IF Metall, GS, Livs, Unionen och Sveriges Ingenjörer kom med sina lönekrav för 2016 i dag, måndag. De kräver löneökningar på 2,8 procent på ett år för sina medlemmar.
Facken inom industrins lönekrav brukar sätta märket för resten av avtalsrörelsen. Tillsammans har de fem fackförbunden omkring 1,1 miljoner medlemmar.
– Viktiga faktorer vid bedömningen av vårt gemensamma avtalskrav har varit inflationsmålet och att beakta Sveriges och industrins internationella konkurrenskraft. Målet är att över sikt nå reallöneökningar som är hållbara, säger Anders Ferbe, förbundsordförande IF Metall till TT.
Tillbaka visar kraven
Arbetsgivarnas företrädare, Teknikföretagen och Industriarbetsgivarna, tillbakavisar inte helt oväntat industrifackens krav på 2,8 procents löneökningar.
- Det är alldeles, alldeles för mycket, säger Per Hidesten, vd för Industriarbetsgivarna.
Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen, säger:
- Det är ett alldeles för högt krav. Med de här kraven är facken inne på att ytterligare försämra industrins konkurrenskraft, tyvärr.
TT: Vad är rimligt då?
- Det får vi förhandla om. Men sedan finanskrisen 2008 har vi haft en negativ utveckling för Sverige när det gäller de relativa arbetskraftskostnaderna, vi har försämrat vårt kostnadsläge, säger Weihe.
Weihe säger att Sverige måste växla ned "mycket kraftigt" vad gäller lönekostnader, i ett läge där också produktiviteten utvecklas mycket svagt.
- Det kan vi inte fortsätta med. Men vi går naturligtvis inte in i en avtalsrörelse med krav om att höja lönerna och det är heller inte realistiskt att sänka dem. Men fackens krav är alldeles för högt, säger Weihe.
LÄS OCKSÅ: Hugh Grants husköp kan driva upp priserna
