Birgitte Bonnesen åtalas för grovt svindleri

Det var i februari 2019 som nyheten först slog ner:

SVT:s ”Uppdrag granskning” avslöjade att Swedbank kunde ha använts för penningtvätt i närmare ett decennium, och att 50 kunder hade kunnat slussa över 40 miljarder kronor mellan misstänkta konton i Swedbank och Danske Bank i Baltikum.

Nyheten kom i efterspelet av en omfattande penningtvättshärva inom Danske Bank i Estland, som rullades upp hösten 2018.

Efter den försäkrade Birgitte Bonnesen, då vd för Swedbank, att hennes bank inte var involverad i skandalen. Men så kom SVT:s avslöjande – och Bonnesen fick sparken. Kort därpå inledde också Ekobrottsmyndigheten en förundersökning.

Förundersökningen rörde först obehörigt röjande av insiderinformation, men efter en razzia mot Swedbanks huvudkontor i Sundbyberg utökades misstankarna till att också gälla grovt svindleri.

Ekobrottsmyndigheten: Vilseledande uppgifter

Nu åtalas Birgitte Bonnesen för grovt svindleri i första hand, grov marknadsmanipulation i andra hand.

Enligt åklagaren Thomas Langrot har hon vid upprepade tillfällen under 2018 och 2019 spridit vilseledande uppgifter om arbetet mot penningtvätt.

– Brottet består i att den före detta vd:n för banken avsiktligen eller av grov oaktsamhet, bland allmänheten eller företagets intressenter, spridit vilseledande uppgifter om bankens åtgärder för att förhindra, upptäcka, förebygga och anmäla misstankar om penningtvätt i Swedbanks verksamhet i Estland, säger han i ett pressmeddelande.

Langrot säger vidare att Bonnesen hade information om ”omfattande och allvarliga brister” angående Swedbanks rutiner för att motverka penningtvätt, men inte berättade om dem. Enligt honom fanns det till och med strategi för att dölja problemen.

– Ett annat ord för detta är att det finns bevis för en mörkläggning, säger åklagaren i pressmeddelandet.

I den 18 sidor långa stämningsansökan består 14 sidor av bevisning. Langrot åberopar bland annat tidigare rapporter, observationer, brev, e-post och intervjuer som ska påvisa de påstådda bristerna i arbetet mot penningtvätt, att det fanns en strategi för att dölja detta och att Bonnesen kände till problemen och undanhöll dem.

Birgitte Bonnesens advokat: ”Oskyldig”

Birgitte Bonnesens advokat Per E Samuelson säger till Sveriges Radio Ekot att hans klient är oskyldig till anklagelserna:

– Birgitte Bonnesen är oskyldig. Hon har inte sagt något fel, hon har inte gjort något fel, hon har bara skött sitt jobb. Och hon har inte haft det uppsåt som åklagaren säger heller.

Den före detta vd:n åtalas också för obehörigt röjande av insiderinformation, då hon ska ha berättat för aktieägare om SVT:s granskning – innan programmet sändes. Enligt åklagaren skedde det ”avsiktligt”.

Bonnesen: ”Var jättetransparenta”

I förhör med Ekobrottsmyndigheten förklarar Bonnesen att alla banker har penningtvättsutmaningar, men att Swedbank i sin tur varit ”jättetransparenta” med detta. 

Hon upplever även att banken kommunicerade tydligt kring hur det arbetat med frågan och även när de gick ut med informationen.

Enligt henne låg det en röd tråd i hela kommunikationen kring arbetet med penningtvätt och hur de delgav informationen kring detta.

– Det är det här vi gör, det är så här proaktivt, det är så här vi tar in externa och så vidare och så vidare. Det var extremt viktigt, säger hon i förhör. 

Hon anser också att det var stor skillnad kring hur Swedbank hanterade situationen, jämfört med Danske Bank. 

Blev av med 26 miljoner i ersättning

Tidigare S-statsministern Göran Persson är styrelseordförande i Swedbank. Han säger att han inte kan bedöma om banken tar skada av anklagelserna. 

– Jag har inte sett åtalet och vill inte göra några bedömningar innan jag har sett det, hur åtalet är uppbyggt, säger han.

Ångrar du att ni inte stämde Birgitte Bonnesen och krävde skadestånd?

– Jag kan inte kommentera eftersom jag inte sett hur åtalet är uppbyggt.

Vid Swedbanks bolagsstämma i mars förra året vägrade majoriteten av aktieägarna att gå vidare med en skadeståndsprocess mot Birgitte Bonnesen. Hon blev dock av med sitt avgångsvederlag. Hon skulle ha fått 26,6 miljoner i ”ersättning vid uppsägning” – men det drogs tillbaka.

Expressen har sökt Thomas Langrot, Birgitte Bonnesen och Per E Samuelson.

”Bonnesens försvar – utsetts till syndabock”