12 sätt att värma upp sitt hus – så väljer du det smartaste

Är du en av dem som håller tummarna för att det ska bli en varm vinter, bara för att slippa höga elräkningar?

Läs då vidare. Det finns pengar att spara genom att byta uppvärmning av ditt hem.

Funderar du på att flytta från lägenheten till ett hus ska då också läsa den här guiden, så slipper du en o. 

Direktverkande el – billig att skaffa, dyr i drift

Många villor gick över till direktverkande el i början av 70-talet. Världen drabbades av oljekris och elen var billig. Så vad var problemet?

Dessutom krävdes det bara eluttag i rummen för att installera elementen. 

Men elpriserna har rasat i höjden sedan dess och systemet med direktverkande el räknas inte som kostnadseffektivt.

Men det finns lösningar. Du kan installera en luftvärmepump för att sänka kostnaderna.

Dessutom kan du byta till moderna, mer effektiva oljefyllda element som ger en mer behaglig och mindre torr värme. 

■ Framtidsprognos: Dålig om inte priset på el skulle falla som en sten, vilket få tror.

■ Värmekostnad per år för en normalvilla: Cirka 20 000 kronor om året.

Oljeeldad panna – den gamla trotjänaren

Det här är old school. Du har en lagringstank för oljan. en mindre dagtank. En brännare och en varmvattenberedare. Oljan brinner och värmer upp vattnet i varmvattenberedaren. När vattnet är tillräckligt varmt skickas det ut i de vattenburna elementen.

Fördelen med oljepannan är att den går att bygga om eller byta ut mot något modernare. Har du vattenburen värme i villan öppnar det dörren för exempelvis bergvärme. På grund av den negativa miljöpåverkan och priset på olja är det en dålig idé att installera en ny oljepanna.

■ Framtidsprognos: Dålig. Att elda med olja betraktas som en dålig idé.

■ Kostnad per år för en normalvilla: Cirka 33 000 kronor om året.

Vedeldad panna – som på Karl XII:s dagar

Det här är det äldsta sättet att värma upp ett hus på. Men tekniken har förbättrats avsevärt sedan vi hade en öppen spis mitt i rummet.

En vedpanna fungerar som en oljepanna. Veden tänds, värmer vattnet i varmvattenberedaren och pumpas ut i de vattenburna elementen. Röken försvinner ut genom skorstenen. Kräver mer arbete än olja.

En kakelugn är kanske den vackraste av alla pjäser, den placeras mitt i rummet och eldas med ved. Tack vare kakelugnens kanalsystem stannar röken och värmen länge i ugnen efter den slocknat.

Öppen spis och kamin fungerar mest som mysvärme och komplement till ett redan befintligt system. Det är svårt att spara pengar här.

■ Framtidsprognos: Inte så ljus. Men bättre än att elda med olja.

■ Kostnad för vedeldning med vedpanna är 20 000–40 000 kronor om året.

Pellets – i stället för olja eller ved

Pellets, eller hoppressat träavfall, funkar som ved, men är tre gånger så effektivt och kräver mindre arbete.

Det fina med pellets är att man kan bygga om sin oljepannan för pellets. Det negativa är att pellets tar rätt mycket plats. Dessutom behöver du tömma pannan från aska en gång i veckan, för de billigaste modellerna.

■ Framtidsprognos: Hygglig, bra ersättning för olja.

■ Kostnad för att värma med pellets:  20 000–40 000 kronor om året.

Bergvärme – miljövänligt som ger mycket värme för elen

Bergvärmen är dyrt att skaffa, men lönar sig i längden. Idén är att hämta värme från 50–200 meter ner i marken, där det alltid är 2–8 grader varmt, oavsett årstid.

Det kräver ett borrhål och en kollektorslang med vätska som värms upp nere på djupet, förs upp och omvandlas på ett tekniskt avancerat sätt till värme i de vattenburna elementen. 

För 1 kWh el får du motsvarande 3 kWh värme. Till detta har du en kylskåpsstor bergvärmepump.

■ Framtidsprognos: Bra. Men ditt borrhål för inte vara närmare än 20 meter från grannens.

■ Kostnad för att värma med bergvärme: Cirka 10 000 kronor om året.

Sjövärme – som bergvärme i vattnet

Sjövärme fungerar enligt samma princip som bergvärme. Men kollektorslangen hämtar värmen från sjöbotten. Du måste dock ha en sjö i närheten.

Installationen är dock billigare. Värmepumpen kostar runt 100 000 kronor, placering av slangar: 20 000–35 000 kronor.

■ Framtidsprognos: Bra, om du har en sjö.

■ Kostnad för att värma med sjövärme: Cirka 10 000 kronor om året.

Markvärme – för dig med stor tomt

Markvärmen funkar som berg- eller sjövärme. Men här läggs kollektorslangarna en meter ner på din tomt. Du måste ha cirka 600 kvadratmeter tomt bara för slangarna som hämtar värmen. (Se bergvärme hur det fungerar).

 En annan förutsättning är att du har vattenburna element. Annars funkar det inte.

Installationen är billigare än bergvärme. Värmepumpen kostar runt 100 000 kronor, placering av slangar: 20 000–35 000 kronor.

■ Framtidsprognos: Bra. om du har en hyggligt stor tomt.

■ Kostnad för att värma med markvärme: Cirka 10 000 kronor om året.

Grundvattenvärme – en stabil energikälla

Fungerar som berg- och sjövärme. Här hämtar du energin från en grundvattnet i en brunn. Till skillnad från bergvärme behöver man bara borra ner till grundvattnet.

Värmepumpen kostar runt 100 000 kronor, placering av slangar: 20 000–35 000 kronor.

■ Framtidsprognos: Bra, om vattnet inte sinar.

■ Kostnad för att värma med grundvattenvärme: Cirka 10 000 kronor om året.

Fjärrvärme – bekvämt och stabilt

Fjärrvärme är något du inte automatiskt kan välja. Du måste bli erbjuden den. Anledningen är att ditt hus måste vara anslutet till ett fjärrvärmenät. Men har du chansen ska du kanske ansluta dig.

Med fjärrvärme låter du någon annan – det vill säga värmeverket – göra jobbet och bränna exempelvis trärester. Sedan förs värmen över i långa underjordiska rör. Hemma hos dig behöver du en värmeväxlare och vattenburna element.

En fjärrvärmeväxlare kostar cirka 35 000 kronor. Att ansluta till fjärrvärmenätet kostar runt 10 000 kronor under pågående rörarbete. 30 000 om allt är klart och de behöver gräva för dig.

■ Framtidsprognos: Stabilt. Men utvecklingen är i händerna på andra.

■ Kostnad för att värma med fjärrvärme: Cirka 10 000 kronor om året.

Luftvärmepump – bra komplement till direktverkande el

Det här är ett fiffigt komplement till den med elvärme utan vattenburna element. Eller den som har ett förråd eller gäststuga att värma upp.

Principen är smart. Luftvärmepumpen suger in utomhusluft och och tar tillvara på värmen och skickar in den i huset. Den funkar lite som ett omvänt kylskåp.

Många använder luftvärmepump som komplement till direktverkande el, eftersom verkningsgraden sjunker när det blir mycket kallt, för att inte fungera alls under minus 20 grader.

■ Framtidsprognos: Bra, tekniken kan komma att förbättras.

Solenergi – framtidens värmekälla

Solenergi har framtiden för sig. Den är gratis, miljövänlig och kräver inget underhåll. Tyvärr håller inte tekniken måttet i dag för att vi skulle bli helt självförsörjande på solkraft. Och så är tekniken fortfarande rätt så dyr. Livslängden på ett solenergisystem är förhållandevis kort: 20–30 år.

Förenklat skapas en elektrisk spänning när solens strålar träffar solfångarna. Energin kan användas direkt eller lagras i batterier. För maximal effekt i Sverige ska solcellerna vara vända mot söder och luta 40 grader. Att ha dem på ett tak är idealiskt.

Att få värme av solcellerna krävs att huset har ett vattenburet elementsystem.

■ Framtidsprognos: Lysande. Forskningen gör stora steg och skapar allt mer effektiva solfångare och batterier. I dag kan du inte vara självförsörjande på solkraft, men kan bli i framtiden.

■ Vad kostar det? 10 kvadratmeter solfångare: 40 000–60 000 kronor. Ger cirka 4 000 kWh per år. Ackumulatortank: 15 000 kronor. Solceller (10 kvadratmeter) 40 000–60 000 kronor (1 000 kWh el per år).

Vindenergi – visst blåser det 

Vindkraftverk förknippas mest med stora kraftbolag och gigantiska vindsnurror. Men du kan installera ett eget (mindre) system till ditt hus. 

Du ställs inför andra frågor än om du väljer de traditionella sätten att värma huset. Du måste ha bygglov och tåliga grannar som accepterar att ditt vindkraftverk låter. Du måste också tänka på att djuren i din omgivning kan dödas av snurran.

Ett annat problem är att vinden är nyckfull. Blåser det inte så… blåser det inte. 

Många kombinerar vindenergi med solpaneler för att få en mer heltäckande lösning.

■ Framtidsprognos: Bra. Sverige är stort och det blåser friskt på sina ställen. När tekniken förbättras och intresset ökar kan priserna sjunka.

■ Vad kostar det? Från 20 000 kronor och uppåt, beroende på hur mycket el eller värme du vill ha.

Källor: Energimyndigheten. Energifakta.