Gå till innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Inflationen fortsätter upp – över 10 procent i december

Christina Nyman, chefsekonom Handelsbanken om den svenska inflationen.
Elpriserna ökade med 28,8 procent i december jämfört med föregående månad.
Foto: Fredrik Sandberg /TT / TT NYHETSBYRÅN
Livsmedelspriserna har nu ökat tretton månader i rad.
Foto: Fredrik Sandberg /TT / TT NYHETSBYRÅN
I december uppgick inflationstakten till 10,2 procent.
Foto: SCB

Inflationen fortsätter uppåt och steg till 10,2 procent i december, enligt färsk statistik från SCB.

– Det är en tuff vinter för hushållen, säger Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker Nordea.

Elpriserna ökade med 28,8 procent i december jämfört med föregående månad. 

Riksbankens inflationsmål har sen 1993 varit att hålla inflationen stabil på runt två procent.

I december uppgick inflationstakten till 10,2 procent. 

Enligt måttet KPIF, där räntekostnaderna är borträknade, ökade inflationen med 1,9 procent från november till december 2022. Under motsvarande period föregående år steg priserna med 1,3 procent. 

– Hushållen möts av prövningar från många håll. Hög inflation som urholkar köpkraften och kraftigt höjda bostadsräntor. Bostadspriserna har också fallit vilket brukar vara ett bekymmer för hushållen, säger Torbjörn Isaksson.

I december steg inflationen enligt KPI-måttet, alltså inklusive räntekostnader till 12,3 procent på årsbasis. Det är den högsta nivån sedan februari 1991.

Kraftigt höjda elpriser

Månadsförändringen har bland annat påverkats av ökade elpriser motsvarande knappt 29 procent.

– Det som stack ut i december var framför allt elpriserna. Vi hade räknat med att det skulle slå mot KPIF men det slog ännu mer än vi hade beräknat, säger Torbjörn Isaksson.

Den goda nyheten är att elpriset sjunkit rejält i början av året, enligt honom.  

– Man ska vara medveten om att energipriserna är väldigt volatila men en stor del av vintern har passerat och det finns hopp om att elpriset ska kunna hålla sig på lägre nivåer än man tidigare har befarat. 

Det skulle i så fall innebära att inflationen kommer ner igen under början av 2023. 

Matpriserna stabiliseras

Även livsmedel, rekreation och kultur samt inventarier och hushållsutrustning har blivit dyrare. 

– Tar man bort energipriserna var det också en märkbar uppgång beroende på att varupriserna stack i väg igen. Men där var det mindre dramatik, tar man KPIF exklusive energi så var inflationen bara en tiondel högre än Riksbankens prognos, säger Torbjörn Isaksson.

Det ökade mest

Varorna och tjänsterna som ökade mest jämfört med tidigare månad, mätt i procent:

El 28,8

Kläder 1,9

Inventarier och hushållsvaror 1,5

Rekreation och kultur 1,5

Livsmedel 0,9

Förra året skenade matpriserna – vilket blev kännbart för hushållen. De hade en årlig prisökningstakt på i snitt 18 procent, enligt TT. 

Livsmedelspriserna har nu ökat tretton månader i rad. Det väntas dock lugna ner sig framöver till följd av fallande världsmarknadspriser och att transportkostnaderna slutar att öka. 

I december uppgick prisökningen till 0,9 procent. Det som märks mest för hushållen är dyrare basvaror som mjölk, ost och kött. 

Så mäts inflationen

Statistiska centralbyrån (SCB) beräknar inflationen varje månad enligt måtten KPI och KPIF.

Myndigheten mäter då dagens priser och jämför dem över tid i ett prisindex.


KPI (konsumentprisindex) är det vanligaste måttet på inflation. Det visar prisutvecklingen för alla produkter och tjänster som hushållen konsumerar. Rent konkret gör SCB ett urval av varor och tjänster, som de sen viktar. Det rör sig om tolv huvudgrupper – som livsmedel, boende, transport och restauranger och logi – med ett 90-tal undergrupper.


Riksbanken använder dock, sen 2017, måttet KPIF (konsumentprisindex med fast ränta). Det är samma sak som KPI, förutom att effekten av förändrade bolåneräntor räknas bort.

Experter om inflationen – och globala marknaden