Gå till innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

10 frågor och svar om din ekonomi

Arturo Arques, privatekonom på Swedbank och sparbankerna, chattade med Expressens läsare på onsdagen.
Foto: Pressbild

Vad ska jag göra med mina fonder, ska jag ha kvar mina oljeinvesteringar och varför tar inte regeringen bara bort bensinskatten?

Arturo Arques, privatekonom på Swedbank och sparbankerna, chattade med Expressens läsare på onsdagen.

”I det korta perspektivet behöver vi alla ställa in oss på en orolig marknad för till exempel börskurser och råvarupriser”, skriver han i en kommentar.

Läs ett urval av frågorna och svaren nedan.

KorvJesus: Jag investerade i olja, för något halvår sedan. Ska man ligga kvar i den eller är det dags att leta ny bransch?, vilken i så fall?

Arturo Arques: Hej KJ, om du ska ligga kvar med dina investeringar i olja beror på hur dina övriga investeringar ser ut, din riskvilja och sparhorisont. Eftersom jag inte vet någonting om dina övriga investeringar blir mitt råd att inte underskatta volatiliteten (i detta fall hur oljeinvesteringar varierar i pris över tid), sprid riskerna och ta inte högre risk än vad som motsvaras av din riskvilja.

***

Sara: Hur ska man tänka kring boräntor? Finns det en risk att köpa hus när situationen ser ut som det gör? Kan världsläget påverka våra boräntor?

Arturo Arques: Hej Sara! Med stigande inflation och inflationsförväntningar följer normalt högre räntor. I tider med hög osäkerhet (som i dag) ökar riskprimen vilket betyder att kreditgivarna vill ha bättre betalt för risken att låna ut pengar. Högre räntor innebär högre boendekostnader och ökad sannolikhet för lägre bostadspriser. Samtidigt ska vi inte glömma bort att hushållen, generellt sett, har goda marginaler samtidigt som det råder stor bostadsbrist i de flesta kommuner i landet. Om du ska binda räntan eller inte beror framför allt på din skuldsättning i relation till din inkomst och bostadens värde och hur viktigt det är för dig att alltid veta vad boendekostnaden är. Har du en hög skuldsättning och känner redan i dag att räntan är en tung utgift och behovet av att alltid veta din boendekostnad är stort bör du överväga att binda hela eller delar av räntan på ditt bolån. 

***

Panikig småbarnsmamma: Jaha, så vad ska man egentligen göra för att kunna ha råd med både mat, el och bensin? Elpriserna är ju helt uppåt väggarna tillsammans med bensinpriset och maten blir ju bara dyrare och dyrare för varje gång man sätter sin fot på lilla landsbygdsica. Nu när det spårat ur totalt för de flesta hushåll, normalsvenssons, hur ska man egentligen göra och lägga upp för att ha råd att leva?

Arturo Arques: Hej Panikig småbarnsmamma! Se över elförbrukningen, sänk inomhustemperaturen, kör bara diskmaskin, tvättmaskin och torktumlaren när den är helt fullt. Gör din inköpslista över dina livsmedelsinköp hemma i lugn och ro och håll dig till den när du går till affären. Detaljhandeln är mycket skicklig att få oss handla mer än vad vi egentligen behöver. Om du har du bil, försök att ställa bilen eller minska bilåkandet. Det är både bra för plånboken och miljön.

***

Christina: Hur ska man tänka avseende pågående pensionsutbetalningar, tjänstepension, som ligger i fonder? Vad bör man se över och ev ändra på? Generationsfond för 50-talare, samt kort räntefond. Eget fondspar, om inte behov nu finns att ta ut belopp, är det bäst att vänta ut och vänta på uppgång, eller hur ska man tänka där?

Arturo Arques: Hej Christina! En mycket bra fråga! Nu vet inte jag din ålder eller om du börjat ta ut din pension eller inte. Så det får bli ett generellt råd. Börja med att gå in på minpension.se och gör en pensionsprognos. Se hur stor andel av din totala pension som utgörs av allmän pension med inkomstpension och PPM, tjänstepension och eventuellt privat pensionssparande). Se hur stor andel som ligger placerad i aktiefonder eller aktier respektive ränteplaceringar (inkomstpensionen kan du se som ett räntesparande). En bra utgångspunkt är att ha lika hög ränteandel som du är gammal. Som gammal börsmäklare vet jag att de som lyckas bäst på börsen är de som är långsiktiga, sparar regelbundet och inte underskattar avgifternas betydelse. Och glöm inte: ett säkert sätt att aldrig bli rik är att jaga snabba pengar...

***

Robert: Hur ska man tänka med sina fonder aktier, sitta lugnt i båten eller sälja, funderar då jag fortfarande går med vinst om jag säljer nu.

Arturo Arques: Hej Robert! Börja med att ta reda på fördelningen mellan dina aktier/aktiefonder och dina ränteplaceringar. Fördelningen mellan aktieexponeringen och ränteexponeringen avgör till 90-95 procent den framtida risken och avkastningen. Kolla om fördelningen motsvarar din riskvilja med hänsyn till din sparhorisont. Har du ”rätt” fördelning är rådet att ligga kvar och fortsätta det regelbundna sparandet. Har du för hög andel aktier/aktiefonder (risk) bör du anpassa risken så att den motsvarar din riskvilja och sparhorisont oberoende av om du gör en vinst eller inte. Att jaga snabba pengar är ett säkert sätt att aldrig bli rik. Tänk också på att till varje säljare av en aktie finns en köpare men med en annan sparhorisont...

***

Lars: Varför har inte bränslepriserna stigit här i Spanien, en liter ca 17 kr?

Arturo Arques: Hej Lars, det är för att vi har olika skatter.

***

Monica: 2 frågor. 1: varför tar inte regeringen bort skatt och moms på diesel, bensin och elen i dessa tider? Det är inte försvarbart med dessa skatter! 2: finns det inget tak för hur mycket matvaruaffärerna får höja sina priser. Igår höjde Ica och citygross sina priser igen för vilken gång den senaste månaden vet jag inte!

Arturo Arques: Hej Monica! Skatter på drivmedel är en stor intäkt för staten och skatterna finns även för att styra (minska) vår konsumtion av fossila bränslen. Tas skatterna bort eller minskas kraftigt behöver intäkterna ersättas med andra skatter. Livsmedelsindustrin med bönder, grossister och detaljhandel sätter sina priser genom förhandlingar. Vad som avtalas beror på många faktorer till exempel hur mycket som produceras, vad som efterfrågas, lönekostnader, transportkostnader etc. Något ”tak” för hur mycket matvaruaffärerna får höja sina priser finns inte. Men genom konkurrens och prismedvetna kunder ska matvaruaffärerna inte kunna höja sina priser hur mycket som helst så länge det inte råder brist på livsmedel.

****

Amelie: Ser man något ljus i tunneln här? Alltså, förväntas detta att vända inom snar framtid eller är detta den nya nivån vi förväntas ligga på? Tänker på bensinpris men också den allmänna prishöjningen.

Arturo Arques: Hej Amelie! I det korta perspektivet behöver vi alla ställa in oss på en orolig marknad för till exempel börskurser och råvarupriser. Detta på grund av inte minst kriget i Ukraina och pandemin som bröt ut för över två år sedan. Redan innan Ryssland invaderade Ukraina hade inflationen börjat stiga. På senare tid har inflationen spridit sig till allt fler varor och tjänster. Ni ser vi att priserna stiger även på möbler och livsmedel. Rådet till dig är att se över ekonomin. Gör en budget. Gå igenom dina faktiska och nödvändiga levnadskostnader. För många familjer kan det vara stor skillnad mellan nödvändiga levnadskostnader och faktiska levnadskostnader. Vi får alla hoppas på att kriget i Ukraina snart tar slut och att vi får en hållbar fred. Om och när så sker vet tyvärr ingen. 

***

Irene i södra Sverige: Kommer det att bli högt elpris även denna månad som det har varit de senaste månaderna?

Arturo Arques: Hej Irene, det råder mycket stor osäkerhet just nu. Historiskt brukar elpriserna vara som högst under de månader när det är som kallast och förbrukningen av el som störst. Planera för fortsatt högt elpris någon månad till och låt det komma som en positiv överraskning om det inte blir så. 

***

Axel: Är det inte HELT orimligt med räntenivåer som understiger inflationen?

Arturo Arques: Hej Axel, det är en komplex fråga. Riksbanken ansvarar för landets penningpolitik. Deras bedömning är att den låga styrräntan och de omfattande tillgångsköpen är nödvändiga. Oberoende av vilken penningpolitik som Riksbanken för finns det för- och nackdelar med alla strategier. En låg styrränta ”straffar” alla med låg riskvilja och som har mycket pengar på sparkontot. Men det gynnar alla som vill låna pengar för att köpa en bostad och som äger tillgångar som aktier och fastigheter men också företag som behöver investera i nya maskiner. Vilken strategi som tjänar Sverige bäst ”tvistar de lärde om”.