Nya prognoserna – räkna med tidigare räntehöjning

Foto: ANDERS WIKLUND/TT / TT NYHETSBYRÅN

Regeringen sänker BNP-prognosen och höjer inflationsprognosen.

När det gäller Riksbanken räknar man med att det kommer räntehöjningar redan 2023 – mot att tidigare ha räknat med nollränta ända till 2025.

Finansdepartementet justerar ned sin prognos för svensk BNP-tillväxt. Den väntas i år stanna på 3,1 procent, från tidigare beräkning på 3,4 procent.

– Det beror framför allt på Rysslands invasion av Ukraina och dess följdeffekter, säger finansminister Mikael Damberg (S) om den sänkta prognosen.

Inflationsprognosen höjs samtidigt kraftigt till 4,6 procent i år, mot tidigare 2,1 procent.

– Prisuppgångarna drabbar hushåll med låga inkomster hårdast, säger Damberg.

– I nuläget är den absolut största osäkerheten hur kriget i Ukraina kommer utveckla sig och vad de ekonomiska konsekvenserna kommer att bli, tillägger han.

Tabeller över regeringens prognoser

Talen inom parantes anger prognostal som gjordes i december.


2022

BNP: 3,1 (3,4) procent

Inflationen: 4,6 (2,1) procent

Arbetslösheten: 7,6 (7,7) procent

Sparandet: –0,4 (–0,2)* procent

Reporäntan: 0 (0) procent


2023

BNP: 1,6 (1,4) procent

Inflationen: 1,8 (1,7) procent

Arbetslösheten: 7,0 (7,0) procent

Sparande: 0,5 (0,7)* procent

Reporäntan: 0,6 (0) procent


2024

BNP: 1,6 (1,5) procent

Inflationen: 2,0 (2,0) procent

Arbetslösheten: 7,0 (7,0) procent

Sparande: 0,9 (1,3)* procent

Reporäntan: 0,8 (0) procent


2025

BNP: 1,7 procent

Inflationen: 2,0 procent

Arbetslösheten: 7,0 procent

Sparande: 1,5* procent

Reporäntan: 0,8 procent


* Strukturellt finansiellt sparande i procent av BNP.

Källa: Finansdepartementet                    

Krig trycker upp inflationen

 Ukrainakriget och sanktioner har med bland annat högre råvarupriser bidragit tydligt till att driva upp inflationstrycket, enligt Damberg.

Rysslands invasion har dragit upp energipriserna ytterligare. Även priset på vete och majs har pressats uppåt, enligt Damberg.

Regeringen räknar med att Riksbanken till följd av det snabbt stigande inflationstrycket behöver strama åt mer än man tidigare räknat med. Styrräntan väntas höjas 2023, till i snitt 0,60 procent och fortsätta upp till i snitt 0,80 procent 2024.

Tidigare låg Finansdepartementets prognos på nollränta under hela prognosperioden.

Han pekar samtidigt på att hushållen ser ut att redan förbereda sig på sämre tider, vilket framgår av färska indikatorer från mars.

Budgetunderskottet beräknas öka något i år, till följd av ökade kostnader i skuggan av Ukrainakriget – som ökat flyktingmottagande. Statsskulden som andel av BNP antas också hamna något högre än väntat.

Men jämfört med jämförbara länder är statsfinanserna starka, enligt Damberg.

Slår mot global tillväxt

 Han pekar på hur Ukrainakriget även slår mot global BNP-tillväxt, vilket drabbar exportberoende ekonomier som den svenska. Men han tillägger att det råder stor osäkerhet när det gäller prognoserna som nu görs om med anledning av Rysslands invasion av Ukraina.

– Därför är det en styrka att läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras tydligt under inledning av året och väntas fortsätta förbättras framöver, säger han.

De redan höga gaspriserna steg till nya nivåer i samband med invasionen.

– Än så länge har gasflödet inte påverkats av kriget, men risken för störningar kvarstår, säger Damberg.

Även oljepriserna har fallit tillbaka de senaste veckorna, men ligger kvar på en hög nivå.