Hyrde ut under flyktingkrisen – värdarna nekas ersättning

Vattenskador, trasiga fönsterrutor och dörrar. Fettfläckar och årsringar av smuts. Slitaget på lägenheter som Migrationsverket hyrt för asylsökande beskrivs av hyresvärdar som omfattande. Det går inte längre att bo i lägenheterna, inte heller att hyra ut dem.

Hyresvärdar, som öppnade dörren när Migrationsverket sökte med ljus och lykta efter tillfälliga bostäder när över 160 000 människor behövde skyndsamt boende under flyktingkrisen 2015, har nu lämnats med stora renoveringskostnader. 

Många hyresvärdar har krävt ersättning för skadorna från Migrationsverket. Det handlar om över 100 hyresvärdar som totalt krävt 220 miljoner kronor sedan 2018. Det skriver Hem & Hyra, som har granskat alla inkomna avflyttningskrav mot Migrationsverket från 2018 fram till i våras.  

Hittills har myndigheten betalat ut 78 miljoner kronor, en dryg tredjedel.

Har krävts på en halv miljard

– Det var självklart att vi skulle hjälpa till för vi hade tomma lägenheter, säger Erik Kristiansson, vd för Hedemorabostäder, i en intervju med Hem & Hyra.

Hittills har Hedemorabostäder begärt 412 000 kronor i ersättning från Migrationsverket för onormalt slitage i 15 lägenheter. Myndigheten tillgodosåg 277 000 kronor. I somras lämnade Migrationsverket ytterligare 58 av bolagets 1 200 lägenheter – dessa har bolaget ännu inte debiterat för. 

– Om det gällde en lägenhet skulle vi klara det. Men när de lämnar 58 samtidigt så ställs vi inför reparationskostnader och kostnader för tomma lägenheter samtidigt eftersom de inte går att hyra ut när det ser ut så här, säger Erik Kristiansson till tidningen.

Bolaget räknar med att det kommer att kosta dem mellan sju och åtta miljoner kronor att återställa dem i uthyrningsbart skick.

Hedemorabostäders krav gentemot andra hyresvärdars krav om ersättning från Migrationsverket, ligger i storleksordningen på plats 107, enligt Hem & Hyra. 

Andra hyresvärdar har alltså högre ersättningskrav. Det allra högsta kommer från Hultsfreds bostäder som krävt myndigheten på totalt 54,7 miljoner kronor, varav en knapp tiondel betalats ut, enligt granskningen.

Det handlar om bostäder där handfat slitits bort, skåpluckor slitits av, golv slitits upp och brännmärkts och hela bostäder som blivit nerbrända. Sedan flyktingkrisens start för drygt sex år se­dan har hyresvärdar krävt ersättning av Migrationsverket för onormalt slitage på totalt en halv miljard kronor. 

”Lovade att ersätta”

I Bjuv utanför Helsingborg stod för åtta år sedan ett helt nyrenoverat hyreshus klart. Fastighetsägaren Bjarke Laustsen hade gjort om ett gammalt bageri till bostäder. När han la ut de fem lägenheterna för uthyrning på Blocket nappade Migrationsverket direkt, säger han till Hem & Hyra.

Senare brändes två av bostäderna ner. De tre som återstod lämnade Migrationsverket enligt Laustsen till­baka i uselt skick.

– Huset gick från nyskick till ruin på fem år. Golvet var så sönderkört att det inte ens gick att renovera på det. Vi var tvungna att riva ut allt ner till grunden, säger Bjarke Laustsen till tidningen. 

Totalt har Bjarke Laustsen krävt Migrationsverket på 6,9 miljoner och enligt granskningen fick han 122 000 kronor utbetalt.

– Migrationsverket lovade att ersätta allt över normalt slitage, det står till och med i kontraktet. Nu står jag här med en värdelös fastighet och har förlorat en förmögenhet, Bjarke Laustsen till tidningen.

Ersätter inte skadegörelse

Kenneth Karlsson är chef för tillfälliga bostäder på Migrationsverket. I en intervju i tidningen säger han att Migrationsverket följer reglerna för vanliga lägenhetsavtal, där underhåll för normalt slitage ingår. Att ersättningen till hyresvärdar varit så låga i förhållande till kraven, förklarar Migrations­verket med att man följer branschreg­ler för avskrivning. 

Ju äldre den trasiga inredningen är, desto mindre ersättning. 

– Om vi bedömer att ett visst antal år gått sedan det målades om eller att golvet är gammalt görs ålders­avdrag, säger Kenneth Karlsson till tidningen.

Samtidigt, menar han, är upplägget vid hyrning av asylboenden annorlunda än normal standard på det viset att det ska bo två personer i varje rum, inklusive vardagsrummet.

– Det innebär att vad som räknas som normalt slitage blir lite annorlunda. Vi har också en större omsättning på de här platserna, säger Kenneth Karlsson i intervjun.

Angående uppsåtlig skadegörelse säger han att det är personen som utfört handlingen som ska ersätta. Och när det kommer till brottsliga handlingar ligger det utanför Migrationsverkets ansvar, enligt Kenneth Karlsson. 

Han medger dock i intervjun att Migrationsverket brustit i att åka ut en gång i kvartalet för att säkerställa besiktningar på asylboenden.

– Klarar vi inte att säkerställa detta fångar vi inte upp signaler på att saker behöver åtgärdas. Där har vi tyvärr inte i alla delar fullföljt vårt åtagande som hyresgäst, säger han till tidningen.

Sedan flyktingkrisen 2015 har nya krig och katastrofer brutit ut som tvingar människor världen över på flykt. Om en ny flyktingvåg blir aktuell i Sverige säger vd:n Erik Kristiansson att det inte kommer vara lika självklart att hjälpa till. Han skulle se över avtalen innan de samarbetar med Migrationsverket igen, skriver Hem & Hyra.

1 600 flyktingar skickade – till obebodd ö