Tanken är att du gör det här en gång. Ju mer noggrann du är, desto mindre behöver du tänka på budgeten när du är klar.
För har du koll slipper du oroa dig över om pengarna räcker. Du vet att de gör det, och du kommer även att veta hur mycket du kan spendera på nästa shoppingrunda utan att få magknip.
Bra, inte sant?
LÄS MER: Guide: Så sparar du pengar till ditt barn
Balansräkning – så får du ordning på den
I företagsvärlden är balansräkningen ett dokument som balanserar tillgångar och skulder vid ett givet tillfälle. Om du gör en balansräkning för varje månad ser du snabbt hur mycket pengar du har att röra dig med när räkningarna är betalda och du lagt undan för månadens fasta kostnader som mat.
Budgetmall – så gör du en budgetkalkyl
Det är här du går igenom dina inkomster och utgifter.
Det finns budgetmallar att hämta på nätet för att göra en budgetkalkyl, om du har tillgång till Excel i din dator. Buffert.se har en enkel och väl fungerande mall. Microsoft en annan.
Du kan naturligtvis även göra det med ett vanligt kollegieblock och räknare.
LÄS MER: Det här är pantbrev och lagfart – frågor och svar

Gör det här först
Dela upp dina utgifter i två kategorier. Buffert.se föreslår Fasta utgifter och Övrigt.
De fasta utgifterna är det du behöver betala för att överleva, som:
■ Bostad
■ Mat
■ Försäkringar
■ Lån till bank och andra kreditinstitut
De övriga utgifterna är saker du skulle klara dig utan, åtminstone ett tag, som resor, kläder, nöjen och alkohol. Det är när du går igenom de övriga utgifterna du ser mönster i ditt beteende. Känner du att du har snålt med pengar kanske du kan dra ner på något.
Motsatsen är att om du har gott ställt kan du kanske unna dig något extra?
När du sätter budget för dig själv måste du alltid utgå från din verklighet. Konsumentverket har vissa standardvärden, men de kanske inte stämmer för dig.
LÄS MER: Välj billigast el – 5 fel du ska undvika att göra
Hur gör jag en smart budget?
■ Tänk ett år framåt. Det viktiga är att inte tänka månad för månad, utan kvartal eller helår. Vissa utgifter betalas ju vid slutet av varje månad, medan andra lite mer sällan. De flesta går till tandläkaren bara en gång om året. Den räkningen ska inte ses som en oförutsedd utgift. Inte heller bilskatten.
■ Kolla hos banken. Ett enkelt sätt att kolla vart pengarna går är att gå in på din banks hemsida och se vart pengarna rullar. Lån och avgifter för boende är enkla att identifiera. Men också fackavgifter och utgifter till andra företag. Vissa saker ändras inte så ofta. Har du Netflix, HBO Nordic eller Viaplay betalar du ju samma avgift varje månad. Men kolla bakåt över ett år och leta efter saker du gör över årsbasis, som då just tandläkare och avgift till Transportstyrelsen (bilskatten).
■ Sammanfatta. Skriv sedan ner alla utgifter du har varje månad och de som kommer oregelbundet. Gör du det i Excel så skapa en kolumn för varje månad, i kollegieblocket kanske en sida för varje av årets månader.
■ Inkomsterna. Räkna sedan ihop dina inkomster efter skatt, månad för månad. Tänk på att balansera din budget och försök att spara pengar från rika månader så att du slipper gå minus på de fattiga månaderna.
Även Konsumentverket har skapat en enkel budgetmall för att komma i gång. Budgetkalkylen och Konsumentverkets kostnadsberäkningar är en bra start för att ta ett grepp om pengarna.
LÄS MER: Rot och rut – det här gäller för avdragen 2018

Hur mycket ska jag spara?
Det är helt individuellt hur mycket du ska spara till dig eller till dina barn. En måttstock är att Bufferts 50/30/20-strategi. 50 procent till fasta utgifter, 30 till övrigt och 20 procent till eget sparande. Hur du sparar och vad du sparar till är upp till dig. Kanske lite till en kommande semester? Eller en del till pensionen?
Tänk på att du gör allt det här för ditt eget bästa, inte för att göra banken glad.
LÄS MER: Bankkort, betalkort och kreditkort – vad är skillnaden?
LÄS MER: Stor guide: Sveriges bensinkort 2018
Spara för barn
Att spara pengar till sina barn är det många som gör. Vanliga sparformerna är sparkonton och fonder men många spar även i en kapitalförsäkring eller på ett investeringssparkonto.
Jag går back varje månad! Vad ska jag göra?
Känner du att du inte orkar med din egen ekonomi, eller har hamnat i en skuldfälla, ska du kontakta budget- och skuldrådgivningen i din kommun. Kontaktuppgifter och hur du bokar tid finns på Hallå konsuments hemsida. De kan hjälpa dig att få ekonomin i balans. Tänk på att rådgivningen är avgiftsfri och sekretessbelagd. Ingen ska behöva veta att du söker hjälp för att få ordning på ekonomin.
Vänta inte för länge med att söka hjälp. Varje månad det dröjer kommer du att bli mer skuldsatt och får lite svårare att ta dig ur skuldfällan.
LÄS MER: Checklista: Flytta hemifrån – allt du behöver tänka på