Han började som politiker. Ilija Batljan gjorde karriär som socialdemokrat och var kommunstyrelsens ordförande i Nynäshamn mellan 2005 och 2009, för att därefter tjänstgöra som landstingsråd i Stockholm mellan 2010 och 2011.
När Mona Sahlin lämnade sin post som partiledare 2010 pekades Ilija Batljan ut som en trolig efterträdare. Men så blev det inte.
Batljan lämnade politiken 2011, och blev i stället vice vd på fastighetsbolaget Rikshem. Fyra år senare avslöjade Dagens industri att fyra personer i bolagets ledning, däribland Ilija Batljan, fått köpa konvertibler i bolaget. Affären innebar en vinst på elva till tolv miljoner för den tidigare S-politikern.
I december samma år fick Batljan sparken som vice vd på Rikshem, och han grundade i stället Samhällsbyggnadsbolaget (SBB) 2016.
Batljan blev miljardär
Affärsidén går ut på att köpa samhällsfastigheter som skolor, kommunhus, äldreboenden och LSS-boenden från kommuner som har det svårt ekonomiskt, för att sedan låta samma kommuner hyra tillbaka fastigheterna med långa hyresavtal.
Bolaget köper bostadsfastigheter också, som de renoverar för att sedan höja hyrorna rejält. Resultatet är ökade hyresintäkter och högre fastighetsvärden – och tunnare plånböcker för hyresgästerna.
När Expressen granskade Ilija Batljan 2019 ägde SBB fastigheter för drygt 70 miljarder kronor. Batljan är bolagets största ägare, och hade aktier för ungefär två miljarder kronor 2019. Men han är inte den enda som lagt sig till med SBB:s aktier i sin portfölj.
Aktien har gått starkt, och blev därmed något av en småspararfavorit. SBB är den näst mest ägda aktien hos Avanza med drygt 200 000 ägare, rapporterar TT.
SBB-aktien i fritt fall
Aktien har däremot inte gått lika bra under 2022. Sedan årsskiftet har aktien tappat över 75 procent och är därmed en av årets sämst presterande aktier hittills, rapporterar Dagens industri.
Bara under den senaste veckan har Batljan och hans SBB kritiserats från flera håll. På onsdagsmorgonen totalsågades bolaget av finansmannen Sven Hagströmer, storägare i Avanza och investmentbolaget Creades, i en intervju med Di TV.
– Jag tycker inte att sådana bolag har på börsen att göra, sa Hagströmer i intervjun.
Han menar bland annat att bolaget inte uppvisar någon nämnvärd transparens, och kallar affärsidén – att köpa allmänna fastigheter för att sedan hyra ut dem till kommunerna – för ”absurd”.
Finansprofilens uttalande fick omedelbart genomslag på börsen. Bara en knapp timme efter onsdagshandelns början hade SBB-aktien rasat med 11 procent.
”Måste se över vår kommunikation”
På torsdagen bemötte SBB:s grundare och vd Ilja Batljan den kritik som riktats mot honom och hans bolag på sistone.
– Bevakningen av SBB har varit väldigt intensiv under den senaste tiden. Jag brukar alltid säga att jag kommer från ett land där man inte hade fri press och jag är väldigt noga med att man både ska ställa upp och granskas och nagelfaras, säger han till Dagens Industri.
Som svar på Hagströmers efterlysning av mer transparens säger Batljan att det finns utrymme för förbättring.
– Vi måste själva vara självkritiska när det gäller vår kommunikation. Vi kan göra mer för att underlätta bevakningen.
SBB har bland annat stött på patrull i sin kommunikation kring sitt innehav i JM, där SBB fått hjälp med värderingen – en värdering som låg långt under marknadsvärdet, skriver Dagens industri.
Batljan medger att kommunikationen varit bristfällig, och att den behöver ses över. Men vem det är som hjälpt SBB med den kritiserade värderingen är ännu inte känt.
– Anledningen att vi inte har kommunicerat vem det är är för att det är SBB som står för värderingen, säger Batljan.
Dyrt lån orsakade aktieras
Under tisdagen rasade SBB-aktien med 8,6 procent, efter att ha utökat ett obligationslån med en betydligt saftigare räntekostnad än vad SBB tidigare betalar för sin finansiering, skriver Dagens industri.
– Marginalen är mer exakt 280 punkter. Och 280 punkter är så mycket det kostar för Balder och alla stora fastighetsbolag i dag. Man kan inte som långsiktigt fastighetsbolag bara plocka russinen i kakan.
– När marknaden är annorlunda får vi anpassa oss, säger Batljan.
