Livsmedelspriserna drar upp inflationen

Inflationen, alltså ökningen av den allmänna prisnivån, har stigit enligt KPIF-måttet (Konsumentprisindex med fast ränta).

Jämfört med januari steg KPIF 0,9 procent, vilket enligt DI var högre än förväntat.

– Livsmedelspriserna ökade på bred front i februari. Även om vi såg vissa tendenser till att livsmedelspriserna började stiga redan i januari, var det ett helt annat genomslag nu i februari, säger Sofie Öhman, prisstatistiker på SCB, i ett pressmeddelande.

Framförallt handlar det enligt SCB om högre priser på kaffe och grönsaker. Kaffepriset är upp nästan 30 procent jämfört med för ett år sedan. Under januari i år gick priset på kaffe upp med 12 procent jämfört med december. I februari fortsatte stigningen i samma takt, kaffet blev 11,6 procent dyrare än i januari.

Tomater har blivit 29,4 procent dyrare det senaste året. Under samma period har priserna på päron och vitkål stigit med 24,8 respektive 24,7 procent.

Dessutom bidrog även de höga drivmedelspriserna.

Ytterligare en faktor är ökade priser på såväl kläder som möbler.

2021: 2,4 procent

– Redan under hösten såg vi att priser på kaffe, oljor och spannmål började öka snabbare i pris. Men nu under början av 2022 ser vi en väldigt bred prisuppgång på de flesta livsmedel. Exempelvis har även grönsaker och fisk ökat väldigt mycket i pris, säger John Eliasson, statistiker på SCB.

KPIF är Riksbankens målvariabel för inflationsmålet. Riksbanken, vars uppgift är att hålla inflationen stabil, har ett inflationsmål på 2 procent.

Under hela 2021 uppgick KPIF-inflationen till 2,4 procent i snitt. 

Högsta på 30 år

Inflationen är på den högsta nivån sedan december 1993.

I en kommentar skriver storbanken Nordea att kriget i Ukraina bidragit till den ökade inflationen och att man nu räknar med två räntehöjningar från Riksbanken i år, en på 25 punkter i september och en lika stor i november.

Nyheten om inflationen fick storbankernas aktier att lyfta i inledande handel på Stockholmsbörsen.