Inflationstakten i Sverige sjönk till 8,0 procent i juli enligt färska siffror från SCB. Det var ett tapp på 0,5 procentenheter från juninivåerna på 8,5 procent. Ett tapp var väntat, men de flesta experter hade räknat med en något mindre förändring.
En av de främsta anledningarna till den sjunkande inflationen är energipriserna – det vill säga kostnaden för bland annat el och drivmedel. Det kan tyckas besynnerligt nu när bränslepriserna återigen börjat smyga sig uppåt, och elpriset väntas slå nya rekord i höst och vinter.
Men priser för augusti och kommande månader räknas inte in i julisiffrorna, och syns alltså inte än. Det betyder att om energipriserna, inte minst elen, stiger igen kan inflationen drivas upp på nytt.
– Prognosen tyder på att inflationen toppar kring 10 procent i höst, säger Jon Arnell.

Några orsaker till en upptrissad inflation skulle vara fortsatta nedstängningar i Kina till följd av spridningen av covid-19, som i sin tur skulle sinka produktionslinjerna på nytt. Även energipriserna kan stiga igen, bland annat till följd av kriget i Ukraina.
Delar av inflationen stiger
– Det är också oroväckande att inflationen i juli faktiskt stiger om vi räknar bort energipriserna. Den inflationen är dessutom högre än Riksbankens prognos, säger Jon Arnell.
Energipriserna skiftar snabbt och kan höjas eller sänkas från dag till dag – ibland timme till timme. Räknat man bort energiprodukterna landar inflationstakten i juli i stället på 6,6 procent, jämfört med 6,1 procent i juni. Den underliggande inflationen har alltså gått upp.
– Det beror framför allt på livsmedelspriserna som gått upp en del den senaste månaden. Bara från juni till juli steg livsmedelspriserna med 3,24 procent – och det senaste året har de gått upp med 13,61 procent, säger Carl Mårtensson, prisstatistiker på SCB.
Ekonomen: ”Anledning att vara försiktig”
Därför gäller det nu att inte slappna av för mycket och tänka att det värsta är förbi, även om inflationssiffran backat något.
– Det är fortfarande anledning att vara väldigt försiktig med sin ekonomi. Räkna med att det kommer att fortsätta vara dyrt, det är den bästa inställningen. Går priserna ner ändå blir det en glad överraskning, säger Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea.

Att Riksbanken skulle låta styrräntan ligga orörd, eller till och med sänka den, är att hoppas på alldeles för mycket.
– Inflationen är fortfarande väldigt hög. Inflationsmålet är 2 procent, men inflationen ligger just nu på 8 procent. Vi får nog räkna med höjningar, säger Ingela Gabrielsson.
– Jag tror att vi ser en höjning med 75 punkter i september, och fortsatta höjningar under året, säger Jon Arnell.
Styrräntan ligger i dag på 0,75 procent. En höjning med 75 punkter skulle placera räntenivån på 1,5 procent.
Läge att se över sin ekonomi
De rörliga bolånen följer generellt styrräntan, så någon lättnad i räntekurserna är alltså inte att vänta här heller.
För att trygga sin ekonomiska situation rekommenderar Ingela Gabrielsson därför att man tar reda på vilka utgifter man har i dagsläget och funderar över hur man kan minska dem. Kanske kan man byta till en billigare bilförsäkring, eller säga upp en eller två streamingtjänster man prenumererar på.
– Det handlar mycket om planering. Nu är det läge att lämna de spontana restaurangbesöken och inköpen bakom sig ett tag, och vara mer strikt i sin ekonomi.
Matpriser i juli
En utgift att försöka dra ner på är mathandlingen. Här är alla livsmedel som ökat och minskat mest i pris det senaste året.
Livsmedlen som ökat mycket i pris sedan juli 2021:
Kaffe: 39 procent dyrare
Gurka: 37 procent dyrare
Honungsmelon: 38 procent dyrare
Hushålls- och lättmargarin: nästan 35 procent dyrare
Färsk lax: 35 procent dyrare
Citroner: 34 procent dyrare
Blomkål: 32 procent dyrare
Fjäderfän (kyckling): 31 procent dyrare
Mat- stek- och grilloljor: 31 procent dyrare
Vitkål: 28 procent dyrare
Mjöl: 27 procent dyrare
Hårdost: 25 procent dyrare
Lammkött: 26 procent dyrare
Mjölk: 24 procent dyrare
Filmjölk och yoghurt: 23 procent dyrare
Ägg: 22 procent dyrare
Gul lök: 22 procent dyrare
Smör och annat smörgåsfett: 21 procent dyrare
Ris: 20 procent dyrare
Paprika: 19 procent dyrare
Livsmedlen som minskat eller ökat lite i pris sedan juli 2021:
Purjolök: 19 procent billigare
Småcitrus: 12 procent billigare
Vindruvor: 4,1 procent billigare
Salladskål: 2,9 procent billigare
Morötter: 2 procent billigare
Kiwi: 1,8 procent billigare
Färska bär: 1,5 procent billigare
Äpplen: 1 procent billigare
Potatis: oförändrat pris
Kex och skorpor: oförändrat pris
Alkoholhaltiga drycker: 1,7 procent dyrare
Socker: 1,9 procent dyrare
Nötter och torkad frukt: 1,9 procent dyrare
Tobak: 2 procent dyrare
Källa: SCB