Under hösten och vintern har elpriserna slagit rekord på rekord. Men under måndagen, mellan klockan 16 och 17 skjuter det i höjden till en nivå som det inte varit i närheten av tidigare: 6,49 kronor per kilowattimme, enligt nordiska elbörsen Nord Pool Spot.
Prisrekordet gäller Södra Sverige och Södra Mellansverige.
Det låter som en astronomisk siffra i sammanhanget?
– Ja, det är det. Det är de högsta priserna vi någonsin har haft avseende både dygnsmedelpris och timpris. Det som sticker ut allra mest är på timsbasis då vi har någon timme som är uppe på över 6 kronor per kilowattimme och det är verkligen exceptionellt högt, långt mycket högre än vad vi någonsin haft tidigare, säger Christian Holtz, elmarknadsanalytiker på energikonsultbolaget Merlin & Metis.
Så kan du spara pengar – och hjälpa miljön
Vad kan man tänka på som konsument?
– Framförallt att hålla igen på elen och flytta elanvändningen i tid i den mån det är möjligt. Sedan kan man säga att de flesta privatkonsumenter har inte ett timavräknat abonnemang utan man mäter elanvändningen på månadsbasis, och då sparar man inga pengar på att flytta elanvändningen i tid. Men man kan som privatkonsument välja att ha ett timavräknat abonnemang, jag har det själv. I sådana fall kan man se till att låta bli att ladda sin elbil när man kommer hem från jobbet och elpriserna är som högst, utan vänta med at ladda den till på natten. Man kan ha smartstyrning av sitt värmesystem om det är elbaserat.
Även om man inte har ett timavräknat abonnemang så finns andra skäl att minska elförbrukningen när priset är som högst.
– Det är en miljömässig aspekt om man kan flytta sin elanvändning från den absoluta peaken. Dels är det ofta väldigt smutsig produktion som ligger och kör på marginalen när systemet är som mest ansträngt. Dels gör man miljönytta, och på lite längre sikt möjliggör man att få in mer förnybar el i systemet.
Energiministern: ”Öka vindproduktionen”
Sveriges nya energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar menar att energiproduktionen i södra Sverige måste öka för att få balans i det svenska elnätet.
– Det är två delar i det här. Det ena är att med elnätet så måste man trycka igenom tillräckligt mycket el för att få mest effekt. I södra Sverige var kärnkraften en del av det men i norra Sverige är vattenkraften ryggraden i svensk energiproduktion, säger han till Sveriges Radio.
– Den andra delen är att vi måste öka produktionen på olika platser i Sverige. Även här i södra Sverige. Här är det den som är mest lönsamt och närmast ”time to market”, med vindkraftslösningarna som vi skulle kunna koppla på.
Nya rekordpriser att vänta framöver
Den tidigare rekordnoteringen är från klockan 18 i måndags, för en knapp vecka sedan: 4,34 kronor – vilken nu slås med 49,54 procent.
Christian Holtz tror dock inte att toppen är nådd.
–Vi har ganska snart julledigheter då priserna alltid går ner, men fortfarande från en vldigt hög nivå till en hög nivå. Sedan i januari och februari ser det än en gång väldigt ansträngt ut. Väldigt mycket beroende av vädret skulle det absolut kunna bli nya rekordnoteringar och en lång period av riktigt höga priser.
Vad beror det skenande elpriset på?
– Dels att det är väldigt kallt nu. Samtidigt har vi en väldigt låg vindkraftsproduktion. Ofta hör de två ihop, man har ett högtrycksdominerat vinterväder som ofta för med sig både låga temperaturer, och därmed högre elanvändning, och en låg vindkraftsproduktion.
En annan del är de höga elpriserna i våra omgivande länder.
– Det är på grund av höga bränsle- och CO2-priser. Det som händer nu när systemet är så ansträngt att vi inte kan exportera för fullt är att vi priskopplar, vi får alltså samma elpris som i omgivande länder. I det här fallet Danmark och Finland där priset styrs mer av fossila bränslen och priset på gas- och kolkraft till exempel.
Prisökningen på ett år: 2 775 procent
Måndagens rekordpris innebär ökning med 2 775 procent från samma datum och timperiod förra året då priset var 22,56 öre per kilowattimme.
Vad är det som har hänt sedan förra året?
– 2020 stack snarare ut i andra riktningen, att det var lite lägre än vi haft åren dessförinnan. Vad som hände då var att vi hade en väldigt stark hydrologisk balans, alltså en väldigt hög vattenkraftsproduktion. I år har vi haft en svag hydrologisk balans och en lite lägre vattenkraftproduktion. Eller egentligen har den varit ganska hög men man har hållit igen på vattenkraftsproduktionen om man inte har fått väldigt bra betalt, vilket man har fått och därför har kört den.
En annan förklaring är uppgången i bränsle- och CO2-priser.
– De var väldigt nedtryckta förra året då coronan smällde till ordentligt. Vad vi nu ser är en situation där dels coronaläget har lättat ordentligt och där mycket konsumtion som skjutits upp kommer på en gång. Vi ser också ett begränsat inflöde av gas från Ryssland och många andra länder som också konkurrerar om det globala gasutbudet, vilket drar upp priset på gas och därmed priset på gaskraft på kontinenten. Sedan har vi ökande priser på utsläppsrätter som har drivits mycket av den politiska agendan, att man verkligen börjat strama åt det här systemet för att få ner CO2-utsläppen i Europa och andra länder, säger Christian Holtz.
