Gå till innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

7 vanligaste missarna vid en bouppteckning

Carola Erixon Gyllenmyr, senior jurist och familjerättsexpert vid Familjens Jurist.
Foto: Stefan Tell

Att göra en bouppteckning på egen hand är svårt – de flesta gör fel.

– Kunskapen om vad en bouppteckning innebär är generellt låg, säger Carola Erixon Gyllenmyr, senior jurist och familjerättsexpert vid Familjens Jurist. 

En ny digital tjänst ska göra det lättare.

Tjänsten ”Bouppteckna” (som blir tillgänglig under måndagen) har utvecklats av Familjens Jurist med stöd från Vinnova och ska göra det enklare för privatpersoner att upprätta en bouppteckning på egen hand.

Syftet är att förhindra alla vanliga misstag som underkänns av Skatteverket.

– Bouppteckningar som hanteras på egen hand blir oftare fel och måste göras om eller kompletteras. Vi vill ge människor chansen att förstå de olika stegen och att göra rätt från början. Det är dessutom ett sätt att förkorta processen eftersom risken att Skatteverket underkänner bouppteckningen minskar, säger Carola Erixon Gyllenmyr.

Under rådande situation med pandemin måste ovanligt många hantera de juridiska frågor som uppstår i samband med ett dödsfall.

En bouppteckning är något de flesta kommer i kontakt med någon gång i livet, vid ett dödsfall eller om ett företag sätts i konkurs.

– Det är tio gånger så vanligt att Skatteverket måste begära in komplettering när bouppteckningen är upprättad på egen hand, säger Carola Erixon Gyllenmyr.

De 7 vanligaste missarna vid bouppteckning

Carola Erixson Gyllenmyr förklarar vilka de vanligaste misstagen man gör, och hur man kan undvika dem: 

1. Felaktig fastighetsbeteckning

– Man ska inte bara dra fastighetsbeteckningen ur minnet, tänker jag. Det är viktigt att man är säker på vad den heter. Titta i fastighetsregistret, alternativt sista deklarationen. 

2. Sammanblandning av dödsbodelägare och efterarvinge

– De som ärver direkt är så kallade dödsbodelägare, och till exempel gemensamma barn som inte omnämns i testamentet, de får vänta tills att båda makarna har gått bort, de är så kallade efterarvingar. Det har betydelse främst för att bouppteckningen blir en legitimationshandling för dödsboets delägare. Om man går till banken för att avsluta ett konto så är det viktigt att det står rätt namn. Var noga med i vilka kolumner ni placerar vilka namn i.

3. Förrättningsmän saknas

– När man fyller i Skatteverket egna blankett på deras hemsida så finns det en guide motsvarande ”dags att deklarera”, och som de allra flesta så ledsnar man på att läsa, och fyller i och skriver under. I Sverige är vi ganska vana vid att saker och ting är pragmatiska och det ska inte stämplas av myndigheter med sigill eller av notarier. Av den anledningen tror jag många hoppar över den sista raden där det står att bouppteckningen behöver intyga att allt är efter bästa förstånd värderat, av två utomstående förrättningsmän. De här förrättningsmännen ska skriva under på att allting har blivit riktigt antecknat och att tillgångarna blivit efter bästa förstånd värderat. 

4. God man för arvinge saknas

– Om det till exempel finns en person som inte kan företräda sig själv så ska den personen ha en god man. Den gode mannen ska vara kallad till förrättningen. En god man kan behövas för någon som är dement, men också i den ganska vanliga situationen att det är samboer som är i 50-årsåldern, och så avlider den ena personen och lämnar efter sig den andra vuxna och två gemensamma barn. Är barnen omyndiga så måste de företrädas av en separat god man, för den andra föräldern sitter på en annan stol och kan inte utöva att både vara dödsbodelägare mot sina egna barn och samtidigt företräda barnen. 

5. Förrättningsdag saknas

– Förrättningsdagen är den dagen man har bouppteckningsmötet. En sådan kallelse kan gå till så att man skickat ett mejl. Det är jätteviktigt att man kan bevisa för Skatteverket att den personen ändå har haft vetskap om att mötet ska hållas. Det man brukar göra då är att styrka att man har hört av sig till den här personen, och det gör man vanligtvis genom att skicka ett brev med rekommenderad post. Förrättning ska hållas senast tre månader efter dödsfallet, det är en vanlig missuppfattning att man tror att man måste vara färdig med allt, tre månader efter, men så är det alltså inte. 

6. Bilagor saknas eller har behandlats felaktigt

– Har man skrivit i att det finns ett testamente, då måste testamentet finnas med som en bilaga. Om man har skrivit att det finns förmånstagarförordnanden som försäkringar, så måste det finnas med. Är det äkta makar och det finns äktenskapsförord, så måste det finnas med. Och det här med att bilagorna har behandlats felaktigt kan vara att man har skickat med en kopia på testamentet, men att man har missat att skriva att det är en kopia som stämmer överens med originalet. 

7. Kallelser eller uppgifter om närvaro saknas

– Om man skriver upp vilka som borde varit förrättningsmötet, och sedan skriver man vilka som var närvarande. Om någon varit frånvarande så måste det finnas ett underlag för att personen i vart fall blivit aviserad om det här mötet. 


Svåra ord att hålla koll på vid bouppteckning:

Dödsbodelägare: En person som har en direkt arvsrätt eller annan rättighet i dödsboet när någon dör. 

Efterarvinge: Den som har en framtida arvsrätt, det kan t ex vara gemensamma barn när första föräldern avlider, eller syskon i de fall då barn saknas.

Förmånstagare: Den som har rätt att få försäkringsbelopp från den avlidnes livförsäkring.

Bouppgivare: Den som bäst känner till dödsboet, dvs vilka som är dödsbodelägare och efterarvingar samt vilka skulder och tillgångar som finns. Personen är vanligtvis en make, maka eller sambo. Bouppgivaren undertecknar bouppteckningen tillsammans med förrättningsmännen.

Förrättningsmän: Två utomstående personer som antecknar bouppgivarens uppgifter, ser till att tillgångarna blir rätt värderade och att bouppteckningen genomförs på ett korrekt sätt.

Förrättningsdatum: Det datum då det obligatoriska bouppteckningsmötet hålls.

Kallelsebevis: Handling där det framgår att dödsbodelägare och efterarvingar har blivit underrättade om bouppteckningsmötet.  

Ingivare: Person som ser till att bouppteckningen skickas in och håller kontakt med Skatteverket. Är ofta samma person som bouppgivaren.

Lösöre: Bohag och andra tillhörigheter i bostaden, t ex smycken och kläder.

Inteckningsskulder: Lån som har en fastighet eller bostadsrätt som säkerhet.

God man: En person som företräder en arvinge som är under 18 år eller en arvinge som finns på okänd ort.

Boutredningsman: En person som utses av tingsrätten att ta hand om dödsboet då dödsbodelägarna inte kommer överens.


Text: Familjens Jurist.