Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Vad är arbetsrätt? Här är de olika lagarna och vad som gäller

Arbetsrätt är den del av lagstiftningen som reglerar förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Foto: SHUTTERSTOCK
Arbetsmiljölagen har bland annat som syfte att förebygga olyckor på arbetsplatsen. Foto: SHUTTERSTOCK

Arbetsrätt är den del av lagstiftningen som reglerar förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. 

Om en tvist uppstår om arbetsrättens tillämpning och parterna är bundna av kollektivavtal så drivs ärendena i Arbetsdomstolen. 

Är parterna inte bundna av kollektivavtal så sker förhandlingarna i första hand i tingsrätten

Det finns ett flertal arbetsrättsliga lagar i Sverige. Vissa regler i lagarna är dispositiva, vilken innebär att de kan ersättas eller kompletteras av kollektivavtal, medan andra är tvingande och kan inte förhandlas bort.

• Arbetsmiljölag (1977:1160) 

Alla människor har rätt att trivas och må bra när de är på sin arbetsplats och därför har vi sedan 1977 arbetsmiljölagen, AML. Den har som syfte att förebygga fysisk och psykisk ohälsa samt olyckor på arbetsplatsen. 

• Arbetstidslag (1982:673) 

Det finns regler för hur många timmar du får arbeta per dygn, per vecka och per år. Det regleras i arbetstidslagen, ATL. Den innehåller även regler för övertid och mertid.

Liksom semesterlagen är arbetstidslagen dispositiv vilket innebär att den delvis kan avtalas bort i kollektivavtal.

 

LÄS MER: Så här skriver du ett bra CV – bästa tipsen 

 

Arbetstidslagen innehåller bland annat regler för hur många timmar du får arbeta per dygn, vecka och år. Foto: SHUTTERSTOCK

• Diskrimineringslag (2008:567)

Inga människor ska diskrimineras på eller utanför arbetsplatsen. Av den anledningen trädde den nya diskrimineringslagen i kraft den 1 januari 2009. 

Enligt diskrimineringslagen ska alla människor ha lika rättigheter och möjligheter oavsett "kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder", står det i diskrimineringslagen 1 kap 1 §. 

• Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen 

Lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen/Förtroendemannalagen, FML, reglerar bland annat att det kan finnas en facklig förtroendeman på arbetsplatsen. Det kan vara en klubbordförande eller ett kontaktombud. Den personen ska representera facket och de anställda och arbetsgivaren får inte hindra förtroendemannen från att utföra sitt jobb för facket.

En arbetstagares rätt att vara föräldraledig regleras av Föräldraledighetslagen. Foto: SHUTTERSTOCK

Föräldraledighetslag (1995:584) 

I föräldraledighetslagen regleras föräldrars rätt att vara lediga från arbetet för att vara hemma med sina barn. Lagen säger ingenting om vilken ersättning arbetstagaren ska ha under föräldraledigheten. Reglerna för det finns i socialförsäkringsbalken och i kollektivavtal.

• Lag (1982:80) om anställningsskydd  

Lagen om anställningsskydd, LAS, är den lag som är till för att skydda dig som anställd och antogs i sin nuvarande form 1982.

Den reglerar bland annat uppsägningstider, tidsbegränsade anställningar, hur besked om uppsägning ska gå till och vilka typer av uppsägningar som är giltiga. 

Huvudregeln i LAS är att ett anställningsavtal gäller tills vidare. Den person som varit visstidsanställd, eller vikarie, hos samma arbetsgivare i minst två års tid under en femårsperiod blir per automatik tillsvidareanställd, så kallat inlasad.

 

LÄS MER: Lagen om anställningsskydd – så fungerar den 

 

• Lag (1994:260) om offentlig anställning 

De flesta som arbetar för den svenska staten, och i vissa avseenden även de som arbetar för våra kommuner, regleras av Lagen om offentlig anställning, LOA.

• Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Medbestämmandelagen, MBL, handlar om de anställdas rätt till medinflytande på arbetsplatsen. Har arbetsgivaren kollektivavtal så har de fackliga organisationerna rätt till information om verksamheten. Arbetsgivaren är också skyldig att förhandla med facket innan man tar beslut om att genomföra förändringar i verksamheten eller om att ändra förhållandena för enskilda anställda.

Längden på varseltiden beror på antalet anställda som riskerar att få gå. Foto: SHUTTERSTOCK

Lag (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder

Lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder, även kallad Främjandelagen, innebär bland annat att arbetsgivaren måste lämna in ett varsel till Arbetsförmedlingen om minst fem arbetstagare riskerar att behöva sägas upp. Längden på varseltiden beror på antalet anställda som riskerar att få gå.

• Semesterlag (1977:480) 

Semesterlagen bestämmer hur många lediga dagar en anställd har rätt att ta under ett år. Lagen kom till 1938. Sedan dess har semestern ökat från två veckor till 25 arbetsdagar per semesterår. Dagens lag är från 1977. 

Lagen är dispositiv, man kan genom kollektivavtal eller andra överenskommelser förhandla sig fram till längre semester, men inte kortare. Många fackförbund har till exempel förhandlat fram en extra semestervecka för medarbetare som fyller 40 under året.

 

LÄS MER: Så säger semesterlagen – det här har du rätt till 

Enligt studieledighetslagen har du som arbetstagare rätt att vara ledig för studier. Foto: SHUTTERSTOCK

Lag (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning

Som arbetstagare har du enligt studieledighetslagen, SLL, rätt att vara ledig för studier. Utbildningen behöver inte ha någon koppling till ditt jobb.

 

Mer information om de olika lagarna hittar du riksdagens hemsida. 

NYTT NYHETSBREV: Dina Pengars krönikör Frida Bratt guidar dig genom veckans viktigaste nyheter om privatekonomi. Få ett nyhetsbrev direkt till din mejl - varje vecka. Anmäl dig här!

Annons:

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!