Frida Bratt
Att Sveriges fattigpensionärer främst är kvinnor är fakta. Kvinnor födda på 20-, 30- och 40-talen fick inte sällan hemmafrun serverad som ideal. Den "markservice" de utförde möjliggjorde i praktiken uppbyggnaden av svensk industri och välfärd.
I dag lever många av dessa kvinnor under fattigdomsgränsen.
LÄS MER: 312 000 äldre riskerar ett liv i fattigdom
Skatteklyftan en orsak
Samma ideal rådde dock även i andra länder. Att Sverige ändå faller ut så illa i Eurostats mätningar beror både på den så kallade "bromsen", som under ett antal år lett till sänkta pensioner, och att det i dag finns en skatteklyfta mellan lön och pension.
Det positiva är att samtliga partier nu vill täppa igen denna klyfta. En annan åtgärd för att slippa jumboplatsen vore att se till att det bostadstillägg som hundratusen pensionärer nu går miste om eftersom de inte känner till det, betalades ut automatiskt. Liberalerna har föreslagit en sådan förändring, och den bör inte vara alltför svår att genomföra.
LÄS MER: Långa köer för att få ut bostadstillägget
Arbetslivet måste bli jämställt
På längre sikt är dock bostadstillägget endast ett plåster. Det är ju inte pensionerna som är ojämställda – det är arbetslivet som är det. För att kommande generationer kvinnor ska slippa bli fattigpensionärer på ålderns höst måste heltid bli norm inom alla yrken. Dessutom måste fler dela mer rättvist på föräldraledigheten, och annars ta ekonomiskt ansvar för den som är hemma med barnen mest. Och slutligen måste vi kanske inse; det är dags att höja avgifterna till det allmänna pensionssystemet. Pensionerna bör kanske få kosta lite mer.