Budgetkrisen i USA är över efter omröstning

Det var med klar majoritet som både Senaten och Representanthuset röstade för att höja skuldtaket och öppna upp de stängda delarna av den offentliga sektorn.

Men: hela 144 republikaner valde ändå att rösta nej till en deal strax efter klockan fyra i morse, svensk tid.

– Jag vill tacka ledarna i kongressen som enats, sa president Barack Obama i natt.

Klockan halv sju i morse, svensk tid, signerade presidenten lagen som formaliserade uppgörelsen.

Bara en dryg timme och 30 minuter återstod av skuldtaks-deadline när Representanthuset röstade igenom samma förslag som Senaten några timmar tidigare godkänt.

Det innebär att USA statsapparat nu startar igen och att landet inte behöver låta några räkningar gå obetalda.

Demokraterna kom ut som vinnare

Många ledamöter log och andades ut efter de senaste veckornas hårda diskussioner.

Demokraterna kom ut som vinnare, på sätt och vis.

Det visade sig ju längre tiden gick, ju längre bråket mellan partierna pågick, att Republikanerna i själva verket inte hade mycket medel att förhandla med.

Deras enda tillägg till det förslag som klubbades i natt var ett beslut om bakgrundkontroll av de medborgare som vill ha subventionerad sjukförsäkring genom Obamas vårdreform.

Demokraterna fick dock se sig själva vinna en match som snart lär få ett returmöte.

Beslutet innebar nämligen en rad besvikelser även för dem:

• Skuldtaket höjdes bara till den 7 februari.

• Statsapparaten blir genom beslutet finansierad till den 15 januari.

• Allt måste få en mer långsiktig lösning genom budgetförhandlingar som ska vara klara den 14 december.

– Det är en galenskap det vi sett. Vi leker med elden här, sa den demokratiske senatorn Jon Tester i CNN om krisen som avvärjdes.

Obama: Måste lägga det bakom oss

Många amerikaner håller med honom.

Att för 13:e gången sedan 2008 bara lösa problemen kortsiktigt är inte en bra lösning.

– Vi måste lägga de här tre veckorna bakom oss och jobba tillsammans, sa Barack Obama i natt.

– Jag är redo att föra samtal med båda sidor i kongressen för att få till en sund budget.

Det återstår att se hur samtalen ska kunna flyta lättare denna gång.

De federalt anställda som varit permitterade sedan 1 den oktober bör vara beredda att återvända till jobbet redan på torsdagsmorgonen. Det sade Sylvia Mathews Burwell, chef för regeringens budgetkontor.

Det gäller hundratusentals anställda i olika myndigheter, som mer eller mindre tvingats stänga sedan automatiska nedskärningar trätt i kraft, till följd av att kongressen inte lyckats anta en budget.

IMF-chefen välkomnar

IMF-chefen Christine Lagarde välkomnade beskedet att USA:s kongress i sista stund avvärjt hotet om att USA skulle slå i skuldtaket. Hon beskrev beslutet som "viktigt och nödvändigt" utan att direkt hänvisa till farhågor för att Washington skulle ha tvingats ställa in betalningarna, skriver TT.

- Framöver kommer det att bli nödvändigt att minska osäkerheten kring budgetpolitiken genom att höja gränsen för statsskulden på ett mer långsiktigt sätt, sade hon.

Trots att kongressen i elfte timmen beslöt att höja skuldtaket och undvika inställda betalningar så har krisen och den nedstängda statsapparaten gjort stora hål i den amerikanska ekonomin. Ratingbolaget Standard & Poor's bedömer att effekterna gör att tillväxten fjärde kvartalet blir 0,6 procentenheter lägre än den annars skulle ha varit.

Nedstängningen av delar av statsapparaten har kostat 24 miljarder dollar, enligt S & P:s beräkningar. Hundratusentals permitterade utan lön har hållit hårt i plånboken, regeringskontrakt har lagts på is och nationalparker av betydelse för lokal turistnäring har bommat igen.

Kongressen väntas betala ut löner till de permitterade i efterhand och en del ekonomer förutser därför ett visst uppsving i ekonomin kommande kvartal. Men S & P framhåller att kongressen bara godkänt anslag fram till 15 januari. Hotet om en ny politisk kris riskerar att hålla tillbaka konsumtionen.

Kurserna på Asienbörserna steg av lättnad över att USA undviker att slå i skuldtaket efter en uppgörelse i kongressen. Men reaktionen var relativt mild, de flesta hade räknat med att politikerna till sist skulle nå en lösning.

Tokyobörsens Nikkei-225-index stängde 0,8 procent högre. Även Seoulbörsen och Taiwanbörsen stängde på högre nivåer, plus 0,3 respektive 0,5 procent. Shanghaibörsen liksom Hongkongbörsen låg strax över nollan vid 8-tiden svensk tid.