäljningen i Slottsboden på Slottet i Stockholm skulle sannolikt kunna öka ordentligt om butiken låg i direkt anslutning till ”besöksflödena” d v s in eller utgången där besökarna till slottet passerar förbi. Men än så länge tycks det vara ett känsligt ämne.
På slottet är man medveten om att en strategiskt placerad Slottsbod kan genera mer pengar till den kungliga kassan.
– Den här miljön tycker vi inte riktigt passar för det. Det är kulturhistorisk känslig miljö om man skulle göra en stor slottsbod i en av entréerna i slottet. Nu balanserar vi de kommersiella med det kulturhistoriska, säger Jan Lindman, hovets ekonomichef.
De kungliga besöksmålen
Kungliga slottet
Riddarholmskyrkan
Drottningholms slott
Kina Slott
Hovstallet
Rosendals slott
Tullgarns slott
Rosersbergs slott
Ulriksdals slott
Gustav III:s paviljong, Haga
Gripsholms slott
Strömsholms slott
Årsredovisningen för Kungliga Djurgården visar att verksamheten gick back med 11 miljoner vilket ska jämföras med närmare 39 miljoner i förlust 2018. Året dessförinnan låg vinsten på närmare 20 miljoner kronor.

En av de stora investeringarna under förra året på Djurgården var Folke Bernadottes bro över Djurgårdsbrunnsviken som invigdes i september. Kostnaden för 2019 låg på 13 miljoner för bron.
– Inga pengar får gå ut från Djurgårdens verksamhet. Alla överskott och underskott ska hanteras på Djurgården. Det viktiga för Djurgården är att det ska gå bra och försköna Djurgården på sikt. De har ett väldigt långsiktigt synsätt på sitt resultat och de har stora fastighetsinvesteringar. Det gör att det resultatet pendlar upp och ner väldigt mycket, säger Jan Lindman.