Inflationen i USA i februari lyfte till 7,9 procent, den högsta nivån på 40 år – och Fed-chefen Jerome Powell var piskad att strama åt.
Kriget i Ukraina har dock snabbt förändrat spelplanen. Den utbudschock som kriget och sanktionerna mot Ryssland för med sig antas pressa upp inflationen ännu högre än vad man tidigare befarade. Förutom energipriser har bland annat globala metall- och livsmedelspriser rusat iväg uppåt och i USA är redan lönetrycket hårt på en ovanligt tajt arbetsmarknad.
Samtidigt måste Powell och hans direktion – precis som Riksbanken och Europeiska centralbanken (ECB) – nu räkna in ett rejält BNP-bakslag i sitt scenario sedan ryska styrkor den 24 februari invaderade grannlandet Ukraina och utbuds- och transportproblem väntas sprida sig snabbt i världsekonomin.
– Om han klarar av detta blir han en legend, säger Tim Duy, chefsekonom på SGH Macro Advisors till Bloomberg om förutsättningarna att hålla fart på tillväxten och samtidigt få bukt på inflationen.
Bank of England väntas på torsdag följa upp Fed-höjningen med sin tredje räntehöjning på kort tid och Europeiska centralbanken (ECB), med chefen Christine Lagarde, tog så sent som förra veckan marknaden på sängen med ett ovanligt hökaktigt uttalande om att man siktar på att fasa ut stödköpen till årets tredje kvartal.
