Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

EU:s beslut: Det ska bli fler kvinnor i bolagsstyrelserna

LIVE: Di TV – Sveriges ekonomi-tv-kanal
EU-parlamentet i Bryssel, där ett nytt direktiv har antagits för att få in fler kvinnor i bolagsstyrelser.
Foto: OLLE SPORRONG

Nya regler ska göra att stora, börsnoterade företag i EU får in fler kvinnor i företagsledningen.

Det slog EU-parlamentet fast på tisdagen.

Samtidigt står jämställdheten i de svenska börsbolagen still, visar en undersökning från Allbright.

”Senast i juli 2026 måste alla stora börsnoterade företag i EU få in fler kvinnor i företagsledningen.”

Så skriver Europaparlamentet i ett pressmeddelande.

Det var på tisdagen som direktivet antogs – tio år efter att det lagts fram. Det går ut på att senast i slutet av juni 2026 ska minst fyra av tio icke verkställande styrelseposter eller en tredjedel av alla direktörstjänster besittas av kvinnor.

Dessutom måste börsnoterade bolag en gång om året informera myndigheter om könsfördelningen i sina styrelser.

”Undanröjer informella manliga nätverk”

De som omfattas av de nya reglerna är stora bolag. Små och medelstora, med färre än 250 anställda, berörs inte.

Vad som sker om bolag inte följer reglerna är inte klart ännu, men Europaparlamentet skriver i sitt pressmeddelande att ”EU-länderna måste införa regler om effektiva, avskräckande och proportionella påföljder, till exempel böter”.

– Vi undanröjer ett av de största hindren för kvinnor att få ”toppjobb”: informella manliga nätverk. Från och med nu kommer kompetens att räknas mer i ett urvalsförfarande än någonsin tidigare, liksom öppenhet, säger österrikiska Evelyn Regner, som sitter i S&D-gruppen (Progressiva förbundet av socialdemokrater) i parlamentet, i ett uttalande.

Medlemsländerna har nu två år på sig att införa reglerna.

Avstannad utveckling i Sverige

Nyheten kommer dagen efter att stiftelsen Allbright släppt sin årliga undersökning om jämställdhet och mångfald i de svenska börsbolagen.

Den visar att ingenting sker på jämställdhetsfronten just nu. Andelen kvinnor i ledningar är samma som i fjol, och vad gäller vd- och ordförandeposter har andelen kvinnor blivit lägre.

– Årets siffror är verkligen en besvikelse. Aldrig tidigare har utvecklingen varit så svag, säger Amanda Lundeteg, vd för Allbright, till TT.

– Bolagen står och stampar.

Jämställdhet och mångfald i Sverige

■ Allbright har undersökt hur det ligger till med både jämställdhet och mångfald i de börsnoterade bolagen. 11 procent har en kvinna som vd 2022, mot fjolårets 12 procent.

■ I ledningsgrupperna är andelen kvinnor densamma som i fjol, 27 procent.

■ Ett 70-tal av de närmare 400 bolag som är börsnoterade har en jämn könsfördelning i toppen, med mellan 40 och 60 procent män/kvinnor. Allbright klassar dem som gröna bolag, de har ett strukturerat arbete för jämställdhet i ledningen. Bland dem finns exempelvis Getinge, Essity, Kinnevik, Avanza, Tele 2 och Skanska.

■ Den stora merparten av börsbolagen, 224 stycken, har både män och kvinnor i ledningen, men är inte jämställda. I denna grupp finns de flesta av de stora börsbolagen, som exempelvis Volvo, Handelsbanken, Swedbank, Nordea, SEB, SAS, Saab, PEAB, ABB och SKF.

■ 68 av de knappt 400 börsbolagen har ingen kvinna alls i ledningen. De hamnar på den röda listan. Där finns bland andra Nibe Industrier, Leovegas, Lundbergföretagen, Autoliv Group och Fingerprint cards.

■ Allbright har också undersökt mångfald och diskriminering. Så gott som alla bolag säger sig verka för mångfald, och motverka diskriminering. Men bara 1 av 20 bolag har mätbara mål för andra diskrimineringsgrunder än kön.

■ När det gäller lönsamhet och jämställdhet har Allbright undersökt hur det gått med vinstmarginal, rörelsemarginal, resultat och avkastning på eget kapital över fem år för gröna, jämställda bolag, och röda bolag utan någon kvinna i ledningen. Det visar sig att de gröna bolagen är lönsammare än de röda, till exempel hade vinstmarginalen ökat med 8 procent för de gröna, men sjunkit med 13 procent för de röda.


(TT)