Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Värnskatten slopas – det här betyder det för dig

Dagens industri förklarar: ”Mest pengar lägger man på värnskatten”.
Finansminister Magdalena Andersson (S) med nya budgeten - som bland annat innebär slopad värnskattFoto: CLAUDIO BRESCIANI/TT / TT NYHETSBYRÅN

Värnskatten tas bort 2020 – som en del av regeringens höstbudget och en del av januariavtalet mellan S, MP, C och L.

Vad är värnskatt, var går inkomstgränsen och vad betyder det för skattebetalarna att den slopas?

Här är allt du behöver veta om värnskatten – enkelt förklarat.

Den blocköverskridande uppgörelsen januariavtalet – mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centern och Liberalerna – innehåller 73 punkter. En av dem innebär slopad värnskatt 2020 och ingår i regeringens höstbudget.

Förklaring - vad är värnskatt?

Värnskatt är en extra statlig inkomstskatt som infördes av den Socialdemokratiska regeringen 1995, som en del i saneringen av de offentliga finanserna som var i obalans efter finanskrisen 1990-1994.

Skatten kallades värnskatt för att den skulle försvara den svenska ekonomin.

Ekonomisk-politiske talespersonen Emil Källström om regeringens budget.

Var går gränsen för värnskatt?

Värnskatten är en tilläggsskatt på fem procentenheter för den som under 2019 har en årsinkomst på mer än 703 000 kronor, alltså 61 000 kronor i månaden.

Gränsen i Skatteverkets skrivning är egentligen lägre, 689 300 kronor, men tack vare grundavdraget blir gränsen i praktiken 703 000 kronor om året.

Värnskatten berör den cirka halv miljon människor som har högst inkomst. För den som har 751 000 kronor i årslön (vilket är en genomsnittlig industriarbetares årslön gånger två) innebär det när värnskatten tas bort 2 400 kronor extra per år kvar i plånboken.

Därför avskaffas värnskatten

När värnskatten infördes 1995 skulle den vara tillfällig. Den togs bort 1999 och ersattes med en extra statlig inkomstskatt. Alla fortsatte att kalla den för värnskatt.

Trots att Alliansen inte gillade värnskatten valde Fredrik Reinfeldts alliansregering att inte avskaffa den under sina åtta år vid makten.

– Man ansåg att det var för fördelningspolitiskt känsligt, att man skulle få anklagelser om att bara sänka skatter för de rika och så. Då prioriterade man jobbskatteavdraget, säger Jacob Lundberg, chefsekonom på marknadsliberala tankesmedjan Timbro och författare till boken ”Den kostsamma värnskatten”.

Liberalerna är det enda parti som drivit frågan om slopad värnskatt de senaste åren. Det var också Jan Björklunds viktigaste krav för att släppa fram Stefan Löfven som statsminister 2019.

”Staten kan tjäna på slopad värnskatt”:

Regeringen har enats med C och L om att göra en stor skattereform. Robert Boije, chefsekonom SBAB, samtalar med Patrik Kronqvist om hur reformen bör se ut.
Annons:

NYHETSBREV: Dina Pengar guidar dig genom veckans viktigaste nyheter om privatekonomi. Få ett nyhetsbrev direkt till din mejl - varje vecka. Anmäl dig här!