Marknaden har skakats om rejält under den gångna veckan – precis som för i dagarna två år sedan när pandemin slog till.
– Nu två år senare är vi återigen i ett nytt läge. Det betyder att återigen har vi att hantera det okända, säger Stefan Ingves.
”En oerhört stor tragedi”
Den geopolitiska världskartan håller på att ritas om efter den ryska invasionen av Ukraina – där ryska styrkor den 24 februari inledde en offensiv som blivit allt blodigare och drivit över en miljon ukrainare på flykt.
– Det är en oerhört stor tragedi som nu utspelas, men i ekonomisk mening är de här två ekonomierna små, säger Ingves.
– De svenska exponeringarna är låga både i ett handelsperspektiv och sett till svenska bankers exponering. I det avseendet är de riskerna så vitt vi kan bedöma hanterliga, tillägger han.
Rysk rubel har kollapsat
Väst har svarat på det ryska angreppet med upprustningsbeslut och vapenleveranser och finansiellt stöd till Ukraina. Ovanpå det har det kommit omfattande sanktioner mot Ryssland – mot Vladimir Putin, oligarker, ansvariga politiker, men även mot den ryska centralbanken, vars tillgångar i väst frusits, och en fjärdedel av den ryska banksektorn har portats från Swift, det internationella systemet för överföringar.
Riksbanken stödjer samtidigt centralbanken i Ukraina på olika sätt, enligt Anna Breman, vice riksbankschef. Hon hade inför utfrågningen i riksdagen direkt kontakt med kollegor i Kiev.
– De upprätthåller samhällskritiska funktioner, betalningssystemet och de ser till att det finns kontanter samtidigt som de blir beskjutna av ryska raketer och samtidigt som deras familjer flyr. Det är omänskliga förhållanden, säger Breman.
Sanktionerna mot Ryssland är historiska, men EU har än så länge inte valt att slå till mot den ryska ekonomins egentliga fundament – exportintäkterna från försäljningen av olja, gas och kol till Europa.
Riksbanken har liksom kollegorna i många andra västländer redan före Rysslands invasion av Ukraina haft stora problem med inflationen, som uppstått när världsekonomin återhämtat sig i pandemin. Den så kallade KPIF-inflationen uppmättes i januari till 3,9 procent.
Marknaden räknar med höjning i år
Riksbankens inflationsmål ligger på 2 procent i KPIF-inflation, men direktionen har med chefen Stefan Ingves i täten hävdat att det mesta av den svenska inflationen är av övergående natur och till största delen ett resultat av högre energipriser. Rensat för energipriser ligger KPIF-inflationen på 2,5 procent och inflationsförväntningar kretsar kring inflationsmålet, medan löneökningarna ser ut att bli måttliga, enligt Ingves.
– Vi ser faktiskt lite annorlunda ut än andra ekonomier i det här sammanhanget, säger han.
Senaste beskedet från Riksbanken är att de tror att styrräntan bör höjas från noll – där den legat sedan december 2019 – först om cirka två år. På räntemarknaden räknar man dock med att det kommer en höjning redan i år, till 0,25 procent och att det i slutet av 2024 ska ha kommit fem räntehöjningar till.
”Mycket kommer att hända”
Nästa penningpolitiska beslut från Riksbanken kommer i april.
Anna Breman ser hur riskerna för att inflationen blir högre har ökat till följd av den ryska attacken mot Ukraina. Hon hänvisar bland annat till nya utbudsstörningar.
– Till det kommer kraftigt stigande producentpriser sedan det senaste penningpolitiska mötet. Företagens inflationsförväntningar har också lyft kraftigt på senare tid, enligt Breman, som dessutom ser en stor risk för högre livsmedelspriser framöver och räknar med stora effekter av införda och planerade sanktioner mot Ryssland.
– Mycket kommer att hända innan vårt nästa penningpolitiska möte i april, säger hon.
Svenska marknadens reaktion på kriget
Stockholmsbörsen har generellt klarat sig relativt oskadd. Det breda OMXS-index ligger på minus 18 procent sedan årsskiftet. Men den gångna veckan har det inte hänt mycket – förutom rejäla ras för aktier med exponering mot Ryssland och ett kraftiga lyft för bland annat Saab och oljebolag.
Räntorna på svenska statsobligationer har tydligt pressats nedåt. Tioårsräntan har fallit med drygt 0,20 procentenheter till 0,38 procent, medan tvåårsräntan har fallit från nollstrecket till minus 0,19 procent sedan den 24 februari.
Kronan har hängt med nedåt. En dollar har under den gångna veckan blivit 30 öre dyrare. Mot euron är nedgången drygt 15 öre.
Råoljepriset, som redan före den senaste ryska attacken hade tryckts upp till nästan 100 dollar per fat för så kallad brentolja, har lyft upp mot de historiska rekordnivåerna 2014 och kostar nu nästan 120 dollar per fat.
Den dyrare dollarn de högre energipriserna har redan fått genomslag i Sverige, med kraftigt höjda drivmedelspriser och stigande elpriser.
