Gå direkt till sidans innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Chefernas miljonklipp på dina bostadslån

Annika Falkengren, SEB.
Foto: Suvad Mrkonjic
Michael Wolf, Swedbank.
Foto: Pelle T Nilsson
Christian Clausen, Nordea.
Foto: Tommy Pedersen
Christian Clausen ersätts i november av Casper von Koskull.
Foto: Dan Coleman
Pär Boman, Handelsbanken. Ersattes i mars 2015 av Frank Vang-Jensen.
Foto: Foto Gunnar Seijbold
Frank Vang-Jensen ersatte i mars 2015 Pär Boman.
Foto: Fotograf Carsten Andersen

Bankerna tjänar mer pengar än någonsin på bolån. På mindre än två år har marginalen stigit med drygt 40 procent.

Som kund är det inte ens säkert att du märker det.

- Bankerna borde redovisa sina faktiska upplåningskostnader, säger Daniel Liljegren, chefsekonom på Villaägarna.

Trots att svenskarna jublar över sina billiga bolån, är produkten historiskt lönsam för bankerna. Riksbankens minusränta gör att en allt större del av skillnaden mellan vad banken lånar och senare lånar vidare blir till ren vinst. Få har märkt att marginalen stigit med drygt 40 procent - på mindre än två år.

Enligt Daniel Liljeberg, chefsekonom på intresseorganisationen Villaägarna, är marginalen på ett rörligt bolån med en ränta på 1,5 procent cirka 1,3 procent. Påslaget på "råvaran" pengar är alltså 650 procent. Men de enda som vet säkert är bankerna.

- Bankerna borde redovisa sina faktiska upplåningskostnader, säger Daniel Liljegren.

Reporäntan är rekordlåg

Annika Creutzer, oberoende privatekonomisk expert, stämmer in i kravet. Enligt henne kan inte bankerna ducka bakom argumentet att det skulle röra sig om företagshemligheter.

- Det är en oligopolmarknad, då kan staten gå in och ställa krav, säger hon.

Sedan oktober 2013 har reporäntan sänkts inte mindre än sex gånger, från 1,00 procent till dagens minus 0,35 procent. Så låg har den aldrig någonsin varit.

Den låga räntan borde ha en baksida. När bankerna inte får betalt för att låna vidare kundernas sparpengar sjunker räntenettot, förmågan att skära emellan på både in- och utlåning. Men räntenettot ligger på samma nivåer det senaste kvartalet som samma period för tre år sedan.

"Vi har ett bra erbjudande"

Handelsbanken hävdar dock att marginalen är lägre än vad Finansinspektionen anger.

- Vid den senaste kvartalsrapporten var den genomsnittliga bruttomarginalen 1,04 procent, säger Ulrica Stolt Kirekegaard, vd för Handelsbankens bolåneinstitut Stadshypotek.

SEB hänvisar till att de ligger lägst i förhållande till de andra.

- Vi har länge legat lägst i jämförelsen av bankernas verkliga boräntor. Vi tycker att vi har ett bra erbjudande, säger presschefen Anna Helsén.

Nordea vill tona ned betydelsen av bolånen.

- Av våra intäkter kommer bara 3 procent från svenska bolån. Vårt starka resultat och avkastning kommer främst från andra delar, säger Petter Larsson, pressekreterare på Nordea.

Swedbanks presschef Anna Sundblad svarar att "det har varit en massa regelverksändringar som innebär att bankerna måste ha ett större eget kapital än tidigare, och det gör bolånen dyrare".

- Det är direkt fel, faktiskt oärligt. Bankerna skryter ju för sina aktieägare om att man klarar av de nya kraven och höjer marginalerna, säger Daniel Liljegren på Villaägarna.

Samlad vinst på 83 miljarder

Bankerna klarar i själva verket de tuffare EU-kraven (om mer egna pengar i botten av bankens balansräkning) med luft till ribban. I sina senaste årsbokslut redovisade de fyra storbankerna en samlad vinst på nästan 83 miljarder kronor efter skatt. (Prognosen för i år är drygt 100 miljarder.)

Slår man ut det på Sveriges 7 030 000 invånare i arbetsför ålder motsvarar det att alla ger en dricks på 11 784 kronor för nöjet att vara bankkund.

Allt mer vinst skyfflas direkt till aktieägarna. Handelsbanken, Nordea och Swedbank delar numera ut cirka 75 procent av vinsten, två år tidigare delade Handelsbanken och Nordea ut mindre än 50 procent. Som jämförelse har H&M, börsens högst värderade företag, en utdelningspolicy om 50 procent av vinsten.

"De gör ett väldigt bra jobb"

En annan grupp som får mer är bankdirektörerna. Ersättningen till de fyra stora bankernas vd:ar har ökat med 65 procent. På tre år.

- Det återspeglar väl att aktieägarna tycker att de gör ett väldigt bra jobb när det gäller att leverera vinster. Det är ju pengar som kommer från bolånekunder ytterst, säger Daniel Liljegren.

Efter finanskrisen 2008 krävde staten återhållsamhet i bonusrallyt. Såväl Swedbank som SEB stoppade rörlig ersättning till vd. Nu tycks det vara glömt.

Ersättning på 29,4 miljoner

Wallenbergbanken SEB:s vd Annika Falkengren hade för 2012 en fast ersättning på 8 miljoner, men med diverse aktieprogram och styrelseuppdrag knutna till vd-stolen summerades det till 14,1 Mkr. 2014 hade hennes totala ersättning mer än fördubblats, till 29,4 Mkr.

- Annika Falkengren gör ett utomordentligt bra jobb som koncernchef för Nordens ledande företagsbank. Hon har en marknadsmässig ersättning, citerar SEB:s presschef Anna Helsén styrelsens ordförande Marcus Wallenberg.

LÄS OCKSÅ: Ministern: Det är inget som kan fortsätta

Så mycket har storbankschefernas ersättning ökat på bara tre år

Pär Boman* + 6 %

Bank: Handelsbanken.
Ålder: 54.
Vd 2006-2015
Total ersättning 2012: 10,9 miljoner kr.
Ersättning 2014: 11,5 miljoner kr.
Ökning: 6 procent.
* Ersattes i mars 2015 av Frank Vang-Jensen.


Michael Wolf + 62 %

Bank: Swedbank.
Ålder: 52.
Vd sedan: 2009.
Total ersättning 2012: 8 miljoner kronor.
Ersättning 2014:
13 miljoner kronor.
Ökning: 63 procent.


Annika Falkengren + 109 %

Bank: SEB.
Ålder: 53.
Vd sedan: 2005.
Total ersättning 2012: 14,1 miljoner kronor.
Ersättning 2014: 29,4 miljoner kronor.
Ökning: 109 procent.


Christian Clausen** + 69%

Bank: Nordea.
Ålder: 60.
Vd 2007-2015
Total ersättning 2012: 13,5 miljoner kronor.
Ersättning 2014:
22,8 miljoner kronor.
Ökning: 69 procent.
**Ersätts i november av Casper von Koskull.

Så gjorde uträkningen

■ De fem största bankernas förtjänst på hela bolånestocken var enligt Finansinspektionen i juni 1,65 procent - alltså högre än snitträntan (cirka 1,6 procent) på samtliga nya lån.


■ Kalkylen går bara ihop med en upplåningskostnad för korta lån nära noll - vilket branschföreträdare erkänt - och många kunder som betalar mer än snitträntan.


■ Ofta är det kunder vars ränterabatt löpt ut, och som halkat in på listräntan - något banken systematiskt struntar i att meddela. Snittet på de rörliga listräntorna hos de fem stora bankerna var i juni 1,92 procent.


■ Bankernas lånekostnad styrs av en rad faktorer, som priset på bostadsobligationer och Stibor, den ränta bankerna tar ut för att låna till varandra.


■ En stark påverkan har Riksbankens viktigaste styrränta reporäntan.