Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Värnskatten kan lösa regeringsfrågan

Jan Björklund skulle ha fått 32 765 kronor mer kvar efter skatt förra året om han sluppit betala värnskatt. Foto: STINA STJERNKVIST/TT / TT NYHETSBYRÅN
Foto: HENRIK ISAKSSON/IBL / /IBL
Expressens ekonomikrönikör Frida Bratt tror att Socialdemokraterna får svårt att acceptera kravet på slopad värnskatt. Foto: OLLE SPORRONG

Slopad värnskatt är Jan Björklunds viktigaste krav för att släppa fram Stefan Löfven som statsminister.

Han får stöd av många ekonomer, och nu uppges S-ledaren vara beredd att vika sig för Björklunds krav.

Men Expressens ekonomikrönikör Frida Bratt tror att Löfven får svårt att få sitt parti med sig på sänkt skatt för rika.

– Socialdemokraterna skulle riskera att uppfattas som väldigt principlösa, säger hon.

Liberalernas ledare Jan Björklund meddelade på onsdagen att han kan tänka sig att släppa fram Stefan Löfven som statsminister. Men bara om S tillmötesgår Liberalernas krav i en rad sakpolitiska frågor.

– Ska jag peka ut en enskild fråga så är det att sänka marginalskatten och avskaffa värnskatten, sade Björklund.

Marginalskatt är ett mått på hur mycket en inkomsttagares skatt ökar om inkomsten ökar med ett visst belopp. Om höginkomsttagare betalar en mycket högre andel av sin inkomst i skatt än låginkomsttagare är marginalskatterna höga.

I Sverige betalar de som tjänar mycket pengar statlig skatt. De som tjänar ännu mer, närmare bestämt över 56 000 kronor i månaden, betalar ytterligare en statlig skatt på 5 procent som kallas värnskatt (se faktaruta).

Statlig skatt och värnskatt

I år går gränsen för statlig skatt vid inkomster på cirka 39 000 kronor i månaden. På inkomster över den gränsen dras en statlig skatt på 20 procent.

Gränsen för värnskatt går vid cirka 56 000 kronor i månaden. För inkomster över den gränsen dras värnskatt på ytterligare 5 procentenheter. För den som tjänar mindre än 56 000 kronor i månaden ger alltså slopad värnskatt ingen effekt alls i plånboken.

Siffrorna ovan gäller efter att det så kallade grundavdraget har gjorts.

Värnskatten vill alltså Liberalerna ta bort.

”Jämfört med nästan alla andra länder har Sverige höga marginalskatter redan vid medelhöga inkomster, och de högsta marginalskatterna på de allra högsta inkomsterna. Det bidrar till ett mindre effektivt skattesystem där antalet arbetade timmar är lägre än det annars skulle ha varit, men innebär också att det för många lönar sig dåligt att utbilda sig”, skriver partiet på sin hemsida. 

Så mycket tjänar Jan Björklund på slopad värnskatt

Förra året tjänade Jan Björklund 1 307 000 kronor före skatt. Det motsvarar cirka 109 000 kronor i månaden.

På den inkomsten betalade han 32 765 kronor i värnskatt. Med sin egen politik hade han alltså fått 32 765 kronor mer kvar efter skatt.

Frida Bratt: Ideologiskt svårt att förklara

Enligt uppgifter till Expressen på torsdagen är Stefan Löfven beredd att gå Liberalerna till mötes när det gäller värnskatten. Samtidigt uppges hans parti vara splittrat.

Dina Pengars krönikör Frida Bratt. Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Frida Bratt, krönikör på Expressens ekonomisajt Dina Pengar, menar att det finns flera skäl mot att Socialdemokraterna kommer gå med på att avskaffa värnskatten.

– Värnskatten gäller ju höginkomsttagare. S har under den här mandatperioden höjt skatten för dem. De har trappat ner jobbskatteavdraget på inkomster över 50 000 och begränsat uppräkningen av brytpunkten för statlig skatt – visserligen tillsammans med Vänsterpartiet, säger Frida Bratt.

Hon fortsätter:

– Det är ideologiskt svårt att förklara både för väljarna och inom partiet varför den här gruppen nu plötsligt ska få sänkt skatt. Socialdemokraterna skulle riskera att uppfattas som väldigt principlösa, som att de vänder kappan efter vinden för att behålla regeringsmakten.

”Värnskatten kanske rentav är en förlustaffär”

Men värnskatten är illa omtyckt bland fler än Liberalerna. Att den marknadsliberala tankesmedjan Timbro vill ta bort skatten förvånar kanske ingen, men också LO har ställt sig bakom att slopa den, dock som en del i en helhet där andra skatter i stället skulle höjas.

Även bland oberoende ekonomer finns en utbredd kritik mot värnskatten.

Lars Calmfors är professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet. Han säger att de ekonomer som sysslar med skattefrågor är ganska överens om att en avskaffad värnskatt åtminstone inte skulle ha några stora negativa effekter på statsfinanserna.

– De beräkningar som har gjorts visar att värnskatten kanske rentav är en förlustaffär, säger han.

Lars Calmfors håller med Liberalerna om att värnskatten bör avskaffas men han är kritisk mot hur kravet har framförts. ”Att man ska tvinga motparten till 'en rejäl högersväng' låter inte som någon bra utgångspunkt för en framtida samverkan”, säger han. Foto: EVA DALIN / UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAD BILD. FRI ANVÄNDNING AV M

Tanken bakom ekonomernas resonemang är att en avskaffad värnskatt skulle få människor med höga inkomster att arbeta mer. 

Men arbetar inte de flesta som tjänar 55 000 kronor i månaden och uppåt ganska mycket?

– Det handlar inte bara om arbetade timmar. Man kan också öka intensiteten i sitt arbete, eller välja ett lite mer ansträngande arbete, vilket i sin tur kan påverka inkomsten, säger Lars Calmfors.

På lång sikt kan också lägre marginalskatter leda till att fler väljer att utbilda sig till, och satsa på karriärer inom, yrken med höga inkomster.

– Effekterna på människors beteende är större på längre sikt.

Skälet till att värnskatten trots allt finns kvar är fördelningspolitiskt, menar Lars Calmfors.

– Jag tycker att det är viktigt med fördelningspolitik. Men om man oroar sig för att en avskaffad värnskatt ökar inkomstskillnaderna, då kan man i stället öka olika skatter på kapital eller återinföra en fastighetsskatt värd namnet. De skatterna skulle ha mycket mindre negativa effekter på arbetsutbudet.

Lars Calmfors: Ingen bra utgångspunkt för samverkan

Han är dock kritisk mot hur Liberalerna och Centerpartiet har lagt fram sina kravlistor till Socialdemokraterna.

– Att man ska tvinga motparten till ”en rejäl högersväng” låter inte som någon bra utgångspunkt för en framtida samverkan. Jag förstår att det är med hänsyn till intern partiopinion. Men om man ska ha en samverkan över blockgränsen kan inte utgångspunkten vara att visa att man kan tvinga motparten till eftergifter, utan att man tillsammans ska försöka hitta kompromisser som ger rimliga utfall för alla. 

 

LÄS MER: Splittring i Socialdemokraterna om kraven från C och L 

NYTT NYHETSBREV: Dina Pengars krönikör Frida Bratt guidar dig genom veckans viktigaste nyheter om privatekonomi. Få ett nyhetsbrev direkt till din mejl - varje vecka. Anmäl dig här!

Annons:

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!